Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,028.) 11 september 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
631
domen ur den svenska ungdomen.
Då de centrala skolmyndigheterna så
som skett uppoffra landsbygdsskolans
vitalintressen, torde det bli
nödvändigt att genom initiativ från annat
håll komma landsbygdsskolorna till
hjälp medelst råd och anvisningar.
Ändtligen rent besked.
Under åratal har det varit
omöjligt att få ett klart och bestämdt
svar på frågan: Vill föreningen
»Svenska folkskolans vänner» vara
en specialförening, eller gör den
anspråk på att vara en allmän
förening?- De vederbörande, till hvilka
denna fråga upprepade gånger
blifvit riktad, hafva städse sökt afspisa
densamma genom hvarjehanda
sväfvande och mångtydiga undanflykter.
En dylik taktik är emellertid icke
i längden hållbar. I en för vårt
föreningsväsende och därmed för vår
folkskollärarekår och vår folkskola
så viktig sak hafva vi ansett det
vara vår plikt att ej låta afspisa oss
med tomma talesätt. Vi hafva, trots
allt förbittradt tal om »afundsjuka»,
»nidskrifveri», »öfverfall» och
»förnyade angrepp», vidhållit vår fråga
och kraft ett svar.
Och trägen vinner. Tidningen
»Folkskolans Vän» har verkligen i sina
båda senaste nummer gifvit ett svar,
som knappast medgifver mer än en
tydning.
Enligt detta svar är föreningen
»Svenska folkskolans vänner»
alldeles icke någon specialförening. Den
har icke utsett sig något speciellt
område eller några speciella områden
inom folkbildningens vidsträckta fält.
Den upptager - förklaras det
uttryckligen - »skolfrågor af hvad art
som helst på sitt program. I det
afseendet må den gärna gälla som
allmän j om man så vill». Och som
sådan måste den - tillägges det -
gälla bland annat äfven af hänsyn
till de lärare och lärarinnor, hvilka icke
vilja vara medlemmar af Sveriges
allmänna folkskollärareförening. För dem
måste »Svenska folkskolans vänner»
erbjuda tillfälle att behandla och
uttala sig i alla de frågor, som
Sveriges allmänna folkskollärareförening
behandlar och uttalar sig i.
Men huru då förklara de ofta gifna
försäkringarna, att »Svenska
folkskolans vänner» icke vill vara någon
allmän förening eller, som det senast
blifvit uttryckt, icke »gifvit sig ut»
för att vara någon sådan?
Förklaringen ligger helt enkelt i en
liten fint, ett litet dubbelspel med ord.
För hela den öfriga världen betyder
»specialförening» en förening med en
speciell uppgift, ett speciellt
verksamhetsområde, hvilket gifvetvis icke
hindrar, att antalet medlemmar, som
intressera sig härför, kan vara huru
stort som helst. För »Folkskolans
Vän» åter betyder »specialförening»
en förening med allmän uppgift men
med ett speciellt slags medlemmar. Då
den förklarar, att Svenska
folkskolans vänner »hvarken har varit, är
eller torde blifva en allmän förening»,
vill den därmed endast säga, att
föreningen icke medgifver inträde åt
hvilken oförvitlig svensk
folkskollärare eller fölkskollärarinna som
helst utan rekryterar sig genom ett
af vederbörande gjordt urval och
därvid, såsom tidningen uttryckligen
betonar, är »ganska sparsam med
inbjudningar».
I klara ord och kort
sammanfattning lyder s var et följaktligen sålunda:
Föreningen Svenska folkskolans
vänner har en lika allmän uppgift och
ett lika vidsträckt
verksamhetsområde som Sveriges allmänna
folkskollärareförening, men den mottager
inom sig endast sådana lärare och
lärarinnor, som blifvit härtill
särskildt kallade och utvalda,- emedan
de, i olikhet med öfriga medlemmar
af lärarekåren, vilja behålla och
utveckla den svenska folkskolan såsom
en sant kristlig skola.
»Antagligen», tillägger det af oss
citerade föreningsorganet, »kommer
Svenska folkskolans vänner att låta
Sveriges allmänna
folkskollärareförening gälla som representant för den
största delen af lärarekåren och hålla
sig själf som en representant för en
minoritet.»
Vi skola aldrig upphöra att
protestera mot det andliga öfvermod gent
emot »den största delen af
lärarekåren» och mot den plumpa
misstydning af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings sträfvanden,
hvarom dylika uttalanden så oförtyd-.
bart vittna, och vi skola
antagligen mer än en gång nödgas
uppträda mot en »minoritet», som ledes
i sådan anda. Men detta skall icke
hindra oss att gifva vårt
oförbehållsamma erkännande åt den
uppriktighet, hvarmed vår ärade kollega i sina
båda senaste nummer ändtligen
tillmötesgått vår enständiga begäran om
rent besked. Bäst hade visserligen
varit, om detta blifvit gifvet redan
för flera år sedan, hvilket ju mycket
väl kunnat ske. Men bättre sent än
aldrig.
SAGA
har nu börjat utkomma för
höstterminen. N:r 9, med hvilket häfte
Trojanska kriget började,
utskickades redan i slutet af augusti, och i
denna vecka utsändes n:r 10 till
prenumeranter och subskribenter.
Beställningar mottagas fortfarande i
enlighet med de uti annonsen i förra
numret angifna villkoren.
Två deltagare
i årets sommarkurser, en
läroverksman och en folkskoleman, hafva hvar
ur sin synpunkt på grund af vid
kurserna gjorda rön här ofvan
uttalat några önskemål för kommande
kurser.
SKO LNYH ETER
Folkskolebudgetens
öfverflyttande på stadsfullmäktige. Som
bekant har folkskoleöfverstyrelsen
härstädes gjort hemställan hos k. m:t om
lagstiftningsåtgärder i syfte att å
stadsfullmäktige öfverflytta beslutanderätten
öfver den för församlingarna
gemensamma folkskolebudgeten. På det att
församlingarna jämväl sedan den
egentliga folkskolebudgeten öfverflyttats på
den. borgerliga kommunen må äga rätt
att såsom hittills uttaxera medel å
kyrkostämma för vissa folkundervisningen och
barnavården rörande angelägenheter, har
folkskoleöfverstyrelsen den 30 sistlidna
maj kompletterat sitt förut ingifna, af
flertalet församlingar tillstyrkta förslag
i så måtto, att den hemställt om tillägg
af ett nytt moment till § 2 i
kyrkostämmoförordningen för Stockholm.
Nämda moment skulle lyda sålunda:
Mom. 2. Kyrkostämma äg-er ock
handlägga frågor om:
"inrättande och underhåll af
församlings-bibliotek samt af barnkrubbor, arbetsstugor
för barn och därmed jämförliga anstalter;
underhåll af skollofskolonier samt
bespisning1 och beklädnad af skolbarn;
befrämjande af sådana förbättringar af
folkskoleväsendet inom församlingen, till
hvilka staden ej anslagit medel;
bestämmande af afgift för nu nämda
ändamål och granskning af räkenskaper
angående medel, som anslagits för sådana
ändamål.
K. m:t infordrade församlingarnas
yttranden öfver detta tilläggsförslag, i
anledning hvaraf kyrkostämmor höllos
sistlidna måndag. Samtliga församlingarna
tillstyrkte därvid förslaget, dock ansåg
Östermalms församling, att det allmänna
stadgandet om anslag till »befrämjande
af sådana förbättringar af
folkskoleväsendet inom församlingen, till hvilka
staden ej anslagit medel», borde utgå.
Folkskollärareseminarierna. Vid
det nya läsårets början söktes vid
Hernösands folkskollärareseminarium inträde af
42. Af dessa kunde endast 25 intagas,
alla i första klassen. Lärjungeantalet är
nu i fjärde klassen 18, i tredje 25, i
andra 26 och i första 24.
Till inträde i Landskrona
folkskollärarinneseminarium hade anmält sig 83.
Af dessa deltogo 80 i inträdesexamen,
och vanns inträde af 24 i första och 4
i andra klassen. Af de inträdessökande
voro 37 från Malmöhus, 22 från
Kristianstads, 7 från Hallands, 5 från
Jönköpings län, 4 från Stockholms stad, 3
från Blekinge och 2 från Bohuslän.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
