Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,043.) 24 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
925
skilda tecken. Häraf skulle då äfven
följa, att tje-, sje- och ängljuden, som
sakna egna tecken och liksom många andra
ljud efter omständigheterna tecknas på
högst olika sätt, finge Rådana. Huru
stora svårigheter, som vållas af, att flera
ljud tecknas på många olika sätt, visar
särskildt sje-ljudet, som tecknas på öfver
tjugo olika sätt. Visserligen får man
härvid märka, att icke alla dessa
beteckningssätt äro svenska, men de måste
dock observeras af den, som ej vill hafva
anmärkning på sin stafning.
Vidare finnas i vårt språk öfverflödiga
ljudtecken (c, q, w, x och z). Dessa
tyckas dock börja försvinna. Så har ju
q helt försvunnit ur akademiens
ordlista, och de andra kunde vi lika väl
undvara.
På grund af hvad sålunda anförts
anhålla kommitterade å kretsens vägnar,
att centralstyrelsen måtte taga frågan
under öfvervägande och
1) antingen utsända densamma till
behandling inom kretsarna, så att man
måtte få kännedom om de flesta
före-ningsmedlemmarnes mening i denna sak,
2) eller ock, ifall sådant ej anses
nödigt, själf söka på lämpligt sätt
utverka, att enighet om Svenska
akademiens ordlista hos vederbörande
myndigheter måtte komma till stånd, samt
3) tillika söka förmå Svenska
akademien att vid nästa upplaga af ordlistan
taga ett större steg i den ljudenliga
riktningen än den hittills gjort.
Från hr N. A. Lindahl i Veiiige har
inkommit en skrifvelse, hvari likaledes
framhålles vikten af ett ljudenligare
staf-sätt. Då man, säger motionären, tänker
på den myckna tid, som åtgår för
rätt-skrifmiigslärans behandling och som så
väl behöfdes för viktigare sakers
behandling inom folkskolans vidlyftiga kurser,
finner man, att en reform i detta
hänseende är nästan nödvändig. Och om
en reform i rätt anda blefve genomförd,
skulle rättskrifningen inverka stödjande
på ett af våra viktigaste ämnen
nämligen läsningen.
De ljud, som nu betecknas på flera
sätt, borde ej betecknas på mera än ett,
undantagandes ng-ljudet och gränsljudet
mellan ä och e. Så t. ex. alla .j-ljud
med j. Alla å-ljud med å; alla s j-ljud
med s j o. s. v. Alla utländska ord
tecknas efter deras uttal. Delningen pä två
rader borde likaledes ske efter
stafvel-sernas uttal. V-ljudet liksom j-ljudet ej
dubbeltecknas, t. ex. hava.
Motionären önskar därför,
att centralstyrelsen måtte till
beha-nd-ling inom föreningen utsända följande
fråga:
Vore det till nytta eller skada, om en
enklare Ijadbeteckning komme att användas,
och, om en sådan vore fördelaktig, huru
skola vi få en sådan?
11. Höjning af delaktighstsbeloppet i
pensionsinrättningen.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Vid Halmstadstraktens skolförenings
senaste sammanträde diskuterades bland
annat frågan om höjning af pensionen
från äuke- och pupillkassan. Alla voro
ense därom, att denna i de flesta fall
är alldeles otillräcklig. Särskildt gäller
detta för städerna. Bästa sättet att få
frågan löst ansåg inan vara, att
riksdagen höjde delaktighetsbeloppet i
pensionsinrättningen till exempelvis 1,600
kronor åt de kommuner, som därom
gjorde ansökan för sina läraretjänster.
Genom en sådan åtgärd skulle icke blott
pensionen från änke- och pupillkassaii
kunna blifva något större utan ock en
välbehöflig ökning vinnas i lärarens
egen pension.
Åt undertecknade uppdrogs att ingå
till centralstyrelsen med anhållan, att
centralstyrelsen, om den finner tiden
lämplig, måtte föranstalta, att motion i
ofvan antydd riktning blefve väckt vid
nästa års riksdag.
Fullgörande detta uppdrag anbefalla
vi den behjärtansvärda saken i
centralstyrelsens benägna åtanke.
Halmstad den 14 december 1901.
P. Norrgren. K. V. Palmer.
G. A. Larsen.
Nya kretsar.
Följande nya kretsar hafva hittills
under året inregistrerats i Sveriges
allmänna folkskollärareföreniiig:
Norra Råda lörareforemit^^ 20 medlemmar,
ordförande G. Hedrén, Hagfors.
Järfsö-Under^viks skolförenlngj 9
medlemmar, ordförande Joh. ^sthmd, Skästra,
J arf so.
Östra Västmanlands lärareföreiwiy, 17
modlemmar, ordförande E. Ehlin, Väster Löfsta,
Heby.
Åtviäaberyskretxcn, l/> medlemmar,
ordförande K. Kindblad, Örsäter, Åtvidaberg.
Våmhus lärareföremny, D medlemmar,
ordförande Gust. Bergman, V. Storbyn,
Våmhus.
Återstående hos centralstyrelsen
anmälda kretsar torde komma att före årets
slut insända ined lemsförteckning m. m.
Af de hittills ingångna
kretsuppgifterna framgår, att medlemsantalet i
flertalet kretsar ökats. En mindre krets i
mellersta Sverige har ökats med jämt
100 procent.
En storartad hyllning
ägnades den 18 dennes professor Ernst
Carlson, hvilken, af skäl, som vi förut
omnämt, efter aderton års ledamotskap
af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse,
däraf hälften som ordförande, nu trädt
tillbaka,
På e. m. höll folkskolestyrelsen e. o.
sammanträde, då ordföranden, rektor J.
Röding, till professor Carlson framförde
styrelsens tack för dennes insiktsfulla
och energiska ledning af skolans
angelägenheter. Därpå öfverlämnades till
honom en af samtliga styrelseledamöter
undertecknad, å pergament textad och
smakfullt inbunden adress af följande
lydelse:
Till professorn och riddaren hr doktor
Ernst Carlson.
Då Ni med utgången af innevarande är
förklarat Eder vilja utträda ur Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse, afslutas därmed ett
uppdrag, som sammanfallit med ett
märkligt skede i Göteborgs folkskoleväsendes
utveckling, märkligt genom viktiga framsteg
icke blott i organisation och förvaltning*,
utan äfven i skolans inre lif och
verksamhot. Folkskolestyrelsen skattar högt Eder
stora förtjänst om denna utveckling, som Ni
främjat genom Edert oförtröttade arbete för
folkundervisningens höjande i vårt samhälle
och genom den uppoffring af tid och möda,
som Ni under en lång följd af år villigt
underkastat Eder. Med lifligt erkännande, häraf
anhålla styrelsens ledamöter att nu få bringa
Eder en gärd af tacksamhet för hvad Ni
såsom styrelsens ledamot och i synnerhet
såsom dess ordförande uträttat.
Under aderton år har Ni tillhört styrelsen
samt varit en högt värderad ledamot’af dess
pedagogiska afdelning, och under nio år rvf
denna tid har Ni såsom styrelsens nitiske
och kraftige ordförande utöfvat ledningen
af dess verksamhet. ’ Då styrelsen år 1892
åt Eder anförtrodde ordförandens
ansvarsfulla post, hade den tillräckligt lärt att
uppskatta Eder förmåga och Edert nit för
folkupplysningen. Med tanke på allt, hvad Ni
under Edert nioåriga ordförandeskap
uträttat, kan det i sanning sägas, att styrelsens
förhoppningar gått i riklig fullbordan.
Styrelsen har i Eder haft en ordförande, som
icke åtnöjt sig’ med att på ett insiktsfullt
och förträffligt sätt leda dess förhandlingar
och öfvervaka skolans verksamhet, utan Ni
har därjämte ingripit reformerande och
vägledande på skolväsendets hela område.
Genom Edert kraftiga initiativ har
arbetet för under visningens höjande och
ordnande i hög1 grad främjats, folkskolans högre4
afdelning’ upprättats, seminarium för
bildande af småskollärarinnor bragts till stånd
samt viktiga hygieniska och för barnens
uppfostran värdefulla åtgärder vidtagits,
såsom läkareundersökning af barnen i
folkskolan och anordnande af fria rörelselekar.
Om härtill lägges Edert insiktsfulla
ingripande vid omskapningen af skolväsendets
förvaltning och i sådana angelägenheter som
byggande af skolhus och förbättring af
lärareperson alens förmåner, så vittnar allt
detta om en kraftig och framsynt ledning’
af skolväsendets utveckling på alla
områden.
Det gedigna arbete, som Ni sålunda i vårt
samhälle ägnat åt folkbildningens sak, skall
alltid för folkskolestyrelsen utgöra ett
dyrbart rninne och en’maning- till efterföljd.
Vi, som haft den förmånen att arbeta
tillsammans ined Eder, känna det därför i
afskedets stund såsom en kär plikt att
frambära till Eder vår uppriktiga tacksamhet för
Eder framgångsrika verksamhet inom
styrelsen sarnt Edert upplysta och nitiska
sträfvande för Göteborgs folkskoleväsende.
Professor Carlson uttryckte sitt tack
och sina välönskningar för fortsatta
framgångsrika sträfvanden till gagn för
stadens folkskolor.
På aftonen var professor Carlson
inbjuden till en enkel festlighet, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
