Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,042.) 18 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 51
SVENSK LÄRARETIDNING.
897
mången gång nästan måste tagas med
för att få antalet fullt.
På grund af ofvanstående få
undertecknade anhålla, att centralstyrelsen
vidtager de åtgärder, den anser lämpliga
för vinnande af ändring af nämda k.
kungörelse angående antalet barn vid
slöjdundervisningen. Undertecknade ha
tänkt sig, att riksdagen och regeringen
möjligen skulle kunna ändra den så, att
ersättningen af staten sänktes
proportionsvis efter barnantalets minskning t. ex.
för 9 barn 72 kronor, 8 barn 64 kronor
o. s. v. samt proportionsvis för
flick-slöjden.
Brastad och Lysekil den l juli 1901.
P. A. Hägg strand. E. B. Björselius.
L. Bergström.
4. Om ändrade bestämmelser rörande
tjänsteårsberäkningen för pensions erhållande.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
I § 17 af gällande reglemente för [-folk-]-] {+folk-
]+} skollärarnes pensionsinrättning heter det:
Såsom tjänsteår räknas icke blott den tid,
under hvilken lärare såsom ordinarie bestridt
fölkskollärarebeställnmg, utan äfven den tid
utöfver fem år, som han, efter att hafva
blifvit i behörig folkskollärareexamen
godkänd, varit såsom extra lärare vid folkskola
anställd. - - -
Af ofvanstående stadgande framgår,
att en folkskollärare, som exempelvis
tjänstgjort de första sex åren såsom
extra ordinarie eller vikarie, för pensions
erhållande endast får tillgodoräkna sig
ett af dessa sex år. Jämföres detta
förhållande med det, som gäller för
pensions erhållande för allmänna
läroverkens lärare eller civilstatens tjänstemän,
så finner man, att de förra såsom
tjänstetid få räkna hela den tid, de vid
läroverk haft anställning enligt nu gällande
läroverksstadga, och de senare likaledes,
såvida tjugu år af deras tjänstetid varit
ordinarie enligt § 14 i k. m:ts förnyade
nådiga reglemente för civilstatens
pen-sionsinrättning af den 23 november 1888.
Dessutom äga enligt samma reglementes
§ 15 vissa tjänstemän att vid vunnen
befordran räkna sig till godo all
föregående tjänstgöring.
Lärareföreningen anser visserligen, att
en sådan inskränkning i
folkskollärarnes tjänsteårsberäkning kunde vara af
behofvet påkallad under den tid,
kassan bildades och till dess den
vunnit nödig bärighet. Men med hänsyn
till kassans nuvarande ställning torde
nämda skäl numera hafva förlorat all
giltighet. Det torde väl därjämte icke
vara tvifvel underkastadt, att den extra
ordinarie tjänstgöringen är minst lika
kräfvande som den ordinarie. Då
därtill kommer, att arbetet i folkskolan,
sådant det i våra dagar bedrifves, i vida
högre grad än förr tager lärarens krafter
i anspråk, och då dessutom
folkskollärarebefattningarna numera i vida större
mån uppehållas på extra ordinarie stat;
än hvad fallet var vid den tid, då
pensionskassan trädde i verksamhet, så
anser lärareföreningen, att den långa
tjänstgöringstid af trettio år, som fordras för
pensions erhållande, i och för sig är ett
tillräckligt strängt villkor utan att detta
än mer skarpes genom att af en del
pensionstagare fordra ända till fem års
ytterligare tjänstgöring. Därför borde
tjänsteåren räknas från den tid en lärare
eller lärarinna vunnit anställning i
skolans tjänst, såvida de ordinarie
tjänsteåren uppgå till ett antal af tjugu.
På grund af hvad ofvan anförts får
Sundsvalls skollärareförening, som vid
sammanträdena den 29 oktober och 12
november d. å. behandlat ifrågavarande
ärende, enligt därvid fattadt beslut,
hemställa, att centralstyrelsen måtte vidtaga
de åtgärder, den finner lämpligast för
denna frågas lyckliga lösning.
Sundsvall den 12 november 1901.
Th. Sjöstrand.
Ordförande.
H. Östman. Hugo Lindmark.
vice ordförande. Sekreterare.
- H. Hamrin.
Kassaförvaltare.
5. Småskolepersonalens fastare anställning.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Vid möte med Malmökretsen af
Sve-j riges allmänna folkskollärareförening den
18 sistlidna maj beslöts med bifall till
ett af folkskolläraren J. Engdahl väckt
förslag att åt kretsens styrelse uppdraga
utarbetandet af en till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna
folkskollärareförening ställd motion om vidtagande af
sådana åtgärder, som kunna befinnas
lämpliga för att bereda
småskollarare-personalen en fastare anställning än den,
som i k. m:ts nådiga folkskolestadga af
den 10 december 1897 tillförsäkras dem.
Undertecknade, Malmökretsens styrelse,
som tagit frågan i öfvervägande, tillåta
sig på grand af detta uppdrag att
anföra följande:
Efter en rad af åtgärder i det syfte,
som ofvan n amts, hvilka åtgärder utgått
dels från centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening, dels från
Skolmöten, har gejiom folkskolestadgan
af den 10 december 1897 en väsentlig
förändring till det bättre inträdt genom
stadgandena i § 24 mom. 3 om
skolrådets rättighet att, där kyrkostämman så
beslutat, i enlighet med bestämmelser i
vederbörligen stadfäst reglemente gifva
lärare vid småskolan en fastare
anställning. Genom ett allmänt iakttagande af
folkskolestadgans fingervisning i detta
afseende skulle naturligtvis frågan
kommit ett godt steg närmare sin lösning.
Det har därför också ofta af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings ledande
män, så väl i Svensk Läraretidning som
i föreningens årsskrift hänvisats till den
möjlighet att gifva småskolepersonalen
en fastare anställning, som genom ofvan-
nämda paragraf förefinnes. Kändt är
också, att en förening, som kallar sig
Svenska folkskolans vänner, vändt sig
till respektive domkapitel och skolråd
med anhållan att kraf ven på en säkrare
rättslig ställning för
småskollärareperso-nalen måtte behjärtas. Emellertid synes
det oss, att döma af de få meddelanden,
som förekommit i pressen, som om dessa
uppmaningar i icke ringa grad förklingat
ohörda.
Då nu snart fyra år förflutit sedan
den sista folkskolestadgan trädt i kraft,
och vi därför antaga, att de nya
skolreglementen, som betingats af ändringar
i folkskolestadgan, i allmänhet utarbetats
och blifvit stadfästa, torde det vara af
vikt att för ett exakt bedömande, af
sakens nuvarande läge från rikets alla
skoldistrikt insamlas uppgifter om arten
af den anställning, som
småskollärare-personalen i respektive distrikt erhåller.
Detta kunde ju med lätthet gå för sig,
om centralstyrelsen åt länsombuden eller
kretsstyrelserna uppdroge uppsamlandet
af dessa uppgifter.
Behofvet af en sådan undersökning
är så mycket mera ögonskenlig, som
åtgärder i rent lagstiftande syfte från
centralstyrelsens sida väl icke ligga allt
för långt fram i tiden. Ty vi befara,
att en eventuell utredning af frågan
skulle gifva det resultat, att det stora
flertalet af småskolans lärarepersonal i
rättsligt afseende för närvarande står på
samma punkt, som då frågan för tjugu
år sedan bragtes på tal. Dessutom
frukta vi, att de ställen, dar reformen
i folkskolestadgans anda genomförts, i
allmänhet stannat vid ett
otillfredsställande högt antal tjänsteår, som skola
föregå den fasta anställningen. Det är
därför högst sannolikt, att en utredning
af frågan, i öfverensstämmelse med hvad
som ofvan nämts, skulle påkalla
centralstyrelsens ingripande, för att på den
rena lagstiftningens väg söka gifva åt
frågan dess enda fullt tillfredsställande
lösning: full likställighet mellan
folk-och småskolans lärarepersoiial för så
vidt det galler dess rättsliga ställning.
Under alla förhållanden synes det oss
vara utaf vikt att frågan hålles under
debatt, till dess den på ett eller annat
sätt vinner en tillfredsställande lösning.
På grund af hvad vi sålunda anfört,
tillåta vi oss föreslå,
att centralstyrelsen från rikets
samtliga skoldistrikt insamlar uppgifter om
arten af den anställning, som
små-skollärarepersonalen erhåller, samt
att centralstyrelsen därefter vidtager
de ytterligare åtgärder, som kunna
befinnas nödiga för en
tillfredsställande lösning af frågan om
småskollärarepersonalens rättsliga ställning.
Malmö den 13 november 1901.
Hilma Lindell.
Nils Silvén.
M. B.
Johanna Persson.
J. Fridlund.
Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
