Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,040.) 4 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
843
Då barnen i fortsättningsskolan alla
genomgått den egentliga folkskolan, torde
det icke vara förenadt med någon fara
att göra alla dessa ämnen valfria, dock
så att hvarje lärjunge vore skyldig att
deltaga i undervisningen i minst tre af
nämda ämnen. Lärjunge, som
genomgått 14 kurser, skulle dock äga rätt att
i fortsättningsskolan deltaga i
undervisningen i ett eller flera ämnen efter eget
val.
Till söndagen skulle intet ämne
förläggas, emedan det synes mig vara rätt
och af vikt, att såväl lärare som barn
hafva denna dag fri från obligatoriskt
arbete.
Undervisningen i söndags- och
aftonskolan är, såsom redan är nämdt,
förlagd till söndagsmorgon samt till
aftnarna mellan kl. 6-8, en af flera skäl
synnerligen olämplig tid. Då en stor
del af de barn, som komma att tillhöra
fortsättningsskolan, har sysselsättning
som biträden hos handtverkare, modister
och i butiker för att uträtta ärenden,
torde den tid, då deras hjälp med minsta
olägenhet kan undvaras, vara
middagstimmarna eller tiden mellan kl. 2-5
e. m., hvarför tiden för deras
skolundervisning lämpligast synes kunna
förläggas till tiden mellan kl. 3 och 5 e.
m., dock att, där detta icke låter sig
göra, annan tid må kunna väljas.
Jag tillåter mig därför att, med
afseende på fortsättning skolan, föreslå
öfverstyrelsen följande:
1) att i fortsättningsskolan intagas
endast gossar och flickor, som genomgått
den egentliga folkskolan (12 kurser);
2) att läroämnen i denna blifva:
kristendom, modersmålet (läsning och
skrifning), räkning, geometri, bokhålleri,
naturkunskap (särskildt fysik med mekanik
och kemi), ritning och slöjd;
3) att undervisning i hvart och ett af
dessa ämnen förlägges till en af veckans
sex arbetsdagar;
4) att undervisningen fortgår hvarje
dag och i hvarje läroämne två timmar,
dock så att därutöfver en tredje timme
en eller två gånger i veckan kan anslås
till undervisning i välskrifning;
5) att undervisningen förlägges till
eftermiddagen mellan kl. 3-5, där ej
särskilda förhållanden häruti föranleda
ändring ;
6) att hvarje skolpliktig lärjunge är
skyldig att deltaga i undervisningen i tre
ämnen (välskrifningen oräknad) med rätt
att äfven deltaga i ett eller flera af
öfriga ämnen, samt äger själf välja
läroämnen.
Gifvet är, att det skall vara lika
olämpligt och skadligt att hafva
ersätt-ningsskolans undervisning förlagd till de
sena aftontimmarna mellan kl. 6-8,
hvarföre det vore önskligt att äfven i
denna skola söka få lämpligare tid. I de
församlingar, där gossarne användas i
fabriksarbete, blir nog detta svårt, men
där så icke är förhållandet, borde det
icke vara förenadt med oöfvervinneliga
svårigheter att häri åstadkomma en
ändring. Särskildt synes detta kunna ske
med flertalet flickafdelningar. Jag
tilllåter mig därför till öfverstyrelsen
hemställa :
att det må medgifvas inspektor att i
samråd med skolornas öfverlärare söka
att, där och i den utsträckning sig göra
låter, få ersättningsskolans undervisning
förlagd till tidigare tid på
eftermiddagen än nu,
att denna undervisning om möjligt
förlägges till hvardagarna, så att icke
heller i ersättningsskolan någon
undervisning förekommer på söndagen, samt
att slöjd upptages som frivilligt ämne.
Undervisningstiden i söndags- och
aftonskolan har varit under höstterminen
från den l september till den 20
december och under vårterminen från den
15 januari till och med den 30 april.
I år har dock vårterminens
undervisning utsträckts till midten af maj, och
ber jag få hemställa,
att undervisningen i såväl
fortsättnings- som ersättningsskolan må
hädanefter få fortgå under vårterminen från
den 16 januari till och med den 15
maj och under höstterminen från den l
september till och med den 18
december.
Förestående förslag blef vid
sammanträde sistlidna torsdag af
öfverstyrelsen antaget och skall träda i
tillämpning med nästa års början.
Sedan tidnimjstaxan för år 1902
nu utkommit, kan prenumeration
å Svensk Läraretidning för nästa
år när som helst verkställas.
Den bör ske å närmaste
postanstalt ju förr dess hellre och
senast inom den 24 december.
Priset är oförändradt, alltså 4
kronor för hel årgång,
postarvodet inberäknadt.
Biskopar som barnalärare.
Interiörer från våra biskopsvisitationer.
Med anledning af
Växjötidningarnas blomstermålningar öfver
Skolförhållandena i Småland hafva vi från
olika håll fått oss tillsända en hel
del skildringar, som visa, med hvilka
ögon åtskilliga af våra kyrkliga
stordignitärer egentligen betrakta
folkskolan, och som ställa deras
förhållande till denna i en mycket
egendomlig dager.
Ett par af dessa skildringar
behandla en sak, som flera gånger
förut varit på tal inom lärarekåren,
nämligen de s. k.
biskopsvisitationer-na. Sedan länge har det klagats
öfver den myndighet, stiftscheferna
med afseende härpå tagit sig öfver
folkskolan och lärarekåren, och det
ser ut, som om deras benägenhet
för maktutvidgning på detta område
snarare vore i tilltagande än i
aftagande.
Den ene af våra meddelare är
bosatt inom det stift, hvars
förhållanden Växjötidningarna borde bäst
känna till. Han skrifver:
Se här en bild från en biskopsvisitatioii
för ett par tre år sedan!
Folkskolan i den församling, elär den
hölls, befann sig, enligt hvad allmänt
kändt var, i det bedröfiigaste skick. Jag
hade själf nyligen varit där på en examen
och därvid erfarit, att det allmänna
omdömet om skolans tillstånd var fullt
grundadt. De enda skolböcker, som
funnos, voro katekesen, bibliska historien
och nya testamentet samt läseboken.
Någon svensk historia, geografi,
räknebok eller naturlära hade barnen aldrig
skådat, ej heller ritböcker,
rättskrifnings-böcker o. d. Deras kunskaper voro ock
så ömkliga, att jag ej sett maken i de
hundratals skolor, jag besökt. Men
läraren kände väl till, huru biskopen ville
ha det, och förstod att rätta sig därefter.
Han visste i förväg om Visitationen och
pluggade katekes med all kläm - enbart
katekes, ty annat behöfdes ju icke. När
så den stora dagen kom, lät han barnen
bilda häck å ömse sidor om vägen till
kyrkan. Flickorna »stöpte ljus», och
pojkarne bockade sig så djupt som de
blifvit inlärda, medan hans högvördighet
skred fram mellan raderna. Föremålet
för så mycken hyllning blef naturligtvis
förtjust, och i visitationsprotokollet
erhöll skolan det allra högsta vitsord.
Församlingsborna blefvo häröfver icke litet
of verr äskade, ty de hade väntat sig
något helt annat. Icke minst förvånade
voro de hemmansägare, som med
erfarenhet om skolans eländiga beskaffenhet
hade sändt sina egna barn till läraren
i grannförsamlingen. Nu fingo de i svart
på hvitt den upplysningen, att deras
undervisningsväsen var så ypperligt, som
de någonsin kunde önska eller begära.
Därefter begaf sig biskopen till
annexförsamlingen. Läraren där ägde ej samma
förtrogenhet med vederbörandes
skaplynne som hans mera världskloka
kamrat. I kungörelsen om Visitationen hade
rörande skolbarnen endast stått, att de
skulle »komina’tillstädes» men icke hvar
eller för hvad ändamål. Det var ferier,
och läraren hade ej kallat ihop barnen
för att preparera dem till Visitationen.
På grund af kungörelsen infunno de sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
