Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,032.) 9 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
697
af öfriga kostnader hafva andra
inkomstkällor varit anlitade. Trots de
många och svåra hinder, som
landets natur lägger i vägen, har Norge
på grund häraf för närvarande
omkring 650 folkbibliotek med
sammanlagdt 330,000 band.
Det är dock långt ifrån, att
kommittén skulle finna allt härmed väl
beställdt. Tvärtom anser den, att
det sätt, hvarpå
biblioteksverksamheten för närvarande drifves, lider
af åtskilliga stora brister.
Den främsta af dessa brister
består däri, att nödig ledning for
bokinköpen saknas. Hos de lokala
inköps-nämder, som besörja inköpen, kan
man ej förutsätta någon mera
vidsträckt litteraturkännedom eller
något större litterärt omdöme.
Kommittén önskar därför utarbetande af
en förslagskatalog öfver sådana
böcker, som företrädesvis borde komma
i fråga. Den borde upptaga 3,000
-4,000 arbeten och sålunda bli
jämförelsevis omfattande. Genom urval
ur densamma kunde sedan mindre
kataloger erhållas. För deras
åstadkommande anvisar kommittén ett
enkelt men utomordentligt sinnrikt
sätt. Den stora hufvudkatalogen
borde nämligen sättas med maskin, som
stereotyperar hvarje boktitel såsom
en kliché för sig. Sedan
hufvudkatalogen blifvit tryckt, finnas alla
boktitel-klichéerna kvar och kunna efter
behag sammansättas till större eller
mindre antal 4,samt utan nya
sättningskostnader användas vid
tryckningen af alla de katalpgutdrag, som
kunna ifrågakomma. Äfven de
blygsammaste bibliotek skulle således för
en ytterst ringa utgift kunna skaffa
sig tryckt katalog.
En annan af kommittén påpekad
brist är den, att fullt sakkunnig
ledning vid bibliotekens skötsel endast
undantagsvis kail förutsättas. Många
bibliotekarier hafva gått till sitt
arbete med ifver och glädje, besjälade
af intresse för den goda saken. Men
småningom hafva de tröttnat,
hvartill de rent tekniska svårigheterna
väsentligen bidragit. Till
förekommande häraf borde vederbörande
hafva tillgång till biblioteksmässig
handledning med hänsyn till
boksamlingarnas ordnande, uppställning,
katalogisering o. s. v. Dessutom borde
från statens sida någon kontroll föras
beträffande den utsträckning, i
hvilken de statsunderstödda biblioteken
anlitas. Härtill kommer, att ett
organiserande af bokinköpen kunde
betinga billigare köpevillkor än de,
som vid de helt och hållet isolerade
inköpen äro möjliga att erhålla.
Kommittén föreslår därför, att
ecklesiastikdepartementet måtte till hjälp
vid ledningen af
biblioteksverksamheten och vid utförandet af det
fackmässiga arbetet erhålla såsom
biträde en i biblioteksväsen kunnig
man. Genom anställande af en
sådan skulle departementet blifva i
stånd att kraftigt medverka vid
lösningen af en mängd uppgifter, som
nu föreligga. Bland dylika uppgifter
påpekar kommittén följande:
upprättande af nya folkbibliotek (genom
föredrag, hänvändelser till
kommunalstyrelser och enskilda personer);
upprättande af vandringsbibliotek, som
på många orter kunde användas som
förelöpare för fasta sockenbibliotek,
särskildt vid fiskeplatser,
järnvägsanläggningar och vägbyggnader;
hopslagning af spridda förenings- och.
fackbibliotek till folkbibliotek;
upprättande af referensbibliotek i
kommunalstugorna som afdelning under
ortens folkbibliotek;
läsrum i förbindelse med
folkbiblioteken;
utdelande af premier för de bäst
anlitade biblioteken;
samarbete med arbetareinstituten, så att
det efter de i dessa hållna föredragen
gåfves tillfälle att låna böcker, som
behandlade samma ämne o. s. v.
På grund af hvad kommittén
sålunda anfört, slutar den med att
föreslå, att ecklesiastikdepartementet
måtte utverka ett årligt anslag af
1,200 kronor till sakkunnigt biträde
vid arbetet för folkbiblioteken, samt
ett tillfälligt anslag å 2,000 kronor,
för utarbetande och tryckning af en
förslagskatalog för folkbibliotek.
Som man ser, söker Norge äfven
på detta område vara
»föregångs-landet». Måtte vi blott ej komma
allt för långt bakefter!
[-Tvångsuppfostringskommitténs-]
{+Tvångsuppfostrings-
kommitténs+} förslag
rörande vanartade och sedligt
försummade barn har nu sent omsider
varit föremål för utlåtande äfven af
öfverståthållareämbetet i Stockholm.
Såsom var att vänta har detta
utlåtande blifvit i väsentlig mån
beroende af det yttrande, som
öfverståthållareämbetet förut afgifvit öfver det
af kommitténs kriminalistiska
afdelning framlagda förslaget om
minderåriga förbrytares behandling. I
motsats till den kriminalistiska
kommit-téafdelningen höll nämligen ämbetet
fore, att domstolarna vore
synnerligen olämpliga organ för bedömande
af minderårigas förbrytelser, samt
ifrågasatte, huruvida ej för dessa
borde inrättas en myndighet
motsvarande det norska »vaergeraadet», som
då borde få omvårdnaden äfven af
de vanartade och sedligt
försummade barnen åt sig uppdragen. I
öfverensstämmelse härmed uttalar ock
ämbetet nu den uppfattningen, att
man lämpligen borde i en hand samla
all offentlig omvårdnad om den
ungdom, som på grund af bristande tillsyn
hotas af sedligt förfall eller redan
ådagalagt sådant. »Att för vinnande
af detta mål», yttrar det, »skapa en
ny institution, sådan som
barnavårds-nämden, torde tillräckliga skäl finnas,
men om, som kommitterade
föreslagit, minderåriga förbrytare alltjämt
skulle rannsakas och dömas vid de
allmänna domstolarna, synes
ämbetet lämpligast, att de uppgifter, för
hvilka kommitterade föreslagit
inrättande af barnavårdsnämden, anförtros
åt skolråd och fattigvårdsstyrelse,
särskildt om en bättre samverkan
mellan dessa båda myndigheter kunde
åstadkommas».
Då ämbetet uttalat sig mot
upprätthållande af den skarpa gräns, som
kommitténs flertal dragit mellan
»minderåriga förbrytare» och »vanartade
barn», har det naturligtvis ej heller
kunnat gilla den åtskillnad, samma
flertal gjort mellan »allmän
uppfostringsanstalt» för minderåriga
förbrytare och »skyddshem» för
vanartade barn. I stället önskar det två
slags »skyddshem»: ett för gröfre
vanart och ett för mindre grof vanart,
båda utan afseende på den enligt
ämbetets mening mindre väsentliga
omständigheten, att den vanartade
blifvit åtalad eller icke åtalad.
I det hela synes
öfverståthållareämbetet helst önska en lagstiftning
närmast liknande den, som nyss trädt
i tillämpning i Norge.
Haf vänligheten visa
skolbarnen de pro f s id or af
Jultomten och Tummeliten, som
återfinnas i dagens B-nummer,
och fråga dem, om de vilja
köpa dylika jultidningar med
vackra taflor och roliga
»gubbar»! Pris för de van liga
upplagorna endast 25 och
15 öre.
Profblad
af årets Jultomte utdelas gratis till
alla, som vilja verka för tidningens
spridning. Rekvirera på ett
bref-kort det behöfliga antalet! Adressen
är: Svensk Läraretidnings förlag,
Stockholm N.
Fågel Blå,
den i fjor så omtyckta barnjulboken,
låter se sig äfven i år. Det blir fjärde
samlingen af »Tomtefars sagor och
berättelser», som därmed utkommer.
Priset för inbundet exemplar är det
gamla vanliga, l kr. 25 öre. En
skolupplaga med något mindre
omfång samt häftad i koloreradt styft
omslag lämnas till det ovanligt låga
priset af 50 öre och vid rekvisition
af minst 5 ex. till 40 öre -
dessutom hvart ll:e ex. gratis. Det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
