Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,043.) 24 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
924
SVENSK LÄRARETIDNING.
:r 52
ratur för lärarekåren och tacksamt
inseende det stora och uppoffrande arbete,
Litteratur kommittén nedlagt för sakens
genomförande, kan Södra Västmanlands
skollärareförening vid en blick på
Pedagogiska litteratursällskapets
medlemsförteckning dock icke undgå att märka,
att saken af lärarekåren icke rönt den
uppmuntran, som den förtjänt.
Kretsföreningen har svårt att tänka sig, att
kårens intresse för pedagogisk litteratur
skulle vara så ringa, att icke mera än
några hundra af de inånga tusen skulle
anse sig behöfva sådan. Utan tvifvel
måste någon annan orsak finnas.
Måhända skulle förhållandena i detta
hänseende kunna förbättras, om spridningen
af litteraturen skedde på annat sätt,
t. ex. såsom . bilaga till Svensk
Läraretidning arkvis eller haf tes vis. Något
litteratursällskap blefve då obehöfligt.
Prenumerationspriset måste naturligtvis
höjas för dem, som önskade bilagan,
med exempelvis l krona 50 öre pr år.
Möjligt är det ju, att
Litteraturkommittén kunde blifva i behof af något
pekuniärt understöd. I sådant fall
kunde ett bestämdt årligt anslag lämnas af
allmänna föreningens tillgångar.
På grund af det ofvan anförda anser
kretsen, att centralstyrelsen måtte
upptaga till behandling: »Huru åstadkomma
en större spridning af
Litteraturkommitténs arbeten?» Och om det anses
lämpligt, att skrifterna må spridas såsom
bilaga till Svensk Läraretidning, uppgöra
aftal därom med Svensk Läraretidnings
förlagsaktiebolag, samt i det fall att
något belopp af allmänna föreningens
medel må behöfvas, utsända ärendet till
kretsarnes behandling.
7. Ny läsebok for folkskolan.
På grund af beslut, som fattades af
Falutraktens lärare- och lärarinneförening
vid dess möte den 9 april 1901 med
anledning af diskussion om den
nuvarande Läsebok för folkskolan, lämnas
härmed till centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening följande
utdrag ur protokollet, fördt vid
ofvannämda tillfälle,
Q 7.
Kretsen uttalar en önskan, att
folkskolan snart måtte få en förbättrad,
efter barnens olika stadier i alla
afseenden mera afpassad läsebok samt
hemställer åt centralstyrelsen, att
densamma måtte med första igångsätta
insamlandet af material till en sådau.
Falun den 10 maj 1901.
På föreningens vägnar:
E. Hedblom.
Ordförande.
8. En handbok angående barnens lekar.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Sydöstra Ångermanlandskretsen af S.
V. F. förenade vid sitt vårmöte sistlidna
närs månad som diskussionsämne: Om
barnens lekar under rasterna i skolan.
Under diskussionen härom framhölls
hufvudsakligen följande: Leken och dess
betydelse för uppfostran är en fråga för
dagen och vinner alltmer erkännande.
Därvid har man dock riktat
uppmärksamheten företrädesvis på friluftslekar,
som fordra mer eller mindre lång tid
för att kunna utföras och som därför ej
äro tillämpliga vid de korta rasterna
mellan lärotimmarna. Då väderleken är
lämplig, böra ju barnen vara ute under
dessa raster. Men hvilka friluftslekar
äro då lämpliga? - Då barnen äro
tvingade att vara inomhus, hvilka lekar
äro därvidlag bäst passande? -
De lekar, som barnen själfva känna
till och kunna lära hvarandra, äro
vanligen ej så många och blifva därför i
längden enformiga och tröttande, ty barn
behöfva, som bekant, omväxling.
Läraren, som skall öfva tillsyn öfver barnen
äfven under rasterna, bör då komma
dem till hjälp med något nytt, som är
af beskaffenhet att kunna intressera.
Men därvid är det kanske ofta så, att
läraren själf står i förlägenhet, hvad
han skall hitta på, som kan passa. I
tryck tillgänglig materiel saknas nog inte,
men att lägga sig till med allt möjligt
i den vägen ha nog de flesta inte råd
till. Äfven om så skulle vara, fordras
det både tid och tillräckligt intresse för
saken att ur det rikhaltiga materialet
sofra ut det som kan vara lämpligast.
Beträffande danslekarna i detta fall äro
åsikterna delade. Det gifves exempel
på skolrådsordförande, som förbjudit att
dylika få förekomma i skolan. Detta
skulle då närmast bero på, att texten
till de folkvisemelodier, som användas
vid lekarna, i vissa fall vore af mindre
lämpligt innehåll för barn. Men ha då
barnen under leken sina tankar riktade
på ordens betydelse i sången?
Knappast troligt, utan de sjunga nog endast
för sångens skull. Minnena från den
egna barndomen bestyrka ock detta.
För öfrigt är det orätt att förbjuda barn
emellanåt sysselsätta sig med danslekar,
ty sådant ligger i deras natur. Våra
folkvisor böra ej heller bannlysas ur
skolan, ty de äro en nationalegendom, arf d
från våra fäder, som ock bör bevaras
åt kommande släkten. På grund däraf
böra äfven .danslekar med sång och
folkvisor förekomma och öfvas i skolorna.
Befolkningen har nog i allmänhet ej
heller någon motvilja för desamma. Det
är endast den öfverdrifvet pietistiska
rörelsen, som är emot, och den bör
besegras.
För ordnandet af de friluftslekar, som
kräfva längre tid, finnas lämpliga
handledningar utgifna. Däremot saknas, som
ofvan sagts, någon dylik för sådana
lekar, som när som. helst kunna
afbrytas och därför äro användbara på
rasterna.
För att om möjligt i en framtid få
denna olägenhet af hjälpt beslöt kretsen,
på förslag af hr Tennmaii, ingå med
vördsam anhållan,
att centralstyrelsen ville genom
kompetent person låta utarbeta en ur
pedagogisk synpunkt lämplig handbok för
lärarne att användas vid ordnandet af
barnens lekar under raster, såväl inom
som utom hus.
Enligt uppdrag:
Karl Dickman.
Sekreterare.
9. Inträdesfordringarna till allmänna
läroverkens andra klass. j
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Södra Helsinglands lärareföreningar, i
dag samlade till gemensamt möte i
Bollnäs, anhålla, att styrelsen benäget ville
genom en skrifvelse hänvända sig till
den kommitté, som är tillsatt för att
afgifva förslag till omorganisation af de
. allmänna läroverken med hemställan om
j att fordringarna till allmänna läroverkets
andra klass måtte så bestämmas, att
barn kunde ingå i denna klass från
folkskolans andra klass såsom nu är
fallet från folkskolans första till
allmänna läroverkets första klass. En
sådan åtgärd skulle sannolikt bli till gagn
för såväl barnen som folkskolan och
allmänna läroverket, och den skulle just
nu jämförelsevis lätt kunna genomföras.
I Norge lär redan genom lag af 1895 vara
så ordnadt, att folkskolebarn öfvergå
till allmänna läroverket (»middelskolen»)
från en folkskoleklass, motsvarande vår
tredje klass.
Bollnäs den 18 maj 1901.
På uppdrag af mötet:
N. Edlund. Berndt L. Wilson.
Ordf, i Bollnäs-Arbrå- Ordf. i
Söderhamnskretsen, traktens kretsf örening.
J. Hedin. G. Strandberg.
Ordf. i Voxnadalens Ordf. i Södra
Helsing-kretsförening\ lands skolförening.
M. Sundström. J. Wockatz.
Ordf. i Söderala Folkskoleinspektör,
kretsförening’.
10. Ett ljudenligare stafningssätt.
Vid Falköpingskretsens möten den 12
januari och 9 april 1901 behandlades
bland annat frågan: Vore en reform i
svensk rättskrifning önsklig? Efter slutad
diskussion beslöt kretsen uppdraga åt
hrr Fr. A. Abrahamsson, J. P. Kjellén
och Adolf Selander att till
centralstyrelsen insända nämda fråga. I den korta
motivering, som kommitterade bifogat,
framhålles, dels att myndigheterna och
pressen icke allmänt rättat sig efter
Svenska akademiens ordlista och
anslutit sig till dess mest ljudenliga stafsätt,
hvadan önskvärd enighet mellan dem
och skolan ej vunnits, dels att det af
akademien sanktionerade staf sättet ej
vore nog ljudenligt för att kunna
tillfredsställa de kraf, som från
undervisningens ståndpunkt måste framställas.
Det rätta vore, att hvarje väsentligt olika
ljud komme att skrifvas med sitt sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
