- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
652

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,029.) 18 september 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

652

SVENSK LÅKAEETIDRING,

N:r 38

allmänt erkännas hafva frambragt något
betydelsefullt i ämnet!

2) Studera endast ett ämne åt gången!

3) Sök redan vid det första
genomläsandet af en bok att fullständigt begripa och
förstå hvarje särskild del, hvarje särskild
sats, ja, hvarje särskildt ord!

4) Vänd ofta på nytt tillbaka till
grundläggande innehållsrika och viktiga skrifter!

5) Det är också mycket gagneligt, om du
med pennan i handen läser sådana böcker,
som icke precis höra till dem, med hvilka du
ständigt sysselsätter dig, och alltså gör
utdrag eller anteckningar och anlägger en
samling plockgods från skilda författare.

6) Välj dig vid studiet af ett ämne en vän
och själsfrände eller en eller flera vetgiriga
lärjungar, i hvilkas sällskap du behandlar,
dryftar och genomtänker detta ämne!

Dessa antydningar må vara nog för
att gifva läsaren en föreställning om
hvilka viktiga frågor här afhandlas och
hvilken väckelse här gifves.
Hufvud-intrycket af skriften kan sammanfattas
i följande ord af Diesterweg själf:

»Till mänsklighetens höjder för ingen
blank spegelyta, på hvilken man
suckande, drömmande, fantiserande och
diktande kan komma framåt, utan dessa
höjder måste så småningom med
ansträngning bestigas. Till och med för
vårt släktes heroer har detta icke varit
lätt. En Lessing t. ex. använde timmar
och dagar på att förbättra en helt liten
uppsats, och Goethe försäkrar, att han
ofta mer än en hel dag arbetat på en
enda dikt af ringa omfång, och att han
under hela sin långa lefnad aldrig
hvilat sig fyra veckor. För oss små andar
gäller så mycket mera maningen att
vara modiga och vakna, på det vi,
medan dagen är, må höja oss till ljusare
höjder upp öfver den vida slätt, på
hvilken en stor del af vårt släkte och dess
värre också en del af våra ämbetsbröder
betar.» A. B.

Nytt i bokhandeln.

Handbok i allmän statskunskap. Populär
framställning af Ragnar Lundborg. Sthm,
Gustaf Lindströms förlag. 2 kr. 75 öre.

370 utvalda svenska schackproblem,
samlade och utgifna af J. A. Ros. Sthm, Gustaf
Lindströms förlag. 3 kr.

Ur svenska folklifvet. Berättelse af H. K.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. l:a
haft. 50 öre.

Det ärofulla återtåget. En episod ur
Val-densernas historia år 1690 af Crona Temple.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. l kr.

En dag bland de nödlidande i Sågar. En
bild från missionen i Indien af J. Nilen.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. 20
öre.

Herrens tjänare i förnedring och upphöjelse
af James Culross. Sthm,
Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. 75 öre.

Den katolska kyrkan och bibeln. Föredrag
af Carl Skog. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. 40 öre.

Om söndag sfirandet, hufvudsakligen från
kyrklig och pastoral synpunkt, af C. A.
Tören. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. 20 öre.

Bland hinduer och gonder af Natanael Ären.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. 20
öre.

Bibelns gudomliga ursprung af R. A. Torrey.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. 50
öre.

Emanuela Carlbeck t« * Marie

stad afled i förra veckan
föreståndarinnan för idiotanstalten å Johannesberg
invid sagda stad fröken Emanuela
Carlbeck, 72 år gammal.

Redan tidigt ömmade hennes hjärta
för de olyckliga, åt hvilka hon skulle
ägna sin lifsgärning, och 1866 grundade
hon det första idiothemmet å Nya
varf-vet i Göteborg. Allt mer förstorades
detta hem, 1881 kunde hon tack vare
donationer flytta det iii under eget tak, och
det har nu ett 70-tal skyddslingar. Det
äges nu af Skaraborgs och Älfsborgs län
och torde allt framgent komma att
utvecklas i den af stiftarinnan utstakade
riktningen. Så mycket mera
välsignelse-bringande blir då den nu hädangångna
föreståndarinnans varmhjärtade energi,
som lättat lifvets börda för hundratals
vanlottade medmänniskor, och så mycket
kärare för dem hennes minne.

J. Nilsson *}". Efter någon tids
sjuklighet afled nyligen folkskolläraren i
Köl-leröd, Ö. Sallerup, Mim., Jöns Nilsson.

Han var född 1842 i Hyby och tog
1877 folkskollärareexamen vid Lunds
seminarium samt utnämdes samma år
till ordinarie innehafvare af den
läraretjänst, som han alltsedan dess bestridt.

En aktad, fridsam och stilla man sörjes
han närmast af änka och fem barn.

Helena Karlsson f. På ett sjuk
hem i hufvudstaden afsomnade efter ett
långvarigt lidande lärarinnan vid Axmars
bruk i Hamrånge församling, Gflb., fröken
Helena Karlsson.

Hon var född 1864, tog
folkskollära-riimeexamen 1888 och blef ordinarie
lärarinna vid Axmars bruk 1892.

Vid hennes begrafning å Sandarne
kyrkogård den 10 dennes visade i sin
mån en rik gärd af kransar och blommor
från skolrådet, lärarepersonalen och
hennes forna elever, att saknaden efter den
plikttrogna lärarinnan var djup och
allmän.

Länsombud eller distriktsstyrelse?

Så vidt jag kunnat finna, innehålla S. A.
F:s stadgar intet angående länsombuden och
deras tillsättande. Centralstyrelsen är
härvid den allena bestämmande: hon utser dem,
hvilka hon tror eller vet vara lämpligast,
meddelar dem sina instruktioner och utstakar
området för deras verkningskrets. Det är
mer än sannolikt, att centralstyrelsen icke
alltid haft så lätt att förrätta sitt val, men
hon synes dock vara fullt nöjd med de
valdas åtgöranden såsom hennes ombud i
rikets skilda delar.

Men fråga är, om icke länsombuden borde
hafva en mer omfattande uppgift än att
vara styrelsens organ i landsorten. Man
skulle åtminstone kunna tänka sig dem
såsom kretsarnas gemensamma ombud för

hvar sitt område. Och med den omfattning
lärareföreningen nu har inom de olika länen,
skulle det ju vara till största nytta, om där
funnes ett enande organ särskildt vid
handläggning af ärenden, som kunde anses
såsom gemensamma länsangelägenheter. Ofta
nog förekommer inom en krets ett ärende
af sådan art, att dess behandling af öfriga
länskretsar vore önskvärd, men i flertalet
fall torde föga göras för att inhämta öfriga
kretsars utlåtande i ämnet. Funnes
emellertid ett organ, som droge försorg om det
berörda ärendets utsändande till
länskretsarna och därpå lämnade ett sammandrag
af dessas uttalande i frågan, visst skulle
detta främja lifaktigheten inom kretsarna
och stärka gemensamhetskänslan dem
emellan. För att "ombudet med någon utsikt
till framgång skulle kunna fullfölja en dylik
bestämmelse, synes det dock nödvändigt,
att valet af detsamma blefve de respektive
kretsarnas angelägenhet och icke
centralstyrelsens. De på så sätt valda ombuden skulle
tydligtvis också blifva en elitkår, ur hvilken
man säkrare än nu är fallet kunde få fram
lämpliga kandidater vid val till medlemmar
i centralstyrelsen.

Skulle det emellertid icke vara ännu
bättre, om i stället för ombud valdes en
distriktsstyrelse af t. ex. tre medlemmar?
Flera synpunkter kunde då komma till sin
rätt vid en frågas behandling, förtroendet
till det enande organet blefve större, det
gifna uppdraget blefve lättare att utföra,

Med hänsyn till hvad här ofvan blifvit
sagdt tar jag mig därför friheten att till
föreningsmedlemmarnas beaktande
framställa följande frågor:

Böra icke länsombuden utses af kretsarna
själfva? och

Skulle det anses fördelaktigt, att i stället
för länsombud valdes en distriktsstvrelse för
hvart län (eller länsdel)?

Kretsordförande.

Pensionsbref,

utfärdade den 27 augusti 19O1.

Folkskollärarnes pensionsinrättning.

2.222. J. A. Lindgren, Lannaskede, Jönk.

593 kr., fr. l okt. 1901.

2.223. J. N:son Schultz, Bosjökloster, Mim.

750 kr., fr. l jan. 1902.

2.224. K. J. Pettersson, Västergarn, Gotl.

750 kr., fr. l jan. 1902.

2.225. A. F. Sedström, Fredsberg, Skbg.

750 kr., fr. l juli 1901.

2.226. V. Vastenson, Skällvik, Östg.

750 kr., fr. l jan. 1902.

2.227. B. C. Andersson, N. Hestra, Jönk.

750 kr., fr. l jan. 1902.

2.228. O. Svensson, S. Korum, Mim.

750 kr., fr. l jan. 1902.

Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.

904. J. A. Nyströms ä. o. 2 b., Nacka, Sthm.
300 kr., fr. l aug. 1901.

Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.

429. Hilda J. Josefsson, Angerdshestra, Jönk.

90 kr., fr. l juni 1901.

430. Helena Gustafsdotter, S. Sandsjö, Kron.

185 kr., fr. l sept. 1901.

431. Karolina Olsson, Gillberga, Vrml.

185 kr., fr. l juli 1901.

432. Johanna Magnusson, Torpa, Kron.

70 kr., fr. l juli 1900.

433. Mathias Jansson, Ununge, Sthm.

185 kr., fr. l febr. 1901.

434. Karolina Éebecka Olsson, Jörlanda,

Gtbg.
185 kr., fr. l aug. 1901.

435. Kristina Andreasdotter, Röra, Gtbg*.

185 kr., fr. l sept. 1901.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free