Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 52. (1,043.) 24 december 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
SVENSK LÄRARETIDNING
N:r 52
hållna afslutningshögtidligheterna samt
25-årsjubileumsfesterna vid flera
folkhögskolor utgjort. De ha haft
karaktären af verkliga fosterländska folkfester
- eller om man så vill
folkbildningsfester - i ordets allra bästa mening,
och de tala tydligt om, att folkhögskolans
högsta och ideella sträfvan är att blifva
en andlig makt i folklifvet till dettas
höjande och förädlande.
*
Folkbildningssträfvandet i vårt norska
broderland samt i Danmark och Finland
har under året befunnit sig i kraftig
utveckling, och i vissa viktiga hänseenden
har man där hunnit längre än hos oss,
exempelvis i det förstnämda landet i
fråga om skolorganisationen och i
Danmark, i fråga örn undanrödjandet af ett
bland de största hindren för ett
framgångsrikt skolarbete, nämligen öfverbe.
folkningen - inom skolan. Att landets
högsta chefsplats på undervisningens
område intagits af en folkskollärare, har
ock i Danmark utgjort en af årets stora
tilldragelser på skolans område.
#
Men den vackra taflan har ock sina
mörka fläckar. Den mot slutet af året
uppkomna, i både fackpressen och en
del andra tidningsorgan förda
»Skolstriden» har af slö j ät sådana
missförhållanden vid folkskolorna i vissa delar af
landet, hvilka man efter allt, som från
lagstiftningens och det allmännas sida gjorts
för den grundläggande allmänbildningen,
icke skulle kunna tro vara möjliga längre.
Att en del af dem, som uppträdt till
försvar för dylika förhållanden, i stället
för att vidgå fakta, insinuera, att
angreppet på desamma emanerat från
»vårdslösa och lata lärare», hvilka blifvit
ef-terhållna för försumlighet i att- uppfylla
sin plikt - hvilken enligt samme
skribent i främsta rummet lär bestå i »att
med riset bakifrån inpränta den
förhatliga katekesen» - är blott ägnadt att
i ännu högre grad visa ställningen i
hela dess bedröflighet.
Här synes det i sanning tarfvas, att
de, som ha till sin uppgift att befordra
folkupplysningen, under känsla af den
plikt och det ansvar, som hvila på dem,
förena sina krafter för att åvägabringa
förhållanden, som stå i bättre samklang
med skolans sanna bestämmelse.
Att frågan om skolans skiljande från
kyrkan satts under debatt, hör ock till
en bland årets företeelser, som icke varit
ägnad att framkalla oblandadt angenäma
känslor hos dem, som i skolan och
kyrkan se de två främsta institutionerna
för hela folkets uppfostran, och som i
deras ömsesidiga aktning för hvarandra
och inbördes samverkan se ett
grundvillkor för att folkupplysningsarbetet skall
utvecklas i god riktning. Det häntyder
emellertid på, att det yttre lagstadgade
förhållandet emellan kyrkan och skolan
icke i och för sig innebär någon säker
och osviklig garanti för ett
fruktbringande samarbete i nämda riktning.
Därtill fordras ock, att dessa yttre
former genomträngas af en varm kärlek till
och en rätt uppfattning af bildningen,
dess väsen och mål. Ett hälsosamt gif
akt! och en påträngande uppfordran till
rannsakning och pröfning ligger
emellertid onekligen i hvad som redan sagts
och skrif vit s i denna sak.
#
Så hafva då årets viktigaste tilldragelser
och företeelser på folkskolebildningens
område fått - visserligen i flyktigt
tecknade drag - passera revy. Sedda
med förstående blick torde de i någon
mån förhjälpa till att skönja de krafter,
som föra utvecklingen framåt, äfvensom
den riktning, i hvilken den rör sig. Uti
det sociala nydaningsarbete, som är den
närvarande tidens största och mest
maktpåliggande uppgift, har folkskolan sin
plats gifven. För att rätt fylla denna
synes det första och oeftergifligaste
villkoret vara, att hon blifver ett verkligt
och sant uttryck för den sociala
samundervisningens idé. Att undanrödja
hindren härför måste bli det närmaste
målet för dem, som vilja bygga
framtidens skola.
J. G. Söderberg.
Gör ett försök
nu under jultiden att förmå hvarje
hem anmäla sig som
postprenumerant på ett exemplar af
barnbiblioteket SÄGA! Detta är
enklaste distributionssättet så för
läraren som för expeditionen och
för subskribenten. För hvarje
helårsprenumerant som anskaffas,
fås i ersättning 25 öre (16 Va
procent), under förutsättning att
minst tio helårsprenumeranter
anskaffas och postkvittona
insändas till Svensk Lärare tidnings
förlag, Stockholm N. Profhäfte
gratis . .............
En lättnad.
Minskad katekesutanläsning.
Då öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor den 19 sistlidna april
behandlade vissa förslag till
jämkningar i dittills gällande
kursindelning, beslöt den bland annat uppdraga
åt en kommitté, bestående af
öfver-styrelsens fem prästerliga ledamöter
jämte folkskoleinspektören, att
utarbeta »ett förslag på det, som i
utvecklingen borde läsas utantill».
Som ledning för kommitterade
uttalade öfverstyrelsen därvid den
åsikten, att utanläsningen af stycken och
språk i utvecklingen skulle kunna
minskas.
I enlighet med denna önskan
uppgjorde kommitterade ock ett förslag,
som nu blifvit af öfverstyrelsen
god-kändt. Efter hvad vi af handlingarna
inhämtat, är beslutet af följande
innehåll.
Af katekesutvecklingens 268
stycken skola hädanefter vid Stockholms
folkskolor endast 48 läsas utantill,
nämligen:
Af inledningen: l, 2, 5, ö och 7.
Af första hufvudstycket: 8, 12, 14,
27, 28, 34, 36, 53, 55, 57, 61 och 84.
Af andra hufvudstycket: 85, 90, 99,
102, 111, 118, 133, 136, 140, 142, 144,
146, 149, 152, 155, 156, 159 och 164.
Af tredje hufvudstycket: 166, 168
och 171.
Af fjärde hufvudstycket: 214, 217,
219, 221, 222, 232, 233, 235, 241 och
242.
Af femte hufvudstycket: intet.
Af de mer än 400 bibelspråk, som
»utvecklingen» innehåller, skola 113
läsas utantill, nämligen*:
Till inledningen: 3: l, 2, 6 och 7.
Till första hufvudstycket: 13: l, i 2, l 3,
16: i, 2, 3, 17: 2, 18: 2, 22: i, 26:3,32: 2,
36: 3, 4, 37: 2, 42, 46: i, 2, 3,4, 51: 3,
55, 57:3, 59:i, 61:4, 64:3, 66:1,2,
68: 1,2, 70: i, 73, 75: i, 77: 2, 83: i
,och 84: i, 2, 5.
Till andra hufvudstycket: 86: 2, 91: 2,
93: i, 2, 94: 2, 96, 99: l, 100: 2, 3, 101:
2,3, 104:2,3, 105:1,2, 106:3, 108,
110-112:1,2, 113:2, 114:3,4, 116,
117:i, 118:1,2,3, 119: i, 120:3, 121:
l, 126: i, 3, 128, 129: l, 2, 132: 3-133,
139: 2, 140: 2, 141: 3, 144: 2, 149: 2, 3,
152:2, 153, 154:i, 155: i, 2, 156:3,
159: 3, 165: i och 164: 2.
* För korthetens skull angifva vi »språken»
med siffror sålunda, att de stora siffrorna
före kolon beteckna det utvecklingsstycke,
hvarunder språket står, de följande åter dess
ordning bland de till detta stycke hörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0920.html
