Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,037.) 13 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 46
Pelarne, Kalm.: Både folk- och
småskolan skola göras fasta i skolhuset vid kyrkan.
V. Vemmenhög, Mim.: Till nytt
ekonomihus vid folkskolan anslogs 1,500 kronor.
Jämshög, Blek.: Folkskolläraren N.
And-rell i Hölje erhöll 75 kronor till en
fortbildningskurs vid Askovs folkhögskola på
villkor, att han i ett offentligt föredrag visade,
hvilka rön han gjort vid läroanstalten.
Fortsättningsskola inrättas i Hölje.
Åtvid, Östg.: Slöjd för flickor och
fortsättningsskola inrättas vid Adelsnäs. 6 lärare
fingo hvardera 100 kr. i dyrtidstillägg för
nästa år, lärarinnorna vid Åtvidaberg 35 kr.
och öfriga lärarinnor 25 kronor.
Virserum, Kalm.: Tre lärarinnor fingo 5
% extra förhöjning å sina löner.
Grythyttan, Öreb.: Organisten Vallin
erhöll en löneförhöjning af 100 kr. Lönen för
socknens 5 manliga slöjdlärare höjdes till
130 kr. och för lärarinnorna i kvinnlig slöjd
till 60 kr.
Kolbäck, Vstm.: Slöjdlärarelöneii i
Strömsholm höjdes till 125 kronor.
Voxna, Gflb.: Läraren Nordman i
Mattsmyra fick 30 kr. som ersättning för
plante-ringsland.
Själevad, Vnrl.: En ofärdig flicka fick 400
kr. som bidrag för att genomgå
småskollä-rarinneseminariet, 100 utan
betalningsskyldighet, 300 som räntefritt lån att till
kommunen återbetalas. Vederhäftig person hade
lofvat ikläda sig garanti för hvad utöfver de
400 kr. kunde åtgå för kursen.
Bildande förströelser
för de unga.
Några ord i en fråga för dagen.
I ett folkskollärarehem på landet gör
Svensk Läraretidning hvarje vecka sitt
sedvanliga inträde och Nya Dagligt
Allehanda sitt dagliga. Läraren tittar i
tidningarna på kvällen och får då se i den
förra tidningen en längre uppsats med
öfverskrift: »Bildande förströelser, en
socialpedagogisk fråga» och i den senare
en notis: »Bildande förströelser på
.landsbygden»*, hvilka båda väcka det
lifligaste intresse i hemmet: äfven hustrun
tillkallas och delar intresset och -
glädjen.
Och hvarför de gladdes ––––––.
I deras socken uppspikades af läraren
på de mest trafikerade ställena för
ungefär två år sedan nedanstående
tillkännagifvande, skrifvet med stora bokstäfver:
Ungdom! Aftonunderhållning i N. N. skola
om söndag M. 6 e. m. Omväxlande program.
Fritt inträde.
Söndagseftermiddagen kl. 6 är
skolsalen fullsatt med ungdomar.
Programmet står att läsa på svarta taflan:
1. Svenska psalmboken n:r 24 v. 1. Bön.
- 2. Davids psalm n:r 28. Musik af
Wennerberg. - 3. »Du gamla, du friska.» -
4. Berättelse: Ett kyrkbröllop i Leksand af
N. P. Ödman. - 5. Ssetergjentens söndag.
Musik af Ole Bull, o. s. v. 11 olika nummer.
I enlighet härmed spelas, läses, sjunges
o. s. v. Äfven ungdomarna börja så
* Se Svensk Läraretidning n:r 44 och Nya
Dagi. Alleh. (nationaluppl.) för den 3
november!
småningom rätt lifligt deltaga i sången.
Ännu bättre går det, när längre fram
sångböcker utdelas till dem, som ej
själfva köpt sådana. Dessa
aftonunderhållningar fortgingo en längre tid
hvarannan söndagsafton. Därtill
föranstaltades ibland små samkväm i lärarens
hem eller utflykter i det gröna, när
sommaren kom. Medel till sångböcker,
lyse o. d. erhöllos genom en basar, som
lämnade i behållning några öre öfver
100 kronor. Allt ombestyrdes af
ungdomarna själfva (jämte lärarefamiljen).
Men som sagdt:
aftonunderhållningarna upphörde; de måste upphöra. Och
hvarför? Intresset svalnade hos
ungdomarna? Nej. Hos lärarefamiljen? Nej.
Skolsalen stängdes? Nej, visst icke.–––-
»Liten tufva välter ofta stort lass». Om
nu verksamheten ingalunda var något
lass (ehuru ibland något tröttande för
dem, som ledde den) och framför allt
icke något stort - endast ett ringa
försök att leda de unga till smak för bättre
förströelser - ty detta hölls alltjämt i
sikte - så växte dock den lilla tufvan
allt större. Ja, den blef slutligen så
stor, att man måste välja mellan att
stanna eller köra alldeles omkull. Som
bekant förmår icke samme person både
gräfva bort tufvor för vagnen och
samtidigt köra densamma. När således ingen
annan heller ville köra, medan
körsvennen gräfde, så måste
aftonunderhållningarna upphöra.
Men - tufvan? Jo, var så god och
sitt ned i den väl upplysta skolsalen en
af de nämda söndagsaftnarna! Sök upp
ett hörn, dit ljuset tränger minst, eller
förstugan! Där finner man lätt en liten
grupp af gossar sitta nedhukade; och
så ha de suttit nästan hvarje afton.
Deras ansikten se upphettade ut, och det
osar sprit ifrån dem. Där är tufvan.
Försök gjordes nog att få den bort.
Ungdomarna fingo strax i början välja
fyra s. k. ordningsmän. Läraren
älskade tänka, att de unga själfva genom de
bättre ibland dem skulle kunna hållas
till ordning och skick. Detta hopp blef
fullkomligt gäckadt. Ett annat försök.
Några äldre bådos att komma med och
hjälpa till att få den där lilla gruppen
anständiga och tysta. Men ingen ville
(vara med om »renhållningen», som det
sades). Jämte sång och musik,
berättelser och deklamation m. m. hafva ock
användts (och användas ännu)
förevisningar medelst skioptikon. Visserligen
kan ju mottagligheten på den ena
platsen vara mycket olika mot å en annan.
Men vid dylika tillfällen i
grannsocknarna hafva vanligtvis funnits
representanter för dessa oanständiga fridstörare,
Emellertid har verksamheten därför
icke upphört, utan har den uppgått i
en liten ungdomsförening, som synes
vilja hålla troget ut. Det må i detta
sammanhang anmärkas, att leken, som
framhäfts både teoretiskt och praktiskt,
af ungdomarna själfva värderats minst.
Tvärtom synes det allvarliga, ja, det
allvarligaste, om Gud och gudomliga ting,
icke blott icke stöta bort de unga utan
äfven i viss grad »förströ» dem, hålla
dem stilla och anständiga på samma
gång som till godo inverka på deras
inre varelse.
Till sist några funderingar och enkla
slutledningar. Mångenstädes torde
således komma att behöfvas något slags
vaktmästaretjänst till hjälp för dem,
som gifva aftonunderhållningen.
Föräldrar och målsmän skulle genom ätt
närvara kunna blifva till stor hjälp att
vinna det föresätta målet. Bl. a. skulle
de med sin närvaro på vägar och stigar
kunna förhindra oväsen och
oanständigheter. Om, såsom verkligen skett,
ungdomarna gå från aftonunderhållningen
direkt till dans på en skogsloge, där
ingen äldre är närvarande, och fortsätta
där till inpå måndagsmorgonen, så må ej
undras, om man ej kan hoppas mycket.
Det behöfves snart sagdt »man ur huse»
för att något verkligt och varaktigt måtte
vinnas. »Främmande» kunna väl blifva
till stor hjälp och mycket gagn, ja väl;
men »hemfolket» i socknarna kan
visserligen göra mer.
Om alltså de föreningar och enskilda
intresserade, som stå i förbindelse med
eller tillhöra de stora
upplysningshärdarna, räcka handen åt oss här ute i
landssocknarna och hjälpa oss att genom
förädlande förströelser inverka på det unga
Sverige samt först och sist allt i grunden
uppbäres af allvar och gudsfruktan, så
skall helt visst denna sak, som rycker
allt mer i förgrunden, komma att bära
rika och välsignade frukter.
En ungdomens vän.
LITTERATUR
Svensk språklära, ljud-, ord-, sats- och
stillära i koncentriska kurser af Nils Krok.
Lärjungens bok, första kursen, pris 25
öre. Handledning för läraren, första och
andra kursen, pris 50 öre. - Lund, C.
V. K. Gleerups förlag.
Författaren betecknar detta häfte af
lärjungens bok som första kursen utan
att dock angifva, på hvilket
åldersstadium i skolan den bör genomgås, eller
hur lång tid den bör omfatta. Är
emellertid meningen, att det här gifna
läro-innehållet skall utgöra första årsklassens
kurs, har författaren icke ens
närmelsevis - särskildt beträffande
rättskrif-ningslära och grammatik - anslutit sig
till den af nya normalplanen förordade
begränsningen. »Regler för rättskrifning
böra», säger normalplanen bland annat,
»så mycket som möjligt till antal
inskränkas.» Men i »Eegler och
lärosatser», som upptaga häftets 5 sista sidor,
inför förf. redan på detta grundläggande
stadium mer än 20 rätt skrif ningsregler.
De egentliga rättskrifningsöfningarna
i häftets första del utgöras af stycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
