Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,035.) 30 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
748
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 44
Löneregleringar
för folkskolans lärarepersonal hafva
beslutats vid några kyrkostämmor de
senaste dagarna.
Falun.
Skolrådet tillsatte förra året en
kommitté, som fick i uppdrag att med
anledning af lärarekårens lönepetition
förbereda frågan och framkomma med
förslag. I enlighet med kommitterades
förslag beslöt skolrådet föreslå
kyrkostämman, att lärarekårens löner måtte
bestämmas till följande belopp:
för folkskollärare: 1,500, 1,700, 1,900 och
2,100 kronor;
för folkskollärarinna: 1,200, 1,300, 1,400
och 1,500 kronor;
för småskollärarinna: 700, 800, 900 och
1,000 kronor.
Uppflyttning i högre lönegrad sker efter
5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring
inom distriktet.
Af småskollärinnas lön skall 50 kronor
årligen insättas i lifränteanstalt för
beredande af lifränta vid fyllda 55 år.
Vid kyrkostämma den 27 dennes blef
detta förslag enhälligt antaget.
Lästiden är 8 månader (minst 192
dagar).
Sundsvall.
Kyrkostämman beviljade
folkskollärarinnornas af skolrådet tillstyrkta
begäran angående omreglering af
folkskollä-rarinnelönerna. Från och med 1902 blir
lönen:
för e. o. folkskollärarinna: 1,100 kronor;
för ordinarie folkskollärarinna: 1,200, 1,400,
1,600 och 1,800 kronor.
Då två af församlingens ordinarie
folkskollärare hafva förordnande som
folkskoleinspektörer och på grund däraf
åtnjuta tjänstledighet, voro meningarna
delade, huruvida dessa borde åtnjuta
ålderstillägg under tjänstledigheten,
hvadan detta ärende återremitterades till
skolrådet^ som har att inkomma med
utredning och förslag till en blifvande
kyrkostämma.
Vid förra årets oktoberstämma
fastställdes som villkor för uppflyttning i
högre lönegrad bl. a. oafbruten och
oförvitlig tjänstgöring som ordinarie i resp.
5, 10 och 15 år, dock så, att de som
blifvit ordinarie före 1901, finge räkna
sig till godo äfven extra ordinarie
tjänstgöring vid Sundsvalls folkskolor.
Bokhandlare J. Kellgren yrkade, att ordet
»oafbruten» måtte utgå ur dessa
bestämmelser, enär det vore hårdt, att ett
afbrott i tjänstgöringen exempelvis
genom sjukdom, skulle föranleda, att en
lärare, som tjänstgjort t. ex. fyra eller
t. o. m. närmare fem år inom en lägre
lönegrad, då skulle vid återinträdandet
i tjänstgöring nödgas kvarstå i
ytterligare fem år inom samma grad, innan
nytt ålder s till ägg finge åtnjutas.
Folkskolläraren Aug. Björkland yrkade, att
de ordinarie lärarekrafter, som anställas
efter 1901, måtte tillerkännas samma
förmån i afseende å föregående
tjänstgöring i Sundsvall, som de före 1901
anställda enligt upprepade
kyrkostämmo-beslut erhållit. Det förstnämda förslaget
antogs i så måtto, att åt .skolrådet
jämväl uppdrogs att taga saken i
öfvervägande och inkomma till ny kyrkostämma
med förslag angående borttagande eller
»tolkning» af ordet ’ »oafbruten». Det
senare yrkandet kunde såsom
innefattande en ny fråga ej nu föranleda någon
åtgärd.
Såsom ett betecknande uttryck för
samhällets stämning gent emot
folkskolan och dess lärarekår förtjänar
framhållas, att nu - liksom vid förra årets
lönereglering - icke en enda röst höjdes
för afslag eller af prutning i de af
lärarekåren begärda löneförmånerna.
Ytterligare två Jultomte-sånger
finna våra läsare i dagens nummer,
hvadan de kunna sjunga eller spela
dem för barnen redan innan dessa
få själfva jultidningen. Den första
- »Store-bror» - är både hvad
musik och text beträffar ett verk af den
inom barnavärlden uppburna
signaturen A. T. och skall i sin mån helt
säkert häfda tonsättarinnans gamla
välförtjänta anseende. Den andra
- »Vid Kattegatt» - är komponerad
af Emil Sjögren till en lustig text af
Anna M. Eoos. Melodien är lätt och
lekande, alldeles i textens stil.
En statschefs son i folkskola.
Presidenten Roosevelt har nyligen
under nationens ljudliga bifall satt
sin sju-årige son i en af Washingtons
folkskolor. Allmänheten i Förenta
staterna finner det alldeles i sin
ordning, att öiVerhufvudet för 80
millioner människor icke anser sina barn
vara af annan materia än öfriga
medborgare. Han är inte så fin på det,
han7 som hökare Pettersson i
Kråkvinkel och nämdeman Andersson i
Pöstorp, hvilka båda, som bekant,
räkna sig till »bättre folk» och icke
gärna se sina telningar bortblandade
bland hvilka »simpla ungar» som
helst.
Våra julpublikationer
hafva legat i pressen sedan slutet af
september, och har tryckningen af
de många färgplanscherna nu
fortskridit så långt, att fullt färdiga
exemplar kunna erhållas. Mot
insändande af 40 öre i spar- eller
frimärken fås fullständiga profexemplar
af Jultomten och Tummeliten, och
mot 60 öre erhålles ett fullständigt
profexemplar af Praktupplagan.
Fågel Blå, stora upplagan, fås mot l
kr. 25 öre och lilla upplagan mot
50 öre. Endast enstaka exemplar
utsändas för närvarande; det
allmänna utsändandet börjar som
vanligt omkring den 20 november. För
bestämmande af upplagornas storlek
är önskligt att rekvisitioner insändas
med det snaraste.
För en verklig fackinspektion
tager Göteborgsposten till orda i en
artikel om »undervisningsref orm erna»
den 23 dennes. Tidningen yttrar
häri bland annat:
Ingen vän af upplysning och
framåtskridande lär annat än med tacksamhet
erkänna den betydande utveckling, hvari
Sveriges folkskoleväsen under senaste
årtionden varit stadt. Är man nog
lycklig att endast ha erfarenhet därom från
våra större städer, där man ser det ena
väldiga folkskolepalatset resa sig efter det
andra och bevittnar den merendels
energiska inspektionen, den mönstergilla
ordningen och den praktiskt anordnade
undervisningen, känner man sig väl till
freds. Men gå ut i landskommunerna,
får ni se, att medaljen ganska ofta har
en mörk baksida. Där sitter kanske ett
halsstarrigt skolråd med en loj präst i
spetsen eller också tvärtom. Eller
också är prästen kanske så energisk som
skolrådsordförande, att han icke lämnar
folkskolan i fred. Läraren är lika illa
ställd i båda fallen. Nå, men
folkskoleinspektören? Ja, han kommer så sällan
och är också präst, kanhända. Vore det
icke en vacker uppgift för en
ecklesiastikminister, redan detta, att söka af
riksdagen utverka anslag till en mera
effektiv folkskoleinspektion, så att denna
icke behöfde betraktas såsom en ofta
ganska oväsentlig bisyssla åt
läroverksläraren eller prästen, utan att
folkskoleinspektörerna - verkligt kompetenta,
praktiska folkskoleinspektörer - kunde
ägna sig uteslutande åt sitt viktiga kall?
SKOINYHETER
Folkskoleinspektionen. Sedan folk
skoleiuspektören C. L. L. Leidesdorff för
hälsans vårdande erhållit ledighet under
tiden fr. o. m. den 5 oktober t. o. m.
den 31 december 1901 från uppdraget
att vara folkskoleinspektör i Vikomas
norra kontrakt i Göteborgs stift, har k.
m:t förordnat folkskoleinspektören,
komministern i Lundby pastorat R. Cervin
att under tiden bestrida
inspektörsbefattningen inom nämda
inspektionsområde, därvid Cervin åligger att ställa sig
till efterrättelse den för
folkskoleinspektören gällande instruktion; ägande
Cervin att för ifrågavarande uppdrag
åtnjuta arvode efter 300 kr. för är att
jämte resekostnads- och
traktamentsersätt-ning för inspektionsförrättningarna
uppbäras å landtränteriet i Göteborgs och
Bohus län.
Den lokala
folkskoleinspektionen har varit på tal vid ett par i
dagarna hållna kyrkostämmor.
Såsom bekant hade
folkskoleinspektören i Halmstad, lektor Fr. Anderson,
i en till skolrådet ingifven skrifvelse
af-sagt sig inspektörsuppdraget samt
påpekat nödvändigheten af att inspektionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
