- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
602

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,027.) 4 september 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

602

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 36

rare tillika var brukspredikant.
Skollokalerna och inventarierna voro ytterst
bristfälliga, undervisningsmateriel
saknades nästan alldeles. Planläggning af
skolans undervisnings- och
uppfostrings-verksamhet var något alldeles okändt.

Hans första åtgärd till skolans
höjande blef att genomdrifva en af
bruksbefolkningen länge närd önskan att för
skolan erhålla en fackmässigt bildad
lärare samt att gifva denne det stöd, som
han behöfde för att kunna fylla sin
uppgift.

De gamla lokalerna kunde icke
repareras, så att de blefvo lämpliga.
Genom brukspatron Thams försorg byggde
fabriksbolaget därför på egen bekostnad år
1881 ett nytt skolhus, som utom
lärarebostäder innehöll två lärosalar, samt försåg
dessa med de bästa på den tiden
använda skolmöbler. Behöfliga medel
lämnades samtidigt till inköp af god
undervisningsmateriel och till grundläggandet
af ett barn- och ungdomsbibliotek.

Dessa stora anslag för
folkundervisningen vinna i betydenhet, om man
erinrar sig, att järnindustrien vid denna
tid hade att kämpa med dåliga
konjunkturer. Huskvarnaindustrien vann
dock snart framgång. Folkmängden
växte hastigt och därmed äfven
barnantalet i skolorna. Lärarekrafterna
behöfde ökas. Så snart betydelsen af detta
kraf blef klar för brukspatron Tham,
gaf han det sitt stöd. Lärarne
anställdes i församlingens tjänst, men för att
vinna goda lärarekrafter erhöllo de
förhöjning i lönen genom tillskott från
bolaget.

Snart blef behofvet af flera lokaler
trängande. Åren 1892 och 1893 byggdes
då ett skolhus med sex skolsalar,
slöjdsal och skolexpedition; det möblerades
och utrustades fullständigt samt
öfverlämnades till skolan utan någon kostnad
från församlingens sida. Nu blef det
möjligt att i flera riktningar utveckla
Huskvarna skola. Den kvinnliga slöjden
omordnades i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Lundinska metoden, och
undervisning i träslöjd infördes. Något
senare anordnades äfven undervisning i
matlagning och huslig ekonomi.

En på folkskolans kurs byggd två-årig
ungdomsskola, Huskvarna högre
folkskola, upprättades och blef så beskaffad,
att den, ehuru praktiskt anlagd, visat
sig kunna äfven intellektuellt utveckla
lärjungarna i jämnhöjd med läroverkets
femte klass. För att kunna anpassa
denna skolafdelning efter brukssamhällets
säregna intressen erhöllo teckning och
metallslöjd stort utrymme på dess
program. Lokalerna samt de dyrbara
inventarierna för metallslöjden ställdes af
brukspatron Tham till skolans
förfogande.

Men skolan hade i synnerhet vid
denna viktiga period af sin utveckling
behof icke blott af ekonomisk hjälp,
utan den behöfde lika mycket
intellektuellt och moraliskt stöd för att med
framgång kunna med sig införlifva så

mycket nytt, till det mesta så godt som
främmande för hela länet. Med en t.
o. m. bland skolmän sällspord
sakkunskap och klar blick för det sunda och
praktiska deltog brukspatron Tham inom
skolrådet i behandlingen af särskildt de
frågor, som rörde skolans utveckling.
Han kunde detta därför, att han med
varmaste intresse för ungdomen deltagit
i så godt som hvartenda
skolrådssammanträde under föregående tid.

Detta arbete på att bereda samhällets
unga invånare utvägar till lycka och
förkofran är ingen isolerad företeelse i
brukspatron Thams lif utan är en
yttring af hans inre personliga syn på
människolif vet. Samma lifsåskådning
har icke blott ledt honom till att
bereda fabrikernas arbetare värdiga
ekonomiska existensvillkor utan äfven att
befordra deras framgång och trefnad i
hvarje hänseende, som ligger inom hans
räckvidd. Sålunda har han understödt
arbetarnas sträfvan att skaffa sig egna
hem. Resultatet häraf är synbart för
alla, som besöka Huskvarna: flera hundra
arbetare där äga nu vackra
villabyggnader, omgifna af väl vårdade
trädgårdar.

Åldriga, sjuka och fattiga veta, att de
icke förgäfves vända sig till
»Brukspatron». Hans handlingssätt emot
behöfvande har återverkat på hans
underhaf-vande, så att äfven bland dem
hjälpsamhet blifvit vanlig och tagit sig många
uttryck. Därför är verklig nöd, i den
mening som i industriorterna annars
brukar förekomma, så godt som okänd i
Huskvarna.

Den, som någon längre tid haft
tillfälle att iakttaga brukspatron Thams
verksamhet, har näppeligen kunnat undgå
att finna, att han uti gudsfruktan,
frihet och upplysning ser oundgängliga
villkor för sund materiell utveckling, och
att denna icke får hafva sitt mål i sig
själf utan skall afse att tjäna mänsklig
lycka och välfärd.

Verkan af den andliga luft, som
uppstått genom det, som nu blifvit antydt,
har bland annat visat sig däri, att
Huskvarna varit förskonadt från strejker
och s. k. ligapojkar. Ingen, af dem, som
uppvuxit i Huskvarna under de senaste
25 åren, har blifvit straffad för brott.
Ehuru samhället har närmare 5,000
invånare1, har polis i egentlig mening visat
sig öfverflödig.

Det, som nu anförts om brukspatron
Thams ställning till folkundervisningen,
är ju tillräckligt att motivera
ofverskrif-ten till denna artikel, men detta är dock
blott bakgrunden till det, som närmast
föranledt oss att f Or Sveriges
folkupplysningsvänner i dag framställa bilden
af en folkskolemecenat.

Efter 1893 växte Huskvarna samhälle
allt hastigare,, Barnantalet i dess skola
ökades, så att duplicering i stor
utsträckning blef nödvändig, och det kunde

förutses, att inom få år skulle det bli
omöjligt att mottaga alla samhällets
skolpliktiga barn i skolan. Då beslöt
bolagets styrelse år 1898 på framställning
af dess verkställande direktör, att åter
träda emellan och uppföra ett skolhus,
som kunde fylla behofvet för en längre
tid. Detta står just nu färdigt och
in-viges i dagarna. Dess yttre utseende
synes å bilden. Det innehåller femton
större salar med rymliga förrum jämte
andra mindre rum.

Ritningarna äro i samråd med skolans
öfverlärare uppgjorda af byggmästaren
B. Damstedt. Arbetet är utfördt under
ledning af bolagets byggnadsingeniÖr C.
E. Hedlund. Grunden är af gråsten.
Första våningen är murad af kalksten
upp till fönsterhöj d; i öfrigt är huset af
tegel i omväxlande sprit- och slätputs
affärgad i grågult. Fyra af husets
gaf-velpartier prydas af medaljonger,
framställande Gustaf II Adolf och Linné å
husets ena sida samt Karl XI och
Hazelius å den andra.

En bred och bekväm trappa leder upp
till tre portar. Trapphallen är
synnerligen vacker. Pelare af
Skromberga-tegel, förenade genom hvalf och bågar i
götisk form, uppbära två raka, genom
hvilplan fördelade trappor, som leda till
andra våningen. Mellan de två
trapp-armarna är en bred passage till nedra
våningen. På ena sidan af denna
ligger utåt lekplatsen samlingsrum för
lärarne jämte materielrum, på den andra
öfverlärarens expedition. Passagen leder
in i en tambur, som går midt igenom
huset efter dess längd. Omkring denna
ligga fem salar, främst afsedda för
afdelningar, tillhörande skolans tre lägre
årsklasser. Andra våningen har äfven
fem lärosalar, men med hvar sitt
af-klädningsrum. Utåt lekplatsen öfver
trappan är ett rum för lärarinnorna. Till
tredje våningen leder från andra en bred
trappa med uppgång mellan de båda
förutnämda. Trappanordningen gör det
lätt att utan trängsel på l å 2 minuter
fylla eller utrymma huset. I tredje
våningen finnas två lärosalar,
handarbets-sal, gymnastik- och skioptikonsal samt
skolkök med matsal och bostad för
hushållslärarinnan.

Lärorummens väggar äro hållna i ljust
grågröna färger, fönster och dörrar i
mörkt tegelrödt, Skolmöblerna äro af
bästa konstruktion och kvalité: ensitsiga
bänkar med sk j utbar skifva och stolsits,
3 meter långa hisstaflor, plattform med
bord, lös kartställning och materielskåp.
Alla möbler äro betsade i mahogny och
fernissade.

Allt är enkelt utan lyx men vackert
och praktiskt. I synnerhet med hänsyn
till det inre torde huset kunna anses
som ett af de mest ändamålsenliga, vår
folkskola äger.

Huset har centraluppvärmning, utförd
af ingeniör Hugo Theorell, Stockholm.
Den är af bästa typ och har under den
gångna vintern fungerat synnerligen väl
utan de störingar och obehag, som ej så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free