- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
666

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,030.) 25 september 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

666

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 39

mäktige förstnämda förslag, hvadan alltså
de nya öfverlärare, som kunna komma
att tillsättas, icke skola blifva
»biträdande».

I fråga om hyresersättning åt
öfver-lärarne biträdde kyrkofullmäktige
öfverstyrelsen s förslag. Såsom villkor för
hyresersättningens utgående har alltså
fastslagits, att Öfverläraren skall vara
boende inom församlingen.

4. Huslig ekonomi. Härför hade
öfverstyrelsen begärt ett anslag af 8,000
kronor. Två församlingar, Jakobs och
Adolf Fredriks, hade i enlighet med
kyrkoherden Heiimans reservation höjt
anslaget till 20,000 kronor för att
öfverstyrelsen skulle kunna öfvertaga alla
omkostnader för ett rationellt
bedrifvande af undervisning i ämnet huslig
ekonomi.

Ky rkof ullm äktiges beredningsutskott
hade visserligen ansett den af sistnämda
församlingar uttalade tanken riktig, men
då frågan befunne sig i ett allt för
outredt skick, hade de tillstyrkt endast
beviljandet af 8,000 kr. Kyrkofullmäktige
ställde sig på samma sida.

5. Bad och simöfningar. För att
församlingarna gemensamt måtte kunna
öfvertaga kostnaderna jämväl för de bad,
som barnen fingo i skolhusen, hade Adolf
Fredriks församling i enlighet ined
kyrkoherden Heiimans reservation höjt
anslaget till bad och simöfningar från 7,000
till 12,000 kronor. Äfven denna fråga
ansågs outredd, hvadan kyrkofullmäktige
biföllo öfverstyrelsens förslag om
beviljande af det sedvanliga anslaget å 7,000
kronor.

Löneförhöjning och
lönereglering begärdes af folk- och småskolans
lärarepersonal i S. Vrams skoldistrikt,
dit Billesholms grufvas industri- och
gruf område hör. Skolrådet förordade
denna anhållan på det varmaste, och den
16 dennes biföll kyrkostämman
enhälligt lärarnes anhållan.

Från och med 1902 utgår sålunda
kontanta lönen för 9 månaders läsning
med följande belopp (5 år mellan hvar-

folkskollärare: 1,000, 1,150, 1,300 och 1,500
kr.,

småskollärarinna: 400, 450, 525 och 600 kr.,

hvartill komma ersättning för slöjd samt
husrum och vedbrand in natura.

Åldersdispens. På gjord ansökan
har k. m:t förklarat examinerade
folkskolläraren John Tomas Lindkvist, som
är född dön 21 december 1880,
berättigad att, utan hinder däraf att han icke
uppnått 21 års ålder, söka och
inne-hafva ordinarie lärarebefattning vid
Tomteviks folkskola i Hammars församling i
Nerke.

Belysningen i folkskolorna är

föremål för en i dagarna till allmänna
folkskolestyrelsen i Göteborg utaf samt-

liga ordinarie lärare och lärarinnor vid
Klippans skolhus ingifveii skrifvelse.

I denna framhållas alla olägenheterna af
fotogenbelysningen, dess många skadliga
förbränningsprodukter, förskämmande
inflytande på luften, ögonens öfveransträngning,
närsynthet och snedrygg o. s. v. Slutligen
anhålles, att fotogenbelysningen måtte
utbytas mot annan i hygieniskt afseende mera
tillfredsställande.

Som vi härom dagen nämde vid
redogörelsen för Norrköpings folkskolor, äro
i dessa alla lärosalar upplysta genom
Auerbrännare, af hvilka i de större
salarna finnas 6 och i de mindre 4,
hvilket utgör l Auerbrännare för 12
kvadratmeters golf yta.

Folkskoleinspektionen i
Halmstad. Uti en till skolrådet i Halmstad
ingifven skrift påpekar
folkskoleinspektören, lektor Fr. Anderson hurusom
stadens skolor nu nått en utveckling, som
gör det till en oafvislig nödvändighet,
att inspektionen uppdrages åt en
person, hvilken kan ägna hela sin tid åt
deras ledning, kan följa pedagogikens
framsteg och taga initiativ till de
förbättringar, som oupphörligen måste
göras, och till den utveckling, som
betingas af tidens alltjämt stegrade
fordringar och stadens växande folkmängd,
om ej Halmstads folkskoleväsen skall
blifva efter sin tid. Själf ser han sig
ur stånd att göra detta, då dels hans
ålder gör honom mindre ägnad för att
taga nya initiativ, dels hans tjänst och
öfriga åligganden taga hans tid och
krafter fullständigt i anspråk.

Han visar sedan genom siffror, huru
lärarepersonalen på de 24 år, under
hvilka han tjänstgjort som inspektör,
tredubblats, nya undervisningsarter
tillkommit och budgeten mer än
femdubb-lats.

Han anhåller därför, att skolrådet måtte
utarbeta och för nästa kyrkostämma
framlägga förslag att från och med nästa år
anställa en folkskoleinspektör, som
uteslutande har att ägna sig åt Halmstads
folkskoleväsen.

Ytterligare om »svarta taflan».

Med anledning af vår notis härom i
förra numret har en annan
resestipendiat ur lärarekåren meddelat oss, att i
Gewerbeschule i Hålle användes en
annan konstruktion af »svarta taflan».
Den är 2,5 meter hög och 2 meter bred
samt förfärdigas af tjockt och starkt, på
särskildt sätt prepareradt »ändlöst» tyg,
som löper öfver två rullar. Den mot
klassen vända sidan har ett underlag af
trä.

En så konstruerad tafla har
naturligtvis det företrädet framför den
svartmålade skolväggen, att taflan är betydligt
bekvämare för läraren, som endast har
att ställa den plats, på hvilken han för
tillfället skrifver, i lämplig höjd, och
lärarnes i Gewerbeschule omdöme om
ifrågavarande tafla var, att den var mycket
bra.

Katekesfrågan kom under debatt
vid den nyligen hållna prästkonferensen
i Uppsala. Frågan bragtes på tal af
professor C. Norrby, som redan till en
föregående konferens inlämnat förslag
till en ny katekesutveckling.

A ena sidan ansåg kontraktsprosten
J. V. Thordeman i Ununge, att något
nödvändigt måste göras för att vi må
få en ny katekes. Icke böra vi vara
alltför rädda att röra vid Luthers lilla
katekes, som ursprungligen skrefs för
äldre personer. Vi böra ha mera
respekt för Luthers anda och vara mindre
rädda att röra vid hans ord.

A andra sidan betviflade däremot
kontraktsprosten O. G. Fransson i
Söderby-Karl behofvet af en ny
katekesutveckling.

Den nuvarande är blott 20 år, utarbetad
af högt aktade, lärda och erfarna män.
Hafva vi gått så mycket framåt, att vi
redan nu kunna frambringa en bättre? Vi
behöfva nog stabilitet äfven på detta
område. Ingen utveckling af Luthers lilla
katekes kan bli formellt felfri. Men lilla
katekesen må ej slopas: i sitt hemland är den
högt värderad. En del anmärkningar mot
katekesen bero därpå, att man ställt sig på
en principiellt annan dogmatisk ståndpunkt
än katekesens. Samma anmärkningar
gjordes mot Lindbloms katekes, och aldrig bli
alla tillfreds. En dogmatisk lärobok måste
i viss mån bli torr och svårlärd. Låtom oss
behålla den nuvarande katekesen, tills en så
framstående man kommer, att han kan
skrifva en god katekes!

Afdelningsläsningen och den
nya normalplanen var ett af de äm

nen, som Västerbergslagens lärare- och
lärarinneförening vid sitt årsmöte i
Sö-bärke kyrkskola den 19 och 20 dennes
hade under debatt. Under
öfverläggningen om, huru skolan skall kunna fostra
sina lärjungar till aktning för Gud och
människor, framhölls, att skolor med
afdelningsläsning icke kunde väntas vara
i stånd att öfva någon mera betydande
fostrande inverkan på barnen, då de
förfoga öfver endast hälften så lång tid som
skolor med full lästid. Då i den nya
normalplanen angifves, att skolor med
afdelningsläsning böra förekomma endast
där lokala förhållanden och medellöshet
sådant påkalla, finge det väl anses vara
meningen, att dylika skolor skulle höra
till undantagen. I Bärgslagen vore
emellertid nästan alla skolor af nyssnämda
slag, oaktadt det vore svårt att förstå,
hvilka förhållanden, särskildt inom denna
ort, kunde påfordra en dylik anordning.
Påpekandet föranledde
folkskoleinspektören Leksell att yttra, att ehuru
normalplanen icke vore att anse såsom lag,
den dock måste tillmätas stor betydelse
såsom utgifven genom regeringens
försorg. I den senast utgifna
normalplanen ges ett kraftigt handtag åt
sträfvandet att inskränka afdelningsläsiiingen,
och skulle han icke underlåta att göra
hvad på honom ankomme för att minska
antalet af sådana skolor.

Föreläsningsföreningsidén vin

ner alltmer terräng i landet. Så har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free