Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (1,039.) 27 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
Öfverstyrelsen torde endera dagen
komma att tillsätta platserna.
Till skolkök och skolbad i det
nya skolhuset uti kvarteret Odin
härstädes anslog Adolf Fredriks församling vid
kyrkostämma i måndags ett belopp af
3,000 kr. på sätt skolrådet hemställt.
Lokaler bli färdiga i det nya
skolhuset inom årets utgång, men skulle
fått stå oanvända, därest ej af
församlingen något gjorts för inrättande af
skolbad och skolkök, då kyrkofullmäktige
beslutat, att något anslag för dessa-
ändamål ej skulle i nästa års stat upptagas.
- Kyrkostämman i Katarina
församling anslog 4,770 kronor till inrättande
af ett nytt skolkök samt 1,000 kronor
årligen till detta skolköks underhåll.
Pensiotisärenden. Öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor begärde
hos direktionen öfver folkskollärarnes
peii-sionsinrättning pröfning af pensionsrätt
för lärarinnorna Fanny Teresia Matilda
Lundin i Maria församling, Karolina
Dorotea Öhniann i Jakobs och Johannes
församling samt Ebba Eothstein i
Storkyrkoförsamlingen, hvilka uppnått resp. 66,
61 och 62 lefnadsår samt resp. 21, 25
och 25 tjänsteår. Enligt läkareintyg och
intyg af folkskoleinspektören C. G.
Bergman samt öfverstyrelsen* voro de tre
lärarinnorna genom obotlig sjukdom
ur-ståndsatta att sina tjänster vidare sköta,
i följd hvaraf för dem begärdes hel
pension i enlighet med § 15 i
pensionsreglementet.
Enär med afseende på de åberopade
läkarebetygens innehåll det ej kunde
anses vara behörigen styrkt, att de tre
lärarinnorna genom obotlig sjukdom vore
urståndsatta att sina tjänster vidare
sköta, fann direktionen pension icke för
närvarande kunna dem tillerkännas.
Lärarinnorna klagade nu hos k. m:t
och åberopade därvid nya läkareintyg.
Direktionen förklarade i begärdt
utlåtande, att det genom de nya intygen
enligt dess uppfattning vore behörigen
styrkt, att lärarinnorna genom obotlig
sjukdom vore urståndsatta att vidare
sköta sina tjänster.
Med hänsyn till det förändrade skick,
hvari frågan om lärarinnornas
pensionsrätt sålunda kommit, har k. m:t med
upphäfvande af direktionens beslut visat
målen åter till direktionen, som äger
desamma till behandling ånyo företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
Ökadt utrymme vid Linköpings
folkskollärareseminarium har visat
sig behöfligt. Hos k. m:t har nämligen
seminariets rektor G. Vestling anmält,
att sådant behöfdes hufvudsakligen på
det undervisningen i teckning, musik
och sång måtte kunna på mera
ändamålsenligt sätt anordnas, att särskilda
lokaler måtte inrättas för undervisningen
i gymnastik, för förvaring af seminariets
vetenskapliga samlingar, för en högre
afdelning inom seminariets öfningsskola
och för seminariets fjärde klass samt
att ny bostadslägenhet måtte anskaffas
åt seminariets rektor, hvilkens bostad i
semiiiariebyggnaden syntes böra tagas i
anspråk till undervisningslokaler, samt
anhållit, att k. m:t täcktes bevilja
lämpligt anslag till bekostande af ritningar
med kostnadsförslag till de ändringar
och möjligen behöfliga nybyggnader, som
kunde finnas böra vid seminariet
uppföras.
K. m:t har för ändamålet beviljat ett
anslag af högst 500 kronor.
Om rättighet att söka
kyrkosångare- och organistbefattningar
inom Lunds stift har Hilda Nelly Åkesson
hos k. m:t gjort ansökning. Enär, jämlikt
kungörelsen den 8 mars 1861 till
förestående af organistbefattning, där denna ej
är med klockaresyssla förenad, kan
antagas kvinna, hvilken fullgjort hvad
författningarna för kompetens till sådan
befattning i öfrigt stadga, har k. m:t
funnit ansökningen i hvad den afser
behörighet till organistbefattning ej
föranleda vidare yttrande, men vill k. m:t
till ansökningen, såvidt den afser
behörighet till kyrkosångarebefattning,
lämna bifall, dock att sökanden ej
härigenom berättigas söka jämväl sådan
kyrkosångarebefattning, som är med
klockaretjänst förenad.
rum
hamt
Dispens. K. m:t har bifallit en af
vikarierande folkskollärarinnan i
Tryse-3 församling Augusta . Elisabet
Abra-son gjord anhållan, att hon, som år
1886 vid det af Östergötlands läns
landsting i Linköping inrättade seminarium
aflagt godkänd småskollärarinneexamen
samt därefter med goda vitsord
tjänstgjort dels vid småskola, dels ock vid
folkskola, måtte förklaras berättigad att,
utan hinder däraf att hon icke aflagt
folkskollärariniieexamen, söka och
inne-hafva ordinarie lärarinnebefattning vid
folkskola inom Tryseruins församling.
Fråga om afsättning. Enångers
församlings skolråd beslöt den 20 juni
1899 att afsätta läraren vid
Hålsänge-Bäckmora flyttande skola J. D.
Örtendahl och delgaf honom detta beslut dels
genom protokollsutdrags införande i
Post-och Inrikes tidningar och dels genom
protokollsutdrags insändande i
assure-radt bref till Örtendahl under den af
honom uppgifna adressen »Stockholm
p. r.»
Örtendahl anförde besvär öfver
afsatt-ningsbeslutet, och domkapitlet i Uppsala
har genom nyligen afkunnadt utslag
förklarat,
att enär det icke tillkommer skolråd att
skilja ordinarie folkskollärare från sin
befattning i annan ordning än som
föreskrifves i § 32 i gällande folkskolestadga, och
då det icke emot klagandens bestridande
kan anses i målet till fullo styrkt, att kla-,
ganden erhållit behörig1 del af det beslut
om varning, hvilket enligt omförmälda
paragraf i hvarje fall skall föregå skolrådets be-
slut om lärares skiljande från befattning,
har domkapitlet funnit sig nödsakadt att till
all kraft och Åverkan undanrödja
öfverkla-gade beslutet.
Men härjämte och då, genom hvad i
målet förekommit och blifvit genom den
afgifna förklaringen till fullo ådagalagdt,
klaganden samtidigt med sitt uteblifvaiide från
tjänstgöring i Enångers skola från och med
vårterminen 1898 och, på samma gång som
han med läkarebetyg termin efter termin
till-kännagifvit sig vara af sitt hälsotillstånd
hindrad från tjänstgöring därstädes, sökt och
emottagit anställning såsom vikarierande
folkskollärare annorstädes, anser
domkapitlet skolrådet i En ånger, .därest detta utslag
vinner laga kraft och Örtendahl på grund
däraf inställer sig till tjänstgöring inom
En-ångers skoldistrikt eller med stöd af
läkarebetyg yrkar att komma i åtnjutande af de
genom " k. kungörelsen af den l juni 1900
ordinarie sjuk lärare tillagda löneförmåner,
hafva att taga i öfvervägande, huruvida icke
varning må, på grund af hvad numera
blifvit upplyst angående Örtendahls
otillständiga förfarande att på nyss berörda sätt
undandrag-a sig tjänstgöring i Enångers
skoldistrikt, honom meddelas jämlikt § 32 i
gällande folkskolestadga med laga påföljd.
Utbildningskurser för
nykterhetsundervisare. Enligt nu fattadt
beslut kommer »Centralförbundet för
nykterhetsundervisning» att i Stockholm
anordna en utbildningskurs för dem, som
önska förvärfva sig ökade insikter i
alkoholfrågan samt färdighet i
meddelandet af en på vetenskaplig grund fotad
undervisning i detta ämne för
ungdomen i skolor och ungdomsföreningar.
Kursen, som tager sin början den 28
december, kommer att omfatta omkring
20 föreläsningar af. framstående svenska
och finska vetenskapsmän och
pedagoger, hvarjämte härmed kommer att
förbindas en praktisk tillämpningskurs
under ledning af fru Alli Trygg-Helenius.
Kursen kommer att fortgå till och med
den 6 januari 1902 och är tillgänglig
för en hvar.
Såsom understöd för deltagande i
kursen kommer godtemplarordens
verkställande råd att utdela 10 stipendier,
hvartdera å 50 kr.
Katekesfrågan inför teologiska
föreningen i Upsala. Den 20
dennes hade teologiska föreningen i Uppsala
ett möte, hvarvid föredrag hölls af
kyrkoherden E. G. Ljungqvist i Ockelbo om
katekesfrågan.
Under resor i Norge, Danmark, Finland
och Sachsen hade talrn funnit, att
katekesundervisningen vore betydligt mer
framskjuten i vårt land än i de andra. Vid
utarbetandet af en framtida katekesförklaring
borde man tillse, att samma lärobok kunde
användas vid skolundervisningen och
konfirmandberedningen. Till grund för denna
lärobok borde lig^ga Luthers lilla katekes,
till hvilken liksom till bibliska historien
utvecklingen på ett enkelt och naturligt sätt
borde ansluta sig. Frågeformen ansåg
inledaren mindre lämplig, och han trodde^ ej
på den pedagogiska auktoritet, som påstått,
att »om inte" frågorna funnes, kunde inte
far och mor höra upp läxorna».
Diskussionen öppnades af
seminarie-adjunkten J. Gerdin, som ansåg, afct frågan
kunde vara på en och samma gång
didaktisk-metodisk, teologisk, antropologisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
