Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,026.) 28 augusti 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N :r 35. n, 026.)
STOCKHOLM, 28 AUGUSTI 1901,
20:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., a/4 år 3,25 kr., Va år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Alim. tel. 60 00.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare r Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10,
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örkjfnings- och vigsel-annons 1 kr,, dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton, för att inkomma i veckans nummer.
Gunnar Wennerberg,
Skoningslöst har liemannen detta år
härjat bland Sveriges stormän.
En efter en annan har skördats:
statsmännen Arvid Posse, Albert
Ehrensvärd och Hans Forssell, tondiktaren
Ivar Hallström, Skansens skapare och
styresman Artur Hazelius samt den
store vetenskapsmannen och
upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld, hvars
vagga stod i Finland men som verkade
i Sverige och genom Vega-färden mer
än någon annan svensk medborgare
under det gångna seklet ådrog vårt land
en ärofull uppmärksamhet.
Kransarna på den sistnämdes
grafkulle hade ännu ej hunnit vissna, ^å
ett nytt sorgebud ingick, som väckte1^
saknadens och vemodets genklang i vida
kretsar, om ock den j obspost, det hade
att mala, ej kom alldeles oväntadt:
Gunnar Wennerberg har slumrat in för
evigt. Natten mellan den 23 och 24
dennes utandades han, omgifven af sina
samtliga barn, på Leckö slott sin sista
suck efter att en längre tid hafva tynat
bort. Lifslågan var utbrunnen, sedan
hon i 84 år lyst och värmt mera än de
flesta inom våra landamären.
Gunnar Wennerbergs saga är i stort
sedt lyckobarnets. Han föddes i
Lidköpings herdatjäll den 2 oktober 1817.
Hans fader var nämligen fil.
jubeldoktorn, kontraktsprosten och kyrkoherden
Gunnar Wennerberg i Lidköping och
hans moder Sara Margareta Klingstedt.
Från sitt trefna och bildade hem kom
han in i Skara skola och blef student i
Uppsala 1837. Här ägnade han sig först
åt klassiska språk och naturvetenskap,
sedan åt filosofi och estetik. Kikt
begåfvad och framstående barytonsångare
vann han inträde i alla vittra och lärda
kretsar samt kom i beröring med allt
hvad Uppsala hade stort och berömdt
inom snillets värld Men- samtidigt slöt
han sig till den glada krets, som
benäm-des »Juvenalerna», och här inspirerades
han till de kompositioner, som i
framtiden skulle göra hans namn till ett af
de mest kända och uppburna i landet,
nämligen » Gluntarne ».
Men för det nöjsamma glömde
diktaren i ord och toner ej bort det nyttiga:
han blef 1845 filosofie magister, 1846
docent i konsthistoria och anförare för
studentsången i Uppsala samt 1849
lektor i modersmålet och filosofi i Skara.
Här verkade han till i början af
1860-talet. Då kallades han till
hufvudstaden för att medverka vid ordnandet af
Nationalmuseet, där konung Karl XV,
som var varmt fästad vid Wennerberg,
gärna velat se honom som intendent.
Då lönefrågan ej kunde ordnas, blef
Wennerberg 1865 expeditionssekreterare i
ecklesiastikdepartementet och året därpå
ledamot af Svenska akademien.
År 1870 den 3 juni öfvertog han
efter statsrådet F. F. Carlson
ecklesiastikmims terportfoljen, hvilken han innehade
till maj 1875. Efter utträdet ur
konseljen blef han landshöfding i
Kronobergs län och ledamot af första
kammaren för sitt län följande år, ett mandat,
som alltsedan förnyats. År 1888
inträdde han åter som ecklesiastikminister
i konungens råd men afgick 1891 den
6 november på grund af
meningsskiljaktighet mellan honom och konungen
rörande tillsättande af en läraretjänst
vid Karolinska institutet.
Hvad Wennerberg ville och verkade
som ecklesiastikminister för skolans och
enkannerligen för folkskolans utveckling
hafva vi i denna tidning haft anledning
påpeka vid ett par föregående tillfällen
och senast, då Wennerberg den 2
oktober 1897 vid sitt 8 O-års jubileum blifvit
på mångahanda sätt firad.
Vi erinra därför blott om att han under
de två chefsperioderna genomförde en
grundlig reform i examensväsendet vid
universitetens filosofiska fakulteter, hvarigenom ett
viktigt steg togs till minskande af
latinhterra-väldet, hvaremot hans försök att lösa
läroverksfrågan som så många andras
misslyckades. DöfstumTindervisningen och den
tekniska undervisningen ordnades, kvinna blef
valbar till skolrådsledamot, änke-
oeh.pa-pillkassa för folkskollärarekåren koin till
stånd, flickläroverken fingo statsunderstöd
oeh för kvinnans tillträde till akademisk un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
