Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (1,044.) 2 januari 1902 - Feriekursen i nykterhetsundervisning - För dagen. Ett tidens kraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viktigare än kvantiteten, såsom man kan se, om
man studerar Schweiz.
Först måste man vid nykterhetsarbetet
påverka förståndet, därpå viljan och känslan
och sist beträda, lagstiftningens väg. Dessa
kurser hade nästan; uteslutande anordnats
för påverkande af förståndet men kunde
ock bringa vidare framtida segrar.
Viktigast är att ej hvila – då glider man
tillbaka. Och med tiden kunna nya män varda
lagstiftare, män, som stå
nykterhetssträfvandena nära. Redan hafva mäktiga krafter
och stora män inom vetenskapen öfver allt
uttalat sig i nykterhetsvänlig anda,
exempelvis Helmholtz, Tolstoy, Hauptmann,
Darwin, Viktor Rydberg.
Tal:n slöt med en välkomsthälsning
till deltagarne och en önskan om
framgång för kursarbetet.
Därpå uppsteg ordföranden i
centralförbundets för nykterhetsundervisningen
interimstyrelse folkskolläraren Joh. Ahlén
i Grängesberg och framhöll, att kursen
afsåge att utbilda ej blott
nykterhetstalare utan ock barnundervisare i fråga
om nykterhet.
Tal:n hade under en studieresa i England
studerat de ofantliga dimensioner, som
nykterhetsarbetet bland barnen vunnit, och hade
då efter sin återkomst tänkt få till stånd
något liknande som den engelska »Band of
Hope Union», fast i mindre skala i Sverige. De
fem största nykterhetsförbunden hade vänligt
upptagit förslaget och anslagit medel till dessa
kurser, som afsåge att bereda det
uppväxande släktet en på vetenskaplig grund fotad
undervisning om rusdryckernas natur och
verkningar. Detta kan ej ske med mindre
någon därtill verkligen skickad undervisar
barnen därom ock behöflig
åskådningsmateriel anskaffas. Intresset för denna sak är
säkerligen allmänt inom lärarekåren –
därom vittna de många från kåren anmälda
kursdeltagarna. Allmänt inses sanningen af
Farrars ord: »Är ungdomen vunnen, är allt
vunnet». Måtte dessa kurser varda till gagn
och välsignelse för landets framtidshopp!
Därefter sjöngs:. »Upp bröder, kring
bildningens fana!» ,
Kursdeltagarne
uppgå sammanlagdt till 100 personer,
däraf i talarekursen 28 och i kursen för
nykterhetsundervisare 72. Bland
deltagarne märkas följande lärare och
lärarinnor :
JOHAN AHLÉN*.
folkskollärarne J. Ahlén i Grängesberg,
Gust. Brovall i Mackmyra, C. G. Carlstedt
i Ölme, A. Ehrnéll i Älfdalen, K. A. Hagström
i Uppsala, Nils Helger i Varekil, K. G.
Hem-pel i Mariedam, K. A. Hydman i Ljusne, F.
A. Juhlin i Bergkvara, K. F. Lindstrand i
Askeryd, Aug. Ljunggren i Stockholm, J.
Lundin i Tierp., L. Ö. A. Malmström i
Bäc-kaskog, Alb. Oden i Västervik, G. Olsson i
Karmansbo, A. P. Onsdorff i Vollsjö, P.
Persson i Ronneby, E. Strandman i Persberg,
Josef Viberg i Svängsta och K. V. Vidén i
Gräsberg; lärarinnorna Signe Draghi i
Stockholm, Hanna Johansson i o Vadsbro,
Erika Lindström i Tierp och Brita Åkerblom
i Eskilstuna samt skolkökslärarinnan Lotten
Lagerstedt i Göteborg. Därtill komma
seminarieläraren V. Algren i Växjö,
seminarielärarinnan Elin Bergiöf i Falun samt
seminarieeleverna Axel Eklund i Karlstad och
S. Kraft i Växjö.
Alltså 21 lärare, 4 lärarinnor, l
skolköks-liweamina, l seminarielärare, l
seminarielärifefiÄBa och 2 seminarieelever.
Summa 30.
Till kursdelta^re hafva utdelats 36
stipendier till ett b^te^p af från 15 till
50 kronor. Godtemplaroitlen har utdelat
26 af dessa stipendier och tenaplarorden
10.
Två porträtt
återgifva vi i sammanhang med denna
redogörelse, nämligen af de båda män,
hvilka haft största förtjämsten af att
denna feriekurs tillkommit och hvilka båda
talade vid kursernas öppnande i lördags.
Lektor Johan Bergman är född i Tyd j e å
Dalsland år 1864, blef student i Uppsala
1882 samt fil. doktor 1889; var vikarierande
lektor i hufvudstaden några år och
grundlade sedan Djursholms läroverk, hvars
föreståndare han var 1891-92. Sistnämda år
blef han lektor i latin och grekiska vid
Vänersborgs högre allmänna läroverk och
1896 lektor i samma ämnen i Norrköping
samt redaktör af Östergötlands Dagblad,
hvilken senare befattning han dock efter en
tid lämnade. F. n. åtnjuter han
tjänstledighet för medarbetarskap i ett stort
samlingsverk af fornkristna hymner, hvilket skall
utgifvas i Wien. Han är nämligen en ovanligt
framstående latinare samt särskildt kännare
och öfversättare af dylika hymner liksom
själfständig skald på romarespråket.
Rousseaus bekanta uppfostringsskrift »Emile» är
af honom öfversatt till svenskan.
Med kraft och* nit har han ägnat sig åt
nykterhetsarbetet samt vid flera tillfällen
varit Sveriges representant vid
internationella nykterhetskongresser. Han har
utgifvit ett häfte dikter på modersmålet,. en
biografi öfver P, Wieselgren, en bok om
Pompeji, en öfversikt af nykterhetsrörelsens
historia och redigerar nu tillsammans med E.
Svensén en världshistoria för folket.
.*....
Folkskolläraren Johan Ahlén är född i
Alsters församling i Värmland 1859. , Efter
aflagd examen vid Karlstads
folkskollärareseminarium år 1879 blef han anställd som
lärare vid Stadsmissionens barnhem’ i
Stockholm, där han stannade till 1885, då han
valdes till ordinarie folkskollärare i
Grängesberg i södra Dalarne. A. är ordförande i
Västerbergslagens lärare- och
lärarinneföre-niiig samt sedan 1898 länsombud i Sveriges
allmänna folkskollärareförening.
Mest bekant är A. såsom chef för
god-templarordens ungdomsafdelning. Denna
befattning har han innehaft åren 1882-83,
1885-89, 1891–93 samt från 1896. Såsom
väld representant för den svenska storlogen
har A. deltagit -i de internationella
storlogemötena i Chicago 1889, i Desmoines i lowa
1893, i Boston 1895, i Zyrich 1897 och i
Toronto i Canada 1899. Han är alltså en
ovanligt berest folkskollärare och har åtta
gånger korsat Atlanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
