Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,034.) 23 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
735
- Mera allvar i uppfostran yrkades vid
Varakretsens möte i Vara lördagen den 5
dennes vid diskussion af frågan: »Är
påståendet om vår tids ungdoms förvildning
berättigadt, och om sä är, hvad är att göra
däråt?» Inledaren, hr J. Thorsell i Traf vad,
yttrade bland annat: Om ungdomen förr
varit bättre eller sämre än nu, lämna vi
därhän. Det säkra är, att den nuvarande
ungdomen ej håller det mått af
anständighet och hygglighet, som man har skäl att
vänta af alla de uppoffringar, som göras för
dess danande till en bildad och hyfsad sådan.
Sedan ett halft århundrade tillbaka hafva hem
och skola täflat i »humanitet» mot de unga.
Man strör deras väg" med socker, så att de
»gå i till knäna» och skulle någon våga
kasta ett saltkorn i vägen, blir denne ansedd
som en efter sin tid varande. Dock veta
vi ju alla, att salt bättre verkar mot
förruttnelse än socker. Därför: mera salt såväl
i skola som i hem! Vi måste återgå, ej till
förra tiders barbariska stränghet, men till
deras fasta och bestämda ordning och tukt.
Det är verkligen hög tid att ändra kurs i
detta hänseende, såvida vi ej skola se det
unga Sverige rent af gå under för vår
omotiverade beskedlighet, godhet och
älskvärdhet.
Från okloberkyrkosiämniorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Hörup, Krist.: Hos k. m:t skall sökas
tillstånd att af kyrkans medel få årligen under
ytterligare 5 år använda 150 kr. till aflöning
åt kantor J. Blennow för det han i
skol-och kyrkosång undervisar de större
skolbarnen och nattvardsungdomen.
Vinslöf, Krist.: Ett lönetillägg af 100 kr.
beviljades folkskolläraren Frostensson i
Van-nebérga för nästa år, men begäran om samma
förmån åt en annan, som åtnjutit den de
två föregående åren, blef afslagen.
Tidaholm, Skbg.: Ett lönetillägg skall
enligt skolrådets förslag utgå med 100 kr. för
folkskollärarne och småskollärarinnornas
minimilön höjas till 440 kronor vid Tidaholms
skolor. Höjningen utgår i form af
dyrtidstillägg.
Tjällmo, Östg.: De fem lärarinnorna fingo
hvardera ett dyrtidstillägg af 45 kr.
Gammalstorp, Blek.: Församlingen
erlägger hädanefter hälften af kostnaden
för-sönderhuggning af skollärarens ved.
Ytterby, Gtbg.: Fortsättningsskola inrättas
nästa år vid kyrkan. Den ’skall fortgå
oafbrutet i sex veckor strax efter nyåret, och
undervisningen bestrides af folkskolläraren
J. O. Lysén.
Kvidinge, Krist.: Småskollärarinna skall
efter 5 års tjänstgöring kunna bli ordinarie.
Örgryte, Gtbg: Årligt lönetillägg
beviljades församlingens folkskollärarinnor med
66:67 för dem, som tjänstgjort under 15 år,
och med 133:33 för dem, som tjänstgjort öfver
sagda tid.
Motala landsförsamling: Skolhusbyggnad
skall uppföras vid Motala verkstad å det
af bolaget erbjudna området. Förslaget om
skolhus vid vårdanstalten förkastades.
Mjölby, Östg.: Hyresersättningen för lärare
inom municipalsamhälJet höjdes från 200 till
300 kronor och för lärarinnorna med 25
kronor.
Hult, Jönk.: Folkskollärarnes löneved skall
nästa år ersättas med 110 kronor åt hvardera.
Nyköpings stads församlingar: Två
fort-sättningsskolor för flickor skola anordnas
för en kostnad af 500 kronor.
Leksand* Kpbg: Åt fyra oexaminerade
småskollärarinnor, som länge tjänstgjort,
beviljades ett lönetillskott af 16:67 hvardera.
Alingsås: Slöjdlärarinnan A. Sahlstrands
lön höjdes på ansökan från 450 till 600
kronor från nästa års ingång.
Ljusdal, Gflb.: Angsätters mindre
folkskola, som de senaste 5 åren haft 80 barn,
skall förvandlas till fast folkskola. Från
Hedens skolrote har ett belopp af 400 kr.
öfverlämnats åt skolrådet för bespisning af
fattiga skolbarn.
Roslags-Bro, Sthm: Ett nytt skolhus skall
uppföras vid Drottningdal för en kostnad af
omkring 11,000 kronor.
Valbo, Gflb.: Lärarinnan Maria
.Vester-berg, som i 30 år tjänstgjort vid Ösarens
skola, erhöll en årlig pension af 300 kr.,
däri inberäknadt understödet från
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt. Till
aftonskolan i Häcklinge anslogs 100 kronor.
Skolans stat slutade på den aktningsvärda
summan af 128,535 kronor, af hvilka 53,949
kronor skola uttaxeras.
Tryde, Krist.: I Tomelilla stationssamhälle
skall upprättas en högre folkskola med
undervisning i främmande språk och så
organiserad, att statsbidrag kan erhållas. En
kommitté skall närmare taga saken om
hand.
V. Vingåker, Södm.: Sju af församlingens
skolor skola åren 1902 och 1903 om- och
tillbyggas. Beslutet fattades med 15,906
röster mot 14,376, som yrkade ärendets
behandling af en kommitté.
Fortsättnings-skolornas antal kommer att ökas från 10
till 12.
Toarp, Älfsb.: Småskolan i Drared blir
1902 fyrklassig och lärarinnan erhåller ett
lönetillägg af 75 kronor. Kvinnlig slöjd
införes då i Germundareds folkskola, där
Nelly Kalländer blir lärarinna i ämnet.
Stora Kopparberg: Lärarne Seger, Frid
och Boberg erhöllo hvardera ett
dyrtidstillägg af 100 kronor.
Tuna, VnrL: Läraren Joh. Björklunds lön
utgår fr. o. med 1902 med 100 kronor öfver
den lagstadgade.
Listerby, Blek.: Undervisningen vid
folkskolorna blir daglig efter att i 17 år hafva
varit hvarannandagsläsning.
Nora stads församling: Till upprättande af
ett skolbibliotek för Nora stad anslogs ett
af skolrådet tillstyrkt belopp af 300 kronor.
Ny
undervisningsmateriel.
Materiel för den första undervisningen i
räkning af Johan Göransson.
Stockholm, Svanström & k:is förlag.
Denna materiel utgöres af tre s. k.
kultrådar, afsedda för småskolestadiet,
och en mångfalds- och delningstabell i
form af en större väggtafla att
användas i såväl små- som folkskolan.
Järntråden, hvarpå kulorna i en s. k.
kultråd sitta, är spänd mellan tvänne
korta stolpar, hvilka uppbäras af en
träribba som fot. Kultrådarna n:r l och
2 hafva hvardera 20 kulor, hälften
gröna och hälften röda. På n:r l, som
är afsedd för undervisning af en hel
klass, är kulornas diameter 4 cm.,
under det kulorna å n:r 2, af hvilken
hvarje barn i klassen bör hafva ett
exemplar, äro l cm. tvärt igenom.
Kultråden n:r 3 med 100 kulor erhålles
tills vidare endast efter rekvisition hos
förläggaren.
Till sin idé öfverensstämma dessa
kultrådar med den i småskolorna så
vanliga kulramen och äga med denna
gemensamt förtjänsten att vara ett
förträffligt undervisningsmedel. Genom ku-
lornas placering på en enda tråd har
emellertid kultråden vissa företräden
framför kulramen med dess tio trådar. Skall
man t. ex. åskådliggöra sammanläggning
af 8 och 7 och fördenskull af skilj er 8
kulor i en grupp och 7 i en annan samt
därpå sammanför dem till en grupp, så
framträder summan tydligt såsom ett
sammanhörande antal, bestående af 8 + 2
(eller 10) gröna kulor och 5 röda eller
tillhopa 15. Begagnas kulramen för
samma ändamål, kunna visserligen 8
kulor afskiljas på en tråd och 7 på den
närliggande, men dessa grupper af
kulor kunna ej sammanskjutas till en grupp
utan té sig alltjämt för barnen såsom
tvänne. Att afskilja 8 kulor på en tråd
och de öfriga 7 på det sätt, att en grupp
af 2 bildas på samma tråd som de 8
och 5 på den bredvidliggande,
underlättar väl beräkningen af summan 15, men
hela operationen ter sig då for barnen
såsom en sammanläggning af de tre
talen 8, 2 och 5. Vill man visa, huru
många gånger 6 innehålles i 30, så
verkställes detta långt bättre, då kulorna
sitta på en tråd, än då de äro fördelade
på tre. Enahanda blifva förhållandena
vid fråndragning och mångfaldigande.
Särskildt beaktansvärdt med afseende
på denna materiel är, att en liten
kultråd, n:r 2, anordnats, på hvilken
barnen få för sig själfva åskådliggöra
räkneoperationerna, där abstraktionsförmågan
ej räcker till. Visserligen kan man låta
dem använda kuber, pinnar, stenar o. d.,
men dessa falla lätt i golfvet, tappas
bort o. s. v., hvarför den lilla kultråden
är att föredraga.
Emellertid böra kultrådarna n:r l och
2 utan större ändringar kunna göras
ännu lämpligare för sitt ändamål. Att
medan barnen räkna med de 5 eller 10
första talen låta dem se en så lång rad
af kulor som 20 stycken, måste vara
olämpligt. Skjutas än de kulor, som för
tillfället ej användas, åt sida.n, så draga
de dock till sig uppmärksamhet från en
del barn och detta vanligen från sådana
barn, hvilka behöfva rikta sin
uppmärksamhet odelad på undervisningen. l
synnerhet kommer denna olägenhet att
visa sig vid begagnande af kultrådén n:r
2, hvilken ju af barnen själfva bör
användas vid den skriftliga räkningen, som
i flertalet småskolor vanligen förekommer
såsom tyst öfning. Genom en enkel
anordning, t. ex. att låta kultrådens ena
stolpe olimmad fästas i träribban, bör
järntrådens ena ände lätt kunna göras fri, så
att läraren på tråden kan uppsätta det
antal kulor, som för handen varande
stadium kräfver. Och enär man väl i
allmänhet behandlar talen i grupper, ex.
1-5, 1-10, 1-20 o. s. v., behöfva
ändringar i kulornas antal ej ofta
företagas.
Väggtaflan, som tillhör samlingen,
innehåller afbildningar af en mängd
kulor, ordnade i bågformiga rader den ena
utanför den andra. Innersta raden
består af 10 kulbilder på lika afstånd från
hvarandra, den andra af 20 bilder i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
