Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,045.) 9 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
23
det kortfattade tillägg, som ovillkorligen
i kräfves för att göra den nya upplagan
af akademiens ordlista i någon mån
antaglig som lagstadgad stafningsnorm för
vårt offentliga undervisningsväsende.
Då centralstyrelsen i början af
förlidet år hade att fatta beslut om de
ärenden, som borde till kretsarna utsändas,
hade ordlistans sjunde upplaga nyss
utkommit, och man föreställde sig då, att
densamma, trots det ringa
tillmötesgående mot skolans berättigade kraf, som
akademien därigenom visat, skulle
komma att af regeringen anbefallas till
efterrättelse. Denna förmodan eller rättare
sagdt fruktan har dess bättre visat sig
vara ett misstag; enligt hvad man
numera har anledning antaga ar sådant
ej längre att befara. Då det tillika af
flera omständigheter, bland annat genom
de senast inkomna motionerna, blifvit
till fullo ådagalagdt, att
folkskollärarekåren med stor otålighet af vaktar en
reform, vill det synas, som om rätta
tiden just nu vore inne för frågans
återupptagande.
Detta behöfde visserligen ej
ovillkorligen ske så, att ärendet utsändes till
allmän behandling inom kretsarna. Det
har ju upprepade gånger blifvit
genom-debatteradt, och med afseende å sak är
nog därom absolut intet nytt att säga.
Hvad kårens medlemmar i frågan tänka
är ock centralstyrelsen väl bekant. Icke
desto mindre synas Öfvervägande skäl
tala for dess framläggande till
diskussion. Under de aderton år, hvilka
förflutit, sedan kretsarna voro i tillfälle ätt
samfäldt uttala sin erfarenhet om det
gängse stafningssättet s pedagogiska
olägenheter, har ett nytt läraresläkte vuxit
upp, som gjort samma erfarenhet men
ännu ej fått gifva ett tillräckligt kraftigt
uttryck åt sin mening. Om frågan
debatterades vid kretsmötena landet rundt,
skulle skolmannens önskningar långt
bättre tillvinna sig pressens och
allmänhetens uppmärksamhet samt säkerligen
erhålla understöd från många håll, främst
naturligtvis från språkmännen och
läro-verkslärame, hvilka år 1898 med en så
aktningsbjudande enighet uttalade sig
till förmån för en grundlig reform.
I betraktande häraf synes det
lämpligt, att centralstyrelsen upptager frågan
om rättstafningsreformen bland de under
året utsända ärendena samt därvid
infordrar kretsarnas svar å ungefär
följande fråga:
»Vill kretsen uppdraga åt
centralstyrelsen att ingå till k. m:t med en
framställning, hvari anhålles, att sjunde
upplagan af Svenska akademiens ordlista
icke oförändrad måtte anbefallas såsom
stafningsnorm för skolorna utan att i
stället måtte föreskrifvas, att nämda
upplaga skall lända till efterrättelse med
det tillägg, att jämte de ordformer, hvari
s. k. stumma tecken äro bibehållna,
äfven de ordformer, hvari samma tecken
äro utelämnade, betraktas såsom
jbill-låtna?»
Med enhälligt gillande af den
uppfattning, söm sålunda blifvit
utvecklad, beslöt centralstyrelsen, att
ärendet skall utsändas, samt att en fråga
af antydda innehåll skall föreläggas
kretsarna till besvarande.
Han hade fått nog
af de två lärare, som redan sitta i
skolrådet, yttrade en ledamot af
Gud-mundrå skolråd, handlanden
Nordlander i Björksta, då det var på tal
vid kyrkostämma den 29 december
att på" förslag af riksdagsmannen
Ny-dahl invälja folkskolläraren Nordin
till suppleant i skolrådet. Yttrandet
väckte starkt ogillande, och skolrådets
ordförande framhöll nödvändigheten
af att vid sin sida hafva sakkunnige
skolmän, då det gäller att afgöra de
många, ofta rätt invecklade
undervisningsfrågor, som förekomma. Vid
votering afgåfvos ock 4,764 röster af
36 röstande för riksdagsman Nydahls
förslag men blott 1,060 af 5 röstande
för handlanden Nordlanders förslag.
Ökningen
af medlemsantalet i Sveriges
allmänna folkskollärareförening under
det gångna året utvisar nu något
öfver 400. Utorn de kretsar, som
om-nämdes i förra numret, kan
ytterligare antecknas, att Gräflekretsen
ökats från 28 till 86, således mer
än tredubblats, Örebro från 59 till
74, Södra Dalarnes från 28 till 45,
Simrishamnsortens från 1.6 till 30,
Hessleholmstraktens från 34 till 47,
Norrvikens från 9.till 22, Sköns, Alnö
och Timrå från 68 till 79, Umeå från
25 till 36, Älfkarleby från 40 till 50,
Holmedals från 24 till 34, Västra
Bara från 32 till 41, Södra Inlands
från 27 till 36, och Norrköping från
90 till 98. De nytillkomna
kretsarnas antal är 8 med ett sammanlagdt
medlemsantal af 107.
I Stockholm
kommer nästa års allmänna svenska
folkskolläraremöte att hållas.’ Under,
senare åren hafva nästan alla större
skolmöten hållits i augusti. Det har
emellertid från flera håll uttalats en
önskan, att åtminstone försök måtte
göras med annan tid. Därför har det
nu blifvit ifrågasatt att bryta
traditionen och förlägga mötet
exempelvis till veckan mellan
midsommar och den l juli, då i allmänhet
lärarne äro lediga eller lätt kunna få
ledigt. Vid denna tid står naturen
fagrast, och om mötet förlägges till
juni, har man trott sig lättare få de
nödiga arbetskrafterna för mötets
anordnande m. m. Emellertid vore
önskligt, att lärarepersonalen uttalade sig
i denna viktiga fråga, innan definitivt
beslut fattas. $estyrelsen kommer
att hafva sitt konstituerande möte i
påskveckan, och antagligen afgöres
äfven då frågan om tiden för mötet.
S KOLNYHETER
Dagens nummer utkommer
med anledning af centralstyrelsens
års-sammanträde en dag senare än vanligt.
Flera slöjdarter behöfvas icke
i samma goss-slöjdskola. Det
väntade prejudikatet härom har nu fallit.
Skolrådet i Ven dels församling anhöll
hos länsstyrelsen i Uppsala län. om
utbekommande för år 1901 af statsbidrag
för undervisning i slöjd för gossar vid
några skolor inom distriktet, Genom
resolution den 4 december 1901 förklarade
länsstyrelsen statsbidraget icke kunna
utanordnas, enär § l i k. kungörelsen
angående statsbidrag för undervisningen
i slöjd den 25 maj 1900, i olikhet med
hvad förut varit föreskrifvet genom k.
kungörelsen i ämnet den l juni 1894,
såsom villkor för. åtnjutande af
statsbidrag för undervisning i slöjd i folkskola
eller särskild slöjdskola för gossar
stadgade, att slöjden skulle bestå i träslöjd
jämte andra lämpliga slöjdartér, men,
enligt hvad de vid rekvisitionen fogade
uppgifter utvisade, slöjdundervisningen
för gossar vid skolorna inom Vendels
skoldistrikt endast omfattat träslöjd.
Sedan skolrådet häröfver anfört
besvär, har k. m:t den 30 december 1901,
då den i § l af ofvannämda nåd.
kungörelsen den 25 maj 1900 meddelade
bestämmelse i fråga om statsbidrag för
gossars undervisning i slöjd, bestående i
träslöjd jämte andra lämpliga slöjdarter,
icke må anses innefatta föreskrift därom att
för sådant statsbidrags erhållande fordras,
att undervisning i olika slöjdarter
förekommer i samma skola, pröfvat skäligt att,
med upphäfvande af k. befhdes beslut,
visa målet åter till förnyad behandling
af k. m:ts befallningshafvande.
Folkskoleöfverstyrelsen
härstädes har återvalt till ordförande
kyrkoherden A. E. Landquist, till vice
ordförande d:r C. Nyström samt till
kassadirektörer grosshandlaren C. Bengtsson
och apotekaren A. Murray. Sekreterare
och kassaförvaltare äro likaledes omvalda.
Stålens pedagogiska
resestipendier sökas för i år inom Strängnäs stift
af följande folkskollärare: ;
Alfred Fridén i Örebro, hvilken begär 500
kronor för resa till Tyskland; K. (r. Hempel
i Mariedam, hvilken (begär 150 kronor för
att studera skolträdgårdar förnämligast i
Boslagen; J. Samuelsson\ i Botkyrka, hvilken
begär 250 kronor för jatt vid större
industriella etablissement paj södra och mellersta
Sveriges landsbygd saiht i Norge studera
folkundervisningen samt ! vidtagna åtgärder för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
