Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,034.) 23 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING,
727
samma byggnad som ock deras
förläggande till särskilda byggnader.
Såsom skäl mot den nu brukliga och
i 1878 års normalritningar förekommande
sammankopplingen af skollokaler och
lärarebostäder i samma byggnad hafva
föreningarna ofta anfört, att hvilka
anordningar, som än vidtagas för att
åstadkomma isolering mellan de särskilda
lokalerna, ömsesidigt störande
inverkningar likväl näppeligen kunna undvikas,
samt äfven att stora svårigheter möta
att åt byggnaden kunna förläna ett
tilltalande yttre, enär de olika krafven på
skollokalerna och bostadsrummen i
afseende på höjd, fönstrens storlek in. m.
knappast medgifva åstadkommandet af
önskvärd symmetri, enhet och
helgjutenhet. Vidare har påpekats, att, där
byggnadsplatserna äro billiga, såsom ju fallet
oftast är på landsbygden, sammanlagda
kostnaden för uppförandet af skollokaler
och lärarebostad ej behöfver blifva större,
om de förläggas till särskilda byggnader,
än om de inrymmas i en enda sådan.
2. Rörande de anordningar, som äro
behöfliga för att åstadkomma nödig
isolering mellan skollokalerna och
lärarebostaden i de fall, då de måste
inrymmas i samma byggnad, hafva flera olika
önskemål framställts.
Hvad först angår bostadens läge i
förhållande till skollokalerna hafva 96
föreningar uttalat, att bostaden bör vara
belägen i samma våning som
skollokalerna. Flera hafva framhållit, att nödig
isolering är omöjlig att åstadkomma, om
bostaden förlägges öfver eller under
skollokalerna. Ingen har föreslagit, att
bostaden skulle vara belägen under
skollokalerna, hvaremot 3 föreningar ansett,
att den borde förläggas i öfvervåningen,
dock ej öfver själfva skolsalen. Af de
återstående 88 föreningarna hafva några
ansett det likgiltigt, om bostaden
förlades bredvid eller öfver skollokalerna,
under det andra alls icke eller på ett
ej fullt tydligt sätt angifvit sin
ståndpunkt i berörda hänseende.
I afseende på isoleringen i öfrigt
framhålles af nästan alla föreningar
nödvändigheten af att till skollokalerna och
lärarebostaden finnas från hvarandra
skilda ingångar och förstugor, samt att
ingen annan dörrförbindelse mellan dem
förefinnes än genom förstugorna. Vidare
uttalas af de allra flesta föreningarna,
att skollokalerna och bostadsrummen böra
förläggas så långt från hvarandra som
möjligt, och att invid gränsen mellan
de särskilda lokalerna böra förekomma
sådana rum, som icke ständigt användas,
såsom barnens afklädningsrum, förstugor,
trappuppgångar, materielrum, bostadens
tambur, garderober, kök och skafferi
m. m.
För öfrigt har af flertalet framhållits,
att isolering bör åstadkommas genom
dubbla, från hvarandra genom tomrum
skilda bjälklag, det ena för golf, det
andra för innertak, eller genom dubbla
väggar med fyllning. Några hafva
förordat en murad vägg med luftrum.
3. Beträffande frågan om hvilka
särskilda lokaler förutom lärosal, som anses
höra till en fullt ändamålsenlig
skolbyggnad, hafva samtliga 187 föreningar,
som yttrat sig i ärendet, framhållit
nödvändigheten af särskildt afklädningsrum,
och ej få hafva önskat ett sådant för
gossar och ett för flickor, under det
några andra ansett, att ett
afklädningsrum borde finnas för hvarje skolsal.
De flesta kretsföreningar hafva förklarat
en förstuga eller en inbyggd veranda
vara behöflig utanför afklädningsrummet.
Förslag om att normalritningarna borde
upptaga slöjdsal för gossar har
framställts af 180 föreningar. Åtskilliga af
dessa hafva emellertid ansett lika
lämpligt eller lämpligare, att slöjdsalen för
gossar icke förlades i den egentliga
skolbyggnaden utan i särskild byggnad eller
i samma hus som vedboden, tvättstugan
och matboden. En särskild slöjdsal för
flickor förordas af 80 föreningar,
hvaremot 31 ansett en sådan obehöflig. En
särskild gymnastiksal anses af 70
kretsföreningar behöflig och önskvärd,
hvaremot åtskilliga förklarat
afklädningsrummet eller lekskjulet kunna och böra
inredas så, att det äfven kan tjäna
såsom gymnastiklokal.
Nödvändigheten af ett för ändamålet
inrättadt förvaringsrum för
undervis-ningsmaterielen har framhållits af 114
föreningar, under det att ett mindre
antal föreningar ansett ett skåp kunna
ersätta ett dylikt materielrum, där blott
en skolsal finnes. Åtskilliga föreningar
hafva uttalat önskvärdheten af skolkök
och badrum äfvensom för de skolor, där
flera skolsalar finnas, af gymnastiksal,
samlingsrum, biblioteksrum och
expeditionsrum.
I samband härmed hafva några
föreningar uttryckt önskan om att ritningar
uppgjordes äfven för skolhus med flera
än två lärosalar.
4. I fråga om det barnantal, för
hvilket de olika slagen af lärorum böra
vara afsedda, hafva meningarna fördelat
sig på följande sätt:
a) Folkskolesal.
11 föreningar uppgifva högst 40 barn.
124 » » » 40-50 »
52 » » ’ » 50-60
b) Småskolesal.
13 föreningar föreslå högst 25 barn.
99 » » » 25-30 »
28 » » » 30-35
38 » » 30 eller allra högst 40 barn.
c) Slöjdsal för gossar.
23 föreningar uppgifva 10-15 barn.
50 » » 15-20 »
d) Slöjdsal för flickor.
6 förening-ar föreslå högst 20 barn.
29 » » » 20-25 »
5. Rörande storleken af lärosalarnas
golf yta hafva följande f or slag f ram st allt s.
a) Folkskolesal.
15 föreningar föreslå 51-60 kvm.
42 » » 61-70 »
62 » » 71-80 »
15 » » . 81-90 »
4 » » öfver 90 »
b) Småskolesal.
11 föreningar föreslå 30-40 kvm.
44 » » 41-50 »
31 » » 51-60 »
3 » » öfver 60 »
Det önskade förhållandet mellan
lärosalarnas längd och bredd angifves
visserligen ganska olika, men i allmänhet
synas föreningarna anse, att längden bör
vara omkring 25 % större än bredden.
Åtskilliga föreningar hafva uttryckt saken
sålunda, att icke hela golfytan utan den
plats, som upptages af skolborden, bör
bilda en kvadrat.
Lärosalarnas lämpligaste höjd har
angifvits enligt följande uppgifter:
4 föreningar föreslå 33-34 dm.
51 » » 35-36 »
13 > » 37-38 »
62 » » 39-40 »
4 » » 41-45 »
De framställda önskningarna i
afseende på afklädningsrummets storlek växla
högst betydligt, beroende bland annat
därpå, att somliga föreningar afsett detta
rum för flera ändamål än andra
föreningar. Åtskilliga hafva angifvit
afklädningsrummets storlek i förhållande till
lärosalens. De flesta af dessa hafva
ansett, att det borde vara hälften eller
minst hälften så stort som denna. Några
föreningar hafva angifvit en viss golfyta
för hvarje barn, och i detta fall variera
uppgifterna mellan Va och l kvm. pr
barn. Flera hafva angifvit bestämda
mått, och enligt dessa anses i allmänhet
folkskolans afklädningsrum böra hafva
en golf yta af omkring 40 kvm. och
småskolans 25-30 kvm.
Endast relativt få föreningar hafva
lämnat bestämda förslag i fråga om
slöjdsalarnas storlek, och de önskningsmål,
som framställts, variera högst betydligt.
De flesta af dem, som lämnat uppgifter
härvidlag, synas emellertid önska en
golfyta af 40-50 kvm.
6. I afseende på uppvärmnings- och
luftväxlingsanordningar i skolsalar och
öfriga skollokaler sammanfalla flertalet
föreningars önskemål väsentligen med
de anvisningar, som finnas angifna i
den beskrifvande texten till 1878 års
normalritningar. Flera föreningar hafva
emellertid särskildt framhållit eller
betonat vissa önskemål. Så hafva några
föreningar uttalat, att kakelugnar äro
att föredraga framför kaminer, enär de
senare förstöra luften samt åstadkomma
alltför hastig uppvärmning och
afsvalning, hvarjämte värmens fördelning i
rummets olika delar blir alltför ojämn.
Andra föreningar åter förorda
ventilationskaminer af ena eller andra slaget,
såsom varande bättre ägnade att
åstadkomma på samma gång jämnare och
tillräckligare värme samt kraftigare
luftväxling. Mot ventilerna i väggarna hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
