- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
710

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (1,033.) 16 oktober 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

710

SVENSK LÅMRETIDNING.

N:r 42

Hvad rätt du tänkt, hvad du i kärlek vill,
hvad skönt du drömt, kan ej af tiden härjas.

Det är en skörd, som undan honom bärgas,
ty den hör evighetens rike till.

Skolmöblerna, levererade från Tranås,
äro af bästa beskaffenhet: tvåsitsiga
bänkar och katedrar i ljus ekfärg,
väggfasta mekaniska kartställ, dito svarta
taflor samt sittbänkar utefter väggarna.
Alla korridorer, afklädningsrum och
lärosalar äro försedda med
acetyléngasbelys-ning. Gasverket är inrymdt i
källarvåningen. (Ledstängerna i
trappuppgångarna äro försedda med knappar för
hindrande af åkning utefter dem.)

Som slutomdöme må sägas, att
byggnaden är i sitt slag förstklassig och i
hvarje detalj ändamålsenlig. Dessutom
ha vederbörande på ett å landsbygden
mindre vanligt sätt tillgodosett de rent
arkitektoniska och estetiska kraf ven.
Huset är sålunda ägnadt att till sitt yttre
vara en verklig prydnad i harmoni med
den af naturen vackra trakten samt ett
mönster för byggnader, som komma att
uppföras i omgifningen, på samma gång
som dess inre ger intryck af hvad det
i sannskyldig mening bör vara: ett
barnatempel, en helgedom.

Invigningen af det nya skolhuset ägde
rum sistlidna söndags eftermiddag den 13
dennes i närvaro af församlingens
skolråd, byggnadskommitterade, arkitekt,
byggmästare, representanter för pressen,
distriktets lärarekår, flera hundra
skolbarn samt föräldrar och andra personer
till större antal än nedra våningen
kunde rymma. Högtidligheten, som ägde
rum i den med flaggdekorationer och
grönt vackert prydda »försalen», inleddes
med ps. 268, v. l och 3, sjungna
unisont af församlingen.

Kontraktsprosten Aug. Forssman höll
därpå ett anslående invigningstal.

Med ledning af orden: »Gudsfruktan är
vishetens begynnelse-» framhöll talaren, att
dessa ord anbragts öfver ingången för att
visa hvad som är själfva nyckeln till all
sann kunskap och vishet, till själfva
bildningens tempel. Det, som läres i Herrens
fruktan, är bestående, ty det syftar att föra
oss till honom, som är all sannings, kärleks
och visdoms källa. Den svenska folkskolan
vore i likhet med allt lefvande underkastad
utvecklingens lag. Framåt! bör vara dess
lösen. Det går ej an att hvila i tidens
ström, ty denna går sin gång oss förutan,
och den dränker en hvar, som somnar vid
styret. I Herrens fruktan måste dock
folkskolan ha sin rot och sin stadga under alla
växling-ar, om arbetet ej skall blifva
förgäfves. Lärarekåren varnades för att betrakta
sitt kall som ett handtverk. Glömmen ej,
sade talaren, att I ären andliga ledare, som
städse hafven framför eder lefvande,
oändligt bildbara människor! Föräldrarnas och
hemmens understöd vore af största vikt för
ett framgångsrikt skolarbete. Ofta hände
det, att i hemmet såddes törne och tistel i
stället för ädelt sade. Talaren vände sig
slutligen till den församlade talrika
barnskaran, som liknades vid den uppvaknade
vårbrytningen i sin gryning, omgifven af
de äldre - de redan gulnade träden. Och
så vigdes det nya huset till sin viktiga
bestämmelse, till ett hus för öfvandet af
Herrens fruktan.

Därefter sjöngo skolbarn under läraren
C. Granérs ledning följande
invigningssång med ord och musik af hr Granér:

Fader allsmäktig,
Herre i höjden,
hägna vår skolas
nybyggda hus!
Vig dessa höga,
härliga salar
hnldrik till strid för
sanning och ljus!

Släkten för släkten
har skola fostras,
Herre, för dig, för
konung och land 5
kraft vi behöfva,
Herre allsvåldig,
hjälp af din starkhets
mäktiga hand.

Värna de unga,
som skola läras
lefva ett lif i
kärlek och tro.
Gif, att din gode,
helige Ande
i dessa salar
städse må bo.

Ödmjukt vi bedja,
unga och gamla:
Herre barmhärtig,
tag du oss an!
Glädje beskär oss,
sköt oss och bär oss,
led oss och lär oss!
Du blott det kan.

Den stora barnkörens klara röster
gjorde en gripande verkan på den
talrika församlingen.

Prosten Forssman lämnade därefter
en kort redogörelse för uppkomsten af
skolhusfrågaii och i sammanhang
därmed en intressant historik öfver
skolväsendets utveckling inom Brännkyrka
församling under de senaste 25 åren.

Häraf framgick bl. a., att år 1876 hade
församlingen en folkmängd af 3,188
personer med 457 skolpliktiga barn och 7
lärarekrafter; utdebiteringen för skolorna var då
7,200 kr. Vid 1900 års slut hade
folkmängden stigit till 8,402 personer med 1,746
skolpliktiga barn och 32 lärarekrafter;
utdebiteringen för skolväsendet uppgick då till
27,398 kr. I följd af. tomtförsäljning vid
Örby och de dyra hyrorna i Stockholm hade
skolorna vid kyrkan senaste åren blifvit så
öfverbefolkade, att f. n. där sex afdelningar
vore i verksamhet. Som lokaler för dessa
användes, utom den enda skolsalen
därstädes, två slöjdsalar, två hyrda salar samt -
kyrkans sakristia. Svårigheten att anskaffa
lämpliga byggnadstomter jämte det att
tillökningen i församlingens ekonomiska
bärkraft icke stode i rätt förhållande till den
snabba ökningen i folkmängd vore orsaken
till brist å lämpliga lokaler.

Det nu uppförda skolhusets
entreprenadsumma utgjorde 54,500 kr. utom kostnader
för belysning, uppvärmning, arvode för
ritningar och tillsyn m. m. samt inredning,
möbler och undervisningsmateriel.

Tal:n framförde därefter församlingens
tacksamhet, främst till
byggnadskommitténs ordförande och ledamöter,
byggnadens arkitekt och kontrollant, hvilka hvar
på sitt sätt verksamt bidragit till
åstadkommandet af ett synnerligen godt
resultat.

Till sist nedkallades välsignelsen,
hvarpå sjöngs unisont ps. 500. v. 6 och 7.
#

Det är uppfriskande för en arbetare
å folkskolans verksamhetsfält att
närvara vid en dylik invigningsfest, där
allt vittnar om en ädel gemensam täflan
mellan församling,
byggnadskommittera-de och arkitekt i förverkligandet af den
vackra grundsatsen: »Endast det bästa är
godt nog åt barnen». Det vittnar om tron
på upplysningens makt, ljusets och det
godas seger i världen. En synnerligen
god början är nu gjord med afseende
på ordnandet af den folkrika
församlingens skolväsen. Och med hänsyn till
de friska krafter och resurser i öfrigt,
den har att förfoga öfver, skall hat visst
fortsättningen gå jämförelsevis lätt j sedan
dessa viktiga förarbeten blifvit utförda.

Det förtjänar att nämnas, att redan
nu skolorna vid Liljeholmen och
Blommensberg äro genomgående ordnade
enligt litt. A, J. S-n.-

Ny undervisningsmateriel.

Åskådningstaflor for undervisningen om
rusdryckernas natur och verkningar.

Dessa väggtaflor, hvilka finnas;
upptagna å den vid årets början a E
folkskolebyrån utgifna förteckningen rå
un-dervisningsmatriel, hafva nu utkommit
på Frans Svanström & kds förlag.

De äro fördelade på tvänne serier:

A) 3 grafiska taflor af professor Robert
Tigerstedt,

B) 4 anatomiska taflor af professor
Curt Wallis.

De till serien A hörande taflorjna
utgöra grafiska framställningar, hvilka afse
att belysa spritmissbrukets inverkan på
dödligheten, försörjningsförmågan och
brottsligheten.

På taflan I återgifvas resultaten af
vid statistiska centralbyrån utförda
jämförande undersökningar och beräkningar
öfver dödligheten bland gifta och ogifta
män och kvinnor i städerna och på
landsbygden. Af densamma framgår,
att dödligheten är större blanc. män
än bland kvinnor, större bland män
i städerna än bland män på
landsbygden och störst bland ogifta imän i
städerna. Då nu spritmissbrukets
förekomst står i fullständig
öfverensstämmelse härmed, så följer häraf ganska
naturligt den slutsatsen: orsaken till den
större dödligheten bland män ocjh
särskildt bland ogifta män i städernia är i
en hög«t väsentlig grad att söka i det
bland dem rådande spritmissbruket.

Taflan II lämnar en jämförande
öfversikt af antalet fattighjon inom olika
åldrar och civilstånd i städerna och på
landsbygden, grundad på en af
arbetare-försäkringskommittén verkställd j
utredning häraf. Äfven i detta afseende
ställa sig förhållandena ogynnsamrn; ist för
de ogifta männen i städerna, och
hufvudorsaken härtill är utan tvifve
densamma : spritmissbruket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:32:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1901/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free