Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
39
Å mötesdeltagarnas vägnar tackade hr
Hjalmar Berg för den angenäma
vistelsen vid Nääs samt framhöll betydelsen
af -att man vid de förändringar, som nu
vore å bane beträffande slöjdsystemet,
tillgodogjorde sig den erfarenhet, som
vunnits under olika förhållanden. Den
praktiska erfarenheten, ej mer .eller mindre
djupsinniga spekulationer, vore härvid
den enda säkra grunden. Utförligare
redogörelse för sammanträdets
förhandlingar torde framdeles komma att
intagas uti »Slöjdundervisningsblad från
Yttrandefrihet och
föreningsfrihet
hafva alltid varit en nagel i ögat på
de vederbörande, hvilka tycka, att
allt är bra som det är. Till den
sorten höra tydligen vissa pedagoger
med »officiellt uppdrag» i
Skaratrakten. De tycka liksom den gamle
danske kungen i början af förra
århundradet: »Vi alene vide, hvad der
bedst gavner vore Stater», och de
hafva därför råkat i svårt och
varaktigt misshumör öfver de
anmärkningar, vi nödgats rikta mot deras
sätt att utöfva det väktarekall, som
blifvit dem anförtrodt. Ett
betecknande uttryck har detta misshumör
nyligen tagit sig i deras organ,
Vesr-tergötlands Dagblad. I numret för
den 31 sistlidna december läses
där en betraktelse under rubriken
»Folkskollärarne och folkbildningen».
Utgångspunkten härför bildar
följande uttalande i Göteborgs-Posten:
Svensk Läraretidning har för en tid sedan
i en serie artiklar gått till rätta med det
allt annat än tillfredsställande skick, hvari
folkskoleväsendet i Skara med om-nejd
befinner sig. Gifvetvis kan detta förhållande
icke läggas ortens lärarepersonal till last,
men lika klart är, att där en intresserad,
framsynt och kunskapsrik skollärarekår
verkar, där finnes åtminstone en sporre till
utveckling och förbättring af skolväsendet.
Såsom gradmätare på lärares allmänintresse
i detta fall plägar man anföra dess
anslutning till Sveriges allmänna
folkskollärareförening, som ju främst satt på sitt program
»att verka för svenska folkskolans och
folkbildningens höjande». Men härvid visar sig
betecknande nog, att af Skarabygdens
lärare och lärarinnor ingen enda anslutit sig
till nämda förening.
Med anledning häraf yttrar sig
Vestergötlands Dagblad ordagrant
som följer:
Vi känna icke, med hvilket berättigande
Svensk Läraretidning upphäfver sig till
mentor för folkundervisningen i landet, om
den fått något officiellt uppdrag att agera
öfverinspektör. Det vill emellertid synas;
som om denna publikation erhållit dylikt
uppdrag. Men så länge detta icke blifvit
officiellt tillkännagifver och så länge Svensk
Läraretidning ej utöfvar sitt mentorskap
annorlunda än genom åsnesparkar(I), får man
väl tro, att de af vederbörande
myndigheter tillsatta inspektörerna i våra trakter äro
de, som faktiskt skola öfva kontroll.
Dessa inspektörer äro allmänt kända som
sakkunniga och hederliga män, som tills
dato ej haft skäl att anmärka något mot
folkundervisningen i Skara eller dess
omnejd. Förelåge skäl till dylika
anmärkningar, tro vi fullt och fast, att anmärkningar
ej skulle uteblifva.
Beträffande tillslutningen till Sveriges
allmänna folkskollärareförening må endast det
sägas, att in i den föreningen kan väl ingen
tvingas mot sin vilja. Vi få väl hysa det
förtroendet för vår lärarepersonal, att den
har förmåga att själf välja förening. Om
en stor del af denna personal icke vill ingå
i denna förening, så kan den väl anföra
skäl för sin vägran, och att den vid sådant
förhållande håller på sin öfvertygelse, kan
ej läggas den till last," utan länder detta
uttryck af själfständighet tvärtom till
personalens beröm.
Att öfva tvång kan väl aldrig falla en
sådan förening som Sveriges allmänna
folk-skollärareförening in. Ty hur ginge det då
med friheten?
Att en och annan i Skara med
omnejd är något efter sin tid, var
oss väl bekant. Men att en tidning,
ett den fria granskningens organ, kan
ännu i våra dagar komma med det
krafvet, att man skall ha
»officiellt uppdrag» för att få yttra sitt
omdöme om. folkskoleväsendets tillstånd
i den ena eller andra delen af riket,
det är en tankegång, så äkta
moskovitisk, att man sannerligen icke
väntat att få läsa den på svenskt språk.
Sankt Byråkratius är ett stort helgon
med många tillbedjare, men
sinahän-gifnaste dyrkare inom vårt land har
han uppenbarligen i Skara.
Fägnesamt "är, att man numera
äfven på denna ort anser
själfstän-diyheten vara en egenskap, som
länder folkskolans lärare till beröm, och
finner sig böra hysa det förtroendet
till dem, att man låter dem alldeles
på egen hand bestämma, till hvilken
förening de vilja höra. De hittills
öfliga varningarna mot att inträda i
Sveriges allmänna
folkskollärareförening och de kraftiga
påtryckningarna i syfte att i stället åstadkomma
anslutning till en annan förening
skulle följaktligen hädanefter ej
vidare förekomma.
Vi lyckönska vederbörande till ett
så förståndigt och frihetsvänligt
beslut. De goda följderna däraf skola
helt visst ej låta länge vänta på sig.
Ty erfarenheten har visat, att
öfverallt, där lärarekåren får fritt och
otvunget bestämma, hvilken förening
den själf vill tillhöra, där kommer den
ganska snart på det klara med hvad
som bäst gagnar icke allenast dess
utan framför allt folkskolans intressen.
Nå ja, till det resultatet kommer den
i alla händelser. Sveriges allmänna
folkskollärareförening har oaflåtligen
vunnit mark äfven i sådana trakter,
där dess utbredning blifvit med alla
tänkbara medel bekämpad, och ej
sällan hafva de stötestenar, man sökt
lägga i dess väg, åstadkommit just
raka motsatsen till hvad man med
dem åsyftat.
Folkbildningshem.
Redaktören för Karlstadstidningen,
hr Mauritz Hellberg, har nyligen
utfärdat ett varmhjärtadt och välskrifvet
upprop till »värmländska folk- och
fosterlandsvänner», manande dem till
insamlingar för åstadkommande af
»folkets hus», d. v. s. lokaler f or
bildande förströelser, inom Värmlands
samtliga landskommuner.
På allra senaste tiden har - säger
han - i vårt land vaknat ett
glädjande och löftesrikt intresse för en hittills
betänkligt förbisedd sida i vår
folkuppfostran. Från flera och skilda håll ha
höjts rop på goda förströelser för folket,
särskildt för ungdomen. Man har
börjat inse, att nöjesbehofvet är ett lika
naturligt som berättigadt behof, hvilket,
i synnerhet hos de unga, ovillkorligen
kräfver sin näring, tager den, om det
inte får den, och söker sämre sådan,
om det inte bjudes något bättre. Men
icke blott detta har blifvit allt mera
klart; man har på samma gång också
börjat förstå, att detta förut ganska
mycket förnekade, inte sällan fördömda
behof anvisar en den bästa och
bekvämaste väg till påverkan af de ungas
själslif, i det förädlande förströelser dels
i sig själfva äro ett värdefullt
bildningsmedel, dels lätt föra öfver till och
förbindas med direkt själsodlande
sysselsättningar. Kort sagdt, man håller rent
af på att göra den upptäckten, att
tankens, viljans, hjärtats, karaktärens
utbildning och förädling lättare uppnås
genom att låta de unga af egen drift,
i frihet och glädje söka tillägna sig
hvad sant och godt och skönt är i
lifvet än genom att med pock och hot
och straff tvinga dem att vandra den
rätta vägen.
Skall ifrågavarande syfte fullt
kunna vinnas, så fordras emellertid i
hvarje kommun »lokaler, enkom
afsedda för detta rent kulturella
ändamål, hvilket icke ens tills vidare
tillgodoses ui några nu befintliga
sådana»: det fordras särskilda hus,
uppförda i nationell stil, rymliga, höga
och ljusa, flärdfritt men smakfullt
och trefligt inredda, försedda med
biblioteksrum, läs-, skrif- och
sällskapsrum samt samlingssal för
möten, aftonunderhållningar, föredrag
o. d. Särskildt på landsbygden skulle
dessa »folkets hus» kunna blifva
»verkliga ljus- och värmehärdar i
kölden och mörkret».
Endast den - yttrar författaren
härom - som själf i sin ungdom^ lefvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
