Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,037.) 13 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 46. (1,037.)
STOCKHOLM, 13 NOVEMBER 19O1
20:e arg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 3/4 år 3,25 kr., 1/2 år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå: Barnhusgatan 8, nedra hotten. Kontorstid: 10-6. Allm, tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Sveriges’Jörsta foll<sl(ollärareförenings första mötesplats.
(j^WBkolmötessäsongen för året är nu så godt som slut.
’’SSjJlK Endast få, mycket få, torde de lärare och lärarinnor
^1$^ vara, som ej under den gångna sommaren och hösten
deltagit i något skolmöte, större eller mindre. De hafva
nämligen, dessa möten, alltmer blifvit ett oumbärligt organ för
folkbildningsintressen och lärareangelägenheter, och mången
medlem af nutidens lärarekår har säkerligen svårt att fatta,
huru det skulle té
sig, om dessa
sammankomster ej funnes
till.
Just i och med
behofvet att mötas
gjorde sig hos
folkskolans målsmän och
vänner kännbart ett
annat behof, nämligen
att mellan mötena
planlägga och ordna
icke blott
mötesärenden utan ock de
många andra
samfälda angelägenheter, af
hvilka skolmötena
endast voro en del. Så
föddes tidigt, tidigare
än den lagstadgade
folkskolan själf,
tanken på i sin mån
»lagstadgade»
folk-skollärareföreniiigar.
Och idén om
folkskollärarnes organisation behöfde ej
väckas till lif genom trycket från agitationer, utan stod
själfständigt fram som en nödvändighetens lag för de seende
ögon och hörande öron, som först ägnade den uppmärksamhet.
I en stilla landsbygd blef denna idé först verklighet - låt
vara till en början i mycket blygsam omfattning. Men det
lilla senapskornet hade lifskraft, och det har städse just på
landsbygden haft några af sina hängifnaste och tacksammaste
vårdare.
Såsom ofta blifvit erinradt, stammar de svenska
folkskollärarnes föreningstanke från ’en liten krets af lärare, som
samtliga voro bördiga från Bleking. Därmed är visserligen
ej förnekadt, hvad som är ganska naturligt och sannolikt, att
åtskilliga andra af de samtida lärarne närt samma tanke.
Stiftarne själfva - Sven Bosenberg, Gr. O. Wikander, J. J.
Holmberg j P. Paulsson och G. Håkansson - hafva emellertid
uttalat den åsikten,
att den
lärareförening, som bildades
vid sammankomsten
i Vekerum af
Mörrums församling i
augusti månad 1838,
var den första i sitt
slag. Paulsson t. ex.
yttrar sig härom
mycket bestämdt i sin
»Lärobok i svenska
folkskolans historia»,
Stockholm 1868. En
annan deltagare J. J.
Holmberg, skrifver
härom år 1864:
Sommaren 1838
till-sammankommo fem
unga män-till byn
Veke-rum i en af Blekinges
härlig-a dalar. Alla voro
folkskollärare. - - -
Det var en skön
augustikväll, då
aftonrodnadens purpur bredde
sitt gyldene dok efter
den nedgående solen,
dessa män under
kronan af en lind voro inbegripna i ett lifligt samtal. Samtalsämnet
var de lika eller olika erfarenheter, enhvar af dem gjort under
deras då ännu icke långa tjänstetid i folkskolan. Två af dem hade
fasta skolor, däraf den ena var organiserad efter växelmetod. De
tre öfriga hade ambulatoriska skolor, flyttande hvar ättonde dag
från ett hus till ett annat.
Under samtalets gång voro alla eniga i den åsikten, att om de
vunna erfarenheterna samlades och ordnades, skulle däraf uppväxa
en skolkunskap, hvaraf både de själfva och andra kunde hafva gagn.
Väl begagnades icke då samma ord för tankarnas uttryck som nu,
Med dagens nummer följa enligt k. genera/poststyrelsens medgifvande prof sidor ur Lärobok i räkning af Klas Vinell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
