Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,026.) 28 augusti 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING.
589
Till subsidier
från enskilda personer utanför skolan
och lärarekåren hafva »Svenska
folkskolans vänners» ledande män
som bekant ofta måst taga sin
tillflykt, då det gällt att slå något större
slag. Äfven i och för anordnandet
af det nyligen hållna föreningsmötet
i Göteborg med ty åtföljande
utfärder och festligheter skall
enskild listinsamling i vidsträckt grad
hafva kommit till användning.
Isenaste nummer af föreningens organ
läses ock en tacksägelse frän
mö-tesbestyrelsen »till dem, som lämnat
pekuniärt understöd åt mötet».
En ny läsebok för vår folkskola
har ofta vid Skolmöten och i
skol-pressen framställts som ett önskemål.
För att i någon mån afhjälpa det
öfverklagade behofvet af lämplig
läsning i folkskolans högre klasser
hafva, som vi förut nämt, professor
Henrik Schuck och folkskolläraren
Nils Lundahl utgifvit en dylik
läsebok. Förut hafva de delar, som
afhandla Norge, Danmark och Finland,
utkommit. I dagarna hafva
utgif-varna utsändt ^Sverige, första delens
första häfte. Åtskilliga för
läseboken enkom skrifna läsestycken
innehålla eix hel mängd äfven för äldre
läsare nya intressanta saker, såsom
Schiicks "»Ur bokens historia»,
Ceder-schiölds »Konsten att läsa».
Skaldestycken och sagor, lefnadsteckningar,
beskrifningar af Lunds och Uppsala
domkyrkor, uppsatser om folkvisan
och legenden m. m. göra bandet till
en njutningsrik läsning, som ej
bjuder gammal skåpmat utan ny och
kraftig spis, och därför ingifver oss
längtan efter att snart få ett f oljande
häfte. Väl valda och fint utförda
illustrationer förhöja bokens värde.
SKO LNYH ETER
Till riksdagsman i andra
kammaren har Tössbo och. Vedbo domsaga
sistlidna söndag valt folkskolläraren V.
Heimer i Håbol. I 18 af domsagans 21
socknar har nämligen H. erhållit 288
röster, under det den, som kom närmast,
blott fått 143 röster. Heimer, som var
vänsterns kandidat, är född i Håbol
1857. Efter aflagd studentexamen
utexaminerades han från Karlstads
seminarium 1884 och erhöll 1886 ordinarie
anställning i sin födelseförsamling.
- I Västmanlands södra domsaga äro
två folkskollärare nämda som
riksdags-mannakandidater, nämligen A. Forssell
i Kolbäck som de frisinnades och A.
Molander i Tortuna som högerns
kandidat.
Biskop von Schéele om
folkskolan. Till prästmötet i Visby har
biskop K. H. Gez. von Schéele afgifvit
m ämbetsberättelse, i hvilken det om
folkskolan yttras följande:
Folkskolan har på Gotland åtnjutit en stilla
växtlighet under nitiska inspektörers och
pastorers, skickliga lärares och välvilliga
[or samlingar s mycket erk annans värda
omsorger. Ett par ganska uppseendeväckande
skolmål, hvarom hittills olika mening- rådt,
hafva nyligen af k. m:t afgjorts, hvarigenom
viktiga prejudikat blifvit vunna. Det ena
rörde möjligheten för skolråd att åt en lärare
utdela tillrättavisning, utan att därigenom
ett första steg till hans aflägsnande behöfde
vara taget. Det andra åter huruvida
domkapitlet i visst fall äger icke blott formell
utan tillika reell pröfningsrätt. Jag tror, att
stora faror skulle för våra folkskolor uppstått,
om å ena sidan skolrådens myndighet
befunnits vara så begränsad, att den icke kunnat
denna mildare form tillrättavisa en lärare
för att söka föra honom till rätta, men
ingalunda förbereda hans afsättning, och om å
den andra en församling1, särskildt på landet,
vore berättigad att efter eget behag
inskränka skolväsendets organisation till ett
minimum.
En brist åter i skollagstifningen, som
verkligen behöfver af hjälpas, har genom ett annat
härifrån utgånget skolmåls afgörande på
högre ort kommit i dagen, hvarom en af
riksdagens mest bemärkta talare, nu
medlem af konungens råd, vid behandling af
frågan om minderårigs användande i
fabriksarbete den 5 maj sistlidet år anförde: »Man
kan säga, att 48 § i skolstadgan har genom
den nya skolstadgan kommit i en tillämpning-,
som för framtiden icke blir lycklig. Den
framställning, som från Gotlandsbänken gafs
af 48 § i skolstadgan och dess eventuella
följder, synes mig i hög grad b ehj ärtans var d.
Jag fick omedelbart det intrycket, att där
måste något göras, och ses till, huru på
skol-lagstiftningens väg den bättre ordning kan
vinnas, som anses önskvärd.» Huru långt
begagnandet af rätten till minimikurs nu
kan gå visar t. ex. Träkumla förenade
folk-och småskola, där i år alla abiturienter, och
dessa icke färre än 7, fått skolrådets tillstånd
att afgå enligt § 48.
Ett afskedsord. Förre
folkskoleinspektören i Helsingborg, pastorn vid
svenska församlingen i Paris, teol. kand.
Sam. Stadener, har till lärarekåren vid
Helsingborgs folkskolor sändt följande
varmhjärtade afskedshälsning, daterad
Calais den 5 dennes:
Ärkebiskopen har kallat mig- till
verksamhet i främmande land, och jag har mottagit
kallelsen. Möjligen kommer jag icke att
såsom inspektör återse Eder.
Kunde jag blott säga Eder, hur denna
skilsmässa smärtar mig! Jag önskar, att jag
haft Eder personligen hos mig-, att jag fått
säga mitt farväl muntligen. Hvad jag
skrifver är maktlösa ord. Sannolikt skulle, hvad
jag muntligen kunnat tala, varit detsamma.
Men jag hade dock sett Eder ansikte mot
ansikte. Jag hade med Eder än en gång
genomvandrat de skolhus, där vi lefvat
samman och arbetat samman. Jag hade än en
gång blickat in i barnaögonen, som strålat
emot mig i Edra lärosalar.
Jag tackar Eder samtliga för Edert
nitiska, tålsamma, framgångsrika arbete. Jag
är stolt öfver att hafva tillhört Eder.
Jag tackar Eder för edert öfverseende
med de brister, de misstag, de utbrott al
öfverilning-, som kommit till synes i mitl
arbete. I veten, att ingen min handling
saknat ärligt uppsåt att gagna
folkundervisningens sak inom och utom skolan.
Jag tackar Eder för det personliga
förtroende, den vänskap och kärlek, I rikligen
gifvit mig-. I veten, att jag har älskat Eder
illbaka.
Jag tackar Eder för de arbetsammaste och,
om jag frånräknar barndomstiden, de
lyck-ig-aste åren af mitt lif.
Jag ber Eder: upphören aldrig- att gå
Jramåt och misströsten aldrig, ty Eder sak
är framtidens! Förblifven unge in under de
grå håren! Och våren endräktige i gärningen,
som är Eder och skolans! Tagen mina
rarma välgångsönskningar med Eder till
Edra hem och Edra lärjungar!
Gud välsigne Eder! Sam. Stadener.
Skolresorna till Stockholm äro
nu för detta år afslutade. På grund af
utställningen i Gäfle, hvilken ett stort
antal barn från Norrland och äfven från
mellersta Sverige besökt, har
hufvudstaden i sommar ej haft fullt så många
»skolresande» som förra året. De
besökande ha varit från följande orter:
Göteborg 12, Hudiksvall 10,
Surahammar 115, Vingåker 13, Täby 14, Storvik
15, Väne 15, Malma 15, Åker 25 samt
från Ljusnefall 14 eller tillsammans
247 barn.
Från Stockholms folkskolor ha för
första gången utsändts feriebarn till ett
antal af 50 till trakter nära följande
stationer: Heby, Skebo, Knutby, Ljusdal,
Morgongåfva, Storvik, Gäfle, Bengtstorp,
Laxå, Töreboda, Sörby, Kil, Stenstorp,
Arboga, Göteborg, Vallsjö, Hessleholm,
Nyköping, Linköping, Norsholm, Moholm,
Åsbro samt Sköfde. Alla barnen ha
trifts utmärkt och flera äro bjudna att
komma åter till nästa sommar.
Dispens* K. m:t har medgifvit, att
vikarierande läraren vid folkskolan i
Tre-vattna församling D. F. Lundström, som
är född den 30 juli 1863, genomgått
tre klasser af folkskollärareseminarium
och därefter bl. a. under tiden fr. o. m.
den l mars 1887 intill den 18 juni 1888
dels förestått en småskollärarebefattning
och dels varit biträdande lärare vid en
fast folkskola samt, efter att hafva
undergått i § 23 af stadgan angående
folkundervisningen i riket omförmälda prof,
biträdt vid undervisning i folkskola och
under ett år tjänstgjort som lärare vid
mindre folkskola äfvensom under
omkring fyra månader uppehållit
folkskollärarebefattningen vid folkskolan i
ofvannämda församling, må, utan hinder däraf
att han icke aflagt folkskollärareexamen,
söka och innehafva
folkskollärarebefiätt-ning i Trevattna församling.
Bråk om dyrtidstillägg åt tre
folkskollärare i Ronneby landsförsamling
har, som vi förut omnämt, en längre tid
pågått. Vid en stormig kyrkostämma i
jan. 1901 beslöts, att dyrtidstillägget
skulle till lärarne utbetalas på villkor,
att de återtoge sin hos länsstyrelsen i
Blekinge län gjorda anhållan om
handräckning för beloppets utfående. Den
7 februari ålade emellertid länsstyrelsen
skolrådet att utbetala dyrtidstillägget.
Häröfver klagade skolrådet hos
kammarkollegium, som den 12 juli förklarade,
att enär den af skolrådet i besvären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
