- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
41

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 3

SVENSK IÄR4HETIDN1NG.

41

S KOLNYHETER

Tämligen öfverflödig är
folk-skoleundervisningen: hvar och en

familj kunde sörja för sina barns
undervisning – så hade han själf gjort,
påstod boktryckaren Håkan Ohlsson i Lund
häromdagen vid en kyrkostämma vid
behandling af ett af skolrådet framställdt
förslag om ny skolbyggnad i den
sydsvenska lärdomsstaden. En lärare kunde,
tillade han, godt sköta ett 60-tal barn
och lärotimmarnas antal betydligt
minskas. Då vore mer än rum nog i
skolhusen, och han beklagade blott, att en del
lärare och lärarinnor blefve öfverflödiga
Folkskoleinspektören Vennström upplyste
om, att statsbidrag skulle nekas, om hr
Ohlsson finge anordna skolorna efter sitt
hufvud.

En platstidning lämnar den
öfverraskande upplysningen, att hr Håkan
Ohlsson själf - motionerat om ny
folkskolebyggnad med 12 lärosalar och
inköp af tomt för sådan!

Hvad sn och annan kan tillåta

sig mot lärarekåren i vissa delar af
vårt land framgår otvetydigt af
ortstidningarnas referat angående en
kyrkostämma i Håbol på Dalsland den 23
december. Under de senare åren har
en församlingsbo vid namn Magnusson
motarbetat lärarne, emedan dessa varit
nog djärfva att hysa annan åsikt än han
i fråga om en länge debatterad
kyrko-reparation^ hvilken han motsätter
sig.-Sin agitation dref han till sin spets, då
han till Vedbo häradsrätt den 29 oktober
instämde en af lärarne att stånda ansvar
för - tjufnadsbrott, därför att denne till
sin privata bostad fraktat några
kubikfot af den honom enligt
kyrkostämmobeslut tillförsäkrade veden
(kyrkostämmobeslutet tillerkänner läraren rätt till
veden, .äfven då han icke bor å skolhuset).
Då emellertid häradsrätten lät käranden
förstå, att han var obehörig att drifva
denna process, hade han till
decemberstämman skriftligen begärt, att en person
skulle utses och af stämman be f
ullmäktigas att »lagfara» med skolläraren i
denna riks viktiga sak, och för att göra
sig säker om framgång hade han och
hans plikttrogne medtjänare gått omkring
och utverkat sig röstsedlar. Men vid
stämman fick hr M. svar på tal. Den
öfverväldigande majoriteten lät honom
förstå, att det nu bör blifva ett slut på
det intrigspel, han under tre års tid
be-drifvit och aH den fiendskap, han
därigenom åstadkommit.

Folkskoleväsendets utveckling

åren 1893 - 98. K. m:t har förordnat,
att en af f. d. kanslirådet C. V.
Kastman på uppdrag af chefen för
ecklesiastikdepartementet utarbetad öfversikt af
folkskoleväsendets utveckling under åren

1893-98 må till trycket befordras i en
upplaga af 1,000 exemplar.

Statsbidrag för kortare tid än
åtta månader. Liknande
anmärkningar som de i n:r l omnämda hafva
inom kammarrätten blifvit framställda
mot ytterligare fyra skoldistrikt, hvilka
för år 1897 fått statsbidrag för lärare
och lärarinnor, som tjänstgjort vid
under året nyinrättade skolklasser. De fyra
skoldistrikt, som det nu senast gällde,
voro:

Göteborgs stad, en examinerad e. o.
folkskollärare, en biträdande lärarinna och sex
småskollärarinnor, hvilka hvardera
tjänstgjort 6 månader (statsbidraget sammanlagdt
900. Krofcor);

Örgryte, Gtbg, två examinerade icke
ordinarie folkskollärare och en examinerad icke
ordinarie lärarinna, hvilka blifvit anställda
dels den 15 juni dels den 15 augusti 1897
(statsbidraget inalles 525 kronor);

Risinge, Östg., en examinerad icke
ordinarie folkskollärare, som anställdes den 15
augusti 1897 (statsbidraget 200 kr.), och

(). Eneby, Östg1., en lärare, som erhållit
anställning" den 24 augusti 1897
(statsbidraget 175 kronor).

På grund af ansökningar från dels
allmänna folkskolestyrelseii i Göteborg,
dels ock skolråden i Örgryte, Risinge
och Ö. Eneby har k. m:t medgifvit, att
frågan om återbärande af större del af
det utanordnade lönetillskottet än
beloppet af det anmärkningsarvode, som
må kammarrättens revision tillkomma,
må förfalla.

Uppskof med tillsättning af
ordinarie organist. K. m:t har
medgifvit, att klockare- och organisttjänsten
i Segerstads församling må uppehållas
genom vikarie, till dess densamma kan
med. folkskolläraretjänst inom
församlingen i vederbörlig ordning förenas.

Tjånsteårsberäkning. K. m:t har
på ansökan af läraren vid svenska
missionssällskapets skola i Gargnäs by i
Sorsele lappmarksförsamling Svante
Ljunglöf, som enligt k. m:ts resolution 1891
blifvit förklarad som ordinarie
innehafvare af ifrågavarande tjänst fr. o. m.
höstterminen 1884 och i sådan egenskap,
ehuru oexaminerad, fått vinna inträde
som delägare l folkskollärarnes
änke-och pupillkassa fr. o. m. år 1885 med
skyldighet för honom att till kassan
inbetala behöriga pensionsavgifter fr. o.
m. sistnämda år, medgifvit, att Ljunglöf
må få räkna som ordinarie tjänsteår
den tid han från början af år 1877 t.
o. m. vårterminen 1884 tjänstgjort som
förste lärare vid missionssällskapets skola
i Gafsele by af Åsele
lappmarksförsamling, mot det att stadgade afgifter för
samma tid erläggas till såväl
folkskollärarnes pensionsinrättning som
folkskollärarnes änke- och pupillkassa.

Reglementet för
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt

måste efterlefva». Direktionen för
folkskollärarnes pensionsinrättning för-

klarade angående förre småskolläraren
i Hardemo församling Anders Gustaf
Karsbergs rätt till understöd från
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, att
då Karsberg tjänstgjort som
småskollärare den 3 mars 1871-30 juni 1901,
men för hans anönande tillskott af
allmänna medel icke åtnjutits för år 1872
och hans tjänstgöring före sistnämda år
således icke kunde mot § 10 i
reglementet för anstalten räknas honom till godo,
hvadan hans beräkneliga tjänsteår
utgjorde allenast 29, alltså vore han
berättigad till allenast afkortadt understöd
enligt § 8 i reglementet med 185 kr.
Öfver detta beslut anförde K. besvär
under yrkande att få räkna sig till godo
sin tjänstgöring jämväl under år 1871,
så att hans beräkneliga tjänstetid blefve
30 år; och anhöll han tillika, att k. m:t,
för den händelse detta icke kunde
bifallas, täcktes af gunst och nåd
tillerkänna honom helt understöd. Men k,
m:t har funnit hvad Karsberg anfört
icke kunna vinna afseende.

- Förra småskollärarinnan i Rönö
församling Katarina Maria Margareta
Andersson anhöll hos direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning om
understöd från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Genom
resolution den 12 sept. 1901 förklarade
direktionen, att enär sökanden icke sedan
år 1894 varit anställd i egenskap af
sådan lärarinna, som afsåges i
reglementet för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt, direktionen, med afseende
därå, att enligt § 5 i reglementet rätt
till understöd icke tillkomme lärarinna,
med mindre hon antingen, då understöd
söktes, vore eller inom ett år före
inlämnandet af ansökan om understöd
varit -i tjänst anställd, funne sökanden
icke äga att komma i åtnjutande af
understöd. A. anhöll hos k. m:t att,
utan hinder däraf att hon icke i rätt
tid sökt understöd, sådant måtte af nåd
varda henne tilldeladt.

K. m:t har icke funnit skäl berörda
ansökning bifalla; ägande Katarina
Maria Margareta Andersson, därest hon
önskar att komma i åtnjutande af understöd
af det utaf riksdagen beviljade anslag
för beredande af ålderdomsunderstöd ät
vissa småskollärare och lärarinnor, att
därom göra särskild ansökning i enlighet
med föreskrifterna i k. kungörelsen
angående understöd åt äldre behöfvande
småskollärare m. fl. den 21 maj 1901.

- F. d. småskollärarinnan i Myssjö
församling Anna Tomasson anhöll hos
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning om förhöjning i det
understöd af 70 kr. från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt, hvilket enligt den
16 maj 1899 utfärdadt understödsbref
till henne utginge.

Genom beslut den 3 juli 1901
förklarade direktionen, att enar gällande
reglemente för anstalten icke medgåfve
förhöjning af en gång beviljadt
understöd, vidare afseende icke kunde vid
ansökningen fästas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free