- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
644

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,029.) 18 september 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

644

SYENSK LÄRARETIDNING.

N:r 38

TYCHO LINDEQUIST.

föremål för en hjärtlig hyllning i sång
och blommor från seminariets elever
och lärare. Lyckönskningarna förstärktes
genom några minnesgoda f. d. kamrater
vid Göteborgs folkskolor, till hvars
lärarekår han en gång hört och vid hvilken
han fortfarande är fästad med många
vänskapsband.

Tycho Lindequist är född den 13
september 1841. Han är bördig från
Anne-löf i Skåne. I hemtrakten skötte han
redan omedelbart efter konfirmationen
mindre folkskolor, hvarefter han år 1860
inskrefs vid Lunds seminarium, där han
följande år aflade folkskollärareexamen.
Sedan han under fyra års tid tjänstgjort
vid Karlshamns folkskola, erhöll han år
1865 anställning vid folkskolorna i
Göteborg men lämnade af hälsoskäl denna
sin befattning redan 1872 och blef
syssloman vid stadens »ålderdomshem». Hans
tjänstemannabestyr på denna plats
lämnade honom dock tillfälle att också ägna
sig åt sitt seminarium, liksom tidigare
hans lärareverksamhet i folkskolan låtit
härmed förena sig. (L. hade dessutom
innan hans egen läroanstalt upprättades,
haft uppdrag att undervisa i det af
Göteborgs stad anordnade småskoleseminariet.)
1895 lämnade emellertid L. sin syssla
vid ålderdomshemmet för att mera
odeladt kunna tillhöra seminariet. Hans
ekonomiska oberoende satte honom i stånd
att härvidlag följa sin böjelse utan att
som mången annan behöfva hållas
tillbaka af fruktan för osäkra existensvillkor.
På sådan grund kan ock hr Lindequist
nu som oaflönad styrelseledamot –
vederbörande skyndade nämligen vid hans
afskedstagande att invälja honom i styrelsen
- låta en värdefull del af den
sakkunskap, han som aflönad tjänsteman
förvärfvat, komma ifrågavarande
välgörenhetsstiftelse till godo. Han har därjämte
under ett tiotal år varit verksam inom
den egentliga fattigvården. Och för de

hjälpbehöfvande och förbisedda i
allmänhet har L. mer än en gång slagit ett
slag icke blott genom ord af medkänsla
i det offentliga meningsbytet utan ock
genom handlingar af människovänlighet i
det tysta.

Under de senare åren har Lindequist
varit ledamot af nämden för ett af
stadens skoldistrikt. Han är för närvarande
äfven medlem af kyrkofullmäktige.

Den 3 och 4 augusti 1869 hölls, som
förut i denna tidning blifvit nämdt, i
Göteborg ett »folkskolläraremöte för
Göteborgs stift». En af sekreterarne vid detta
möte var T. Lindequist (de andra två
voro J. J. Holmberg och Daniel Nyström,
hvilkas porträtt tidigare varit synliga i
denna tidning). Denna lilla notis kan
möjligen vara ett litet inlägg i frågan
om ordningsnumret för det nya
stiftsmöte i Göteborg, som efter 32-årigt
uppehåll nu af andra krafter förberedes.
Uppgiften minner ock om hvad som
redan sagts, att hr Lindequist länge varit
med, ehuru han har förmånen af att
vara andligt och kroppsligt frisk och
obruten.

I den präktiga villa, hr Lindequist och
hans maka, lärarinna vid seminariet,
inrättat åt sig i Slottsskogens natursköna
grannskap och hvars vackra
trädgårdsanläggningar äro ordnade och till största
delen äfven utförda af ägarens hand,
hafva de en bostad, som i afundsvärdt
hög grad fyller villkoren för ett fridfullt
»ålderdomshem». Må det städse
förblifva lyckligt! Folke.

Ändrade lärokurser

för Stockholms stads folkskolor.

Den läroplan, efter hvilken
hufvudstadens folkskolor arbeta, stammar i
hufvudsak från 1889. Den tillkom
väsentligen på grund af de
uttalanden, hvilka under år 1888
framkommo från vederbörande
folkskolekollegier och voro resultatet af
långvariga och grundliga öfverläggningar
inom dessa och bland deras
delegerade. Åtskilliga af de önskemål, som
från lärarekårens sida framställdes,
lyckades visserligen ej vinna
gillande, förnämligast därför att
öfverstyrelsen då ännu ej hunnit frigöra sig
från den uppfattningen, att
afslut-ningskurser borde i flera ämnen
anordnas redan under femte
skolåret. På andra punkter åter vunno
lärarekårens åsikter gehör, och i det
stora hela kom 1889 års
kursindelning att beteckna ett betydande
framsteg.

Då denna kursindelnmg varit
till-lämpad under tio år, tillkännagaf

emellertid folkskoleinspektören, att
han ämnade för öfverstyrelsen
föreslå några smärre förändringar i
densamma, hvadan han anmodade
skol-kollegierna att till honom skriftligen
framställa sina önskemål med
afseende härå. Såsom vi på sin tid
meddelade (n:r 43 för 1898) skedde
ock så. Tyvärr stod den tid, hvilken
kollegierna kunde för ändamålet
disponera, icke i något rimligt
förhållande till omfånget och
vanskligheten af det ärende, som skulle
behandlas, och pröfningen kunde på
grund häraf ej blifva så ingående
och allsidig, som frågans vikt
rätteligen bort kräfva, hvaraf ock följde,
att i åtskilliga stycken uttalandena
kommo att gå en smula i öster och
väster. Att resultatet ej skulle blifva
så betydande eller till sitt värde så
i allo obestridligt, var därför lätt att
förutse.

Efter närmare tre års
öfvervägan-den har folkskoleöfverstyrelsen nu
vidtagit de ifrågasatta
modifikationerna i läroplanen och förordnat
om deras gradvisa tillämpning från
och med innevarande hösttermin. De
finnas offentliggjorda i den senast
utkomna berättelsen (»Öfverstyrelsens
för Stockholms stads folkskolor
underdåniga berättelse för år 1900»).

Flera af de vidtagna ändringarna
innebära enligt vår åsikt alldeles
af-gjorda förbättringar. Det gamla
af-vita systemet med afslutande kurser
på ett tidigt stadium är ändtligen
öfvergifvet. Sålunda skall
terminskursen 11 i historia och geografi nu
ej längre bortspillas på
intresse-dödande repetitioner utan få ägnas
åt fortskridande undervisning,
hvarigenom ock för de föregående
kurserna så mycket utrymme blifvit
vunnet, att deras omfång kunnat
något modereras, hvilket varit i hög
grad behöfligt. En obetingad
förbättring är ock, att undervisningen i
svensk grammatik blifvit framflyttad
en termin och att terminskursen 12
i detta ämne upphört att vara en
ren repetitionskurs.

I afseende på katekesen har man
omsider ställt sig på ungefär den
ståndpunkt, som folkskolekollegierna
intogo för tretton år sedan, i det
dess läsning skall begynna först i
kurs 6 samt fjärde och femte
hufvud-styckena genomgås först i kurserna
13 och 14. Då denna anordning
först föreslogs, väckte den som
bekant rätt mycken motsägelse inom
själfva lärarekåren och blef från
personer utom denna gjord till föremål
för den bittraste fördömelse. Nu lär
det väl knappt vara någon, som
säger ett ondt ord därom.

Särskildt beaktansvärdt är, att
»statens läsebok» icke längre behärskar
och nedtrycker undervisningen i
modersmålet. För kurserna l-7
anvisas andra arbeten, nämligen Sofi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free