Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,034.) 23 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
SVENSK lÄRARETIDNINa
N:r 43
grupper med 2 bilder i hvarje, den tredje
af 30 bilder med 3 i hvarje grupp o. s. v.
till den ytterst liggande med dess 10x10
kulbilder. Af de till hvarje rad hörande
bilderna är hvartannat tiotal färglagdt i
blått och hvartannat i rödt.
Väggtaflans användning framgår af
kulbildernas gruppering. Sålunda synes t. ex.
af raden 4, inifrån räknadt, att 10x4
kulor är 40 kulor, att 40 kulor delade
i 10 lika delar ge 4 kulor i hvarje del
och att 4 kulor kunna tagas 10 gånger
ur 40 kulor.
I det hela kunna alltså samma
räkneoperationer åskådliggöras med väggtaflan
som med kultrådarna. Under det de
senare obetingadt äro att föredraga vid
inlärande af något nytt, synes väggtaflan
böra få sin egentliga användning vid
in-öfvande och repeterande af det förut
inlärda, särskildt mångfalds- och
delningstabellerna. A. G. W-r.
Från Norges skolvärld.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Förbindelsen mellan folkskolan och
den högre skolan.
Vårt broderland Norge befinner sig
för närvarande i ett ur pedagogisk
synpunkt sedt högeligen intressant
brytnings- och öfvergångstillstånd. A ena
sidan gäller det att omforma och reglera
det högre skolväsendet efter det program,
som genom »Lov om höjere
Almensko-ler» af den 27 juli 1896 samt
fast-ställdt reglemente och undervisningsplan
af den 8 och 20 april 1897 blifvit
upp-gjordt och utstakadt, å den andra att
inkorporera folkskolan i det allmänna
undervisningssystemet och göra denna till
»bottenskola» för det hela.
Det högre skolväsendet har i Norge
erhållit sin form genom den af
stortinget år 1896 antagna och af
konungen strax därpå sanktionerade lagen om
högre allmänna skolor. Enligt denna
lag äro de högre skolorna såsom förut
af två slag, »middelskoler» och
»gymnasier», de förra med högst 4-årig, de
senare med 3-årig kurs. Middelskolen,
som är afsedd för åldern 11-15 år,
skall enligt bestämmelserna i § 2 af
nyssnämda lag vara en »Barneskole,
som i Tilslutning til Folkeskolen giver
Eleverne en afsluttet videregaaende
Al-mendannelse, afpasset efter
Barnealde-rens Modtagelighed». Dess
undervisningsprogram upptager våra vanliga
skolämnen samt därjämte tyska och
engelska språken och slöjd, och skolan står
med lika rätt öppen för elever af båda
könen. Dess lärokurs, som kan vara
2-, 3- eller (högst) 4-årig, afslutas med
middelskoleexamen^ som berättigar till
inträde i gymnasiet.
Detta senare, som är afsedt för
åldern 15-18 år, har en treårig lärokurs
och upptager på sin arbetsordning
samma ämnen som middelskolen med
till-lägg af franska språket. Dess
afslutning benämnes »examen artium» (stu-
dentexamen) och berättigar till inträde
vid universitetet.
Hvad som i denna skolordning genast
faller i ögonen är den totala frånvaron
af studiet af klassiska språk, hvilket
förlagts till universitetet. Striden om
denna punkt, som på 1890-talet var
synnerligen liflig och resulterade i
latinets och grekiskans fullständiga
slopande från skolschemat, har sedermera på
sätt och vis ånyo uppblossat, i det att
i synnerhet från teologiskt håll påyrkats
latinets återupptagande i gymnasiet,
något som genom k. resolution å en del
platser, t. ex. gymnasiet i Hamar,
realiserats.
En annan icke mindre
anmärkningsvärd omständighet vid den nya
skolordningen är middelskolekursens förkortning.
Enligt förut gällande lag (af den 17 juni
1869) var middelskolen 6-årig och
beräknad för åldern 9-15 år. Härtill
kommo tre af staten understödda
förberedelseklasser, så att middelskolen
härigenom i realiteten kom att omfatta nio
klasser (6-15 år). Staten underhöll
sålunda två delvis med hvarandra
parallellt verkande barndomsskolor,
folkskolan och middelskolen. Enligt den
nya ordningen äro emellertid
rniddelsko-lens samtliga förberedelseklasser samt
två dess ordinarie klasser helt och hållet
indragna, middelskolekursen gjord högst
4-årig och inträdesåldern bestämd till
minst 11 år. För den barnaålder, som
ligger under 11 år, är sålunda folkskolan
numera den enda af staten understödda
offentliga undervisningsanstalten, och dess
anknytning till och egenskap af
grundlag för den högre skolan angifves direkt
i nya lagen om middelskolen, där det
i § 21 säges: »Til Optagelse i
Middel-skolens l:ste Klasse krseves, forsaavidt
Kurset er 4-aarigt, det Maäl av
Kund-skaber og Fserdigheder, som bör vsere
naaet ved Udgangen af en
Byfolkesko-les 2-den Afdelning*, der er udstyret
med frivillig Undervisning**.
Det omfattande reformeringsarbete,
som blef en följd af 1896 års lag om
den högre skolundervisningen, har
under de senaste åren med all kraft
bedrifvits och ännu icke till fullo hunnit
afslutas. Långt mindre har ännu
tillräcklig erfarenhet kunnat vinnas
angående det nya skolsystemets verkningar:
franskans uppskjutande till gymnasiet,
latinets fullständiga uteslutande från
skolprogrammet och middelskolens
förkortning till högst fyraårig m. m.; men
beträffande folkskolans anknytning till
middelskolen synas meningarna något så
när hafva stadgat sig.
* Motsvarande vår folkskolas tredje klass.
** Enligt bestämmelserna i gällande
norska stadsskollag kan vid sidan af folkskolans
obligatoriska undervisning", som icke får
öfverstiga 24 timmar pr vecka, anordnas
frivillig undervisning, anknuten till de högre
klasserna och omfattande 6-12 timmar pr
vecka. I denna frivilliga undervisning kan
ingå främmande språk.
Middelskolen kan, såsom förut antydts,
vara 2-, 3- eller 4-årig. Det senare är
allmännast. Tvåårig middelskole finnes
i Gjövik och treårig i Kristiania (f. d.
»Borger- og Realskolen»); och såsom
underlag får å båda ställena tjäna
fullständigt genomgången (sjuårig)
folkskolekurs. I hufvudstaden finnas därjämte
en statens samt flera examensberättigade
privata middelskoler med 4-årig lärokurs.
Till dessa sker öfvergången från
folkskolans femte klass (hos oss motsvarande
folkskolans tredje).
Emellertid har k. m:t den 20 april
1897 för middelskolen utfärdat ett
särskildt reglemente, och i detta äro
inträdesfordringarna till den 4-åriga
middelskolens första klass närmare bestämda.
Det heter härom i reglementet:
Til optagelse i en fireaarig middelskoles
l:ste klasse fordres i
Religion: Ät eleven kan gjengive de
vig-tigste bibelske fortaellinger og har erhvervet
et fyldigere kjendskab til Jesu liv, samt ät
han har Isert tékstordene i katekismens fem
parter og kan gjore rede derför i
overens-stemmelse med Luthers förklaring, som dog
kun for de to förste parter krseves Isert
udenad, og fremdeles, ät han kan nogle
salmer, deriblandt hovedfesternes festvers.
Norsk: Ät eleven kan Isese et let stykke
af fortsellende indhold tydelig og jevnt med
förståndig betoning og pausering, og ät han
kan gj0re rede for indholdet deraf;
ät han ved en skriftlig pr0ve (diktat og
gjenfortselling) viser, ät han kan skrive de
almindeligst forekommende ord rigtig i lette
förbindelser (uden direkte tale) og ät han
kortelig- kan gjengive et oplsest stykke af
ganske let fortsellende indhold, alt udfört
med orden og tydelighed.
Af grammatik foruds.settes saameget Isert,
som naturlig hörer med til en undervisning,
der ssetter sig et saadant maal. Man gaar
saaledes ud fra, ät eleven saavel under
Ises-ningen som under de skriftlige övelser har
erhvervet noget kjendskab til brugen af
skilletegnene, ät han kan paapege
ho-vedleddene i den enkelte saetning og
kjen-der de vigtigste taledelé.
Historie: Fortsellinger af verdenshistorien,
udf0rligere og mere sammenhsengende af
fsedrelandshistorien.
Geografi: Det vigtigste af topografien
samt ät vsere orienteret paa kort og globus.
Naturhistorie: Noget kjendskab til de for
mennesket vigtigste dyr, deres udseende
og levesset, samt til vört lands vigtigste
trseer og kulturplanter.
Regning: De fire regningsarter i ubeneevnte
og bensevnte hele og decimal e tal, herunder
ikke multiplikation og division med
decimalt tal som multiplika,tor eller divisor.
Sikkerhed og raskhed i hovedregning
med mindre tal.
Dessutom uppställas en del
inträdesfordringar i välskrifning och teckning
samt manlig och kvinnlig slöjd.
Så snart detta reglemente trädt i
gällande kraft, uppställde sig helt naturligt
den frågan, huruvida folkskolans femte
klass kunde prestera det kunskapsmått,
som i dessa inträdesfordringar angifves.
Frågan blef på flera håll besvarad
nekande under förklaring, att en särskild
repetitionskurs för elever, som ärnade
öfvergå till middelskolen, vore behöflig.
En dylik kurs har oc?kså under de två
eller tre senaste åren varit anordnad
vid flera städers folkskolor. Detta har
så mycket lättare låtit sig göra.,, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
