Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
47
14. En pedagogisk högskola.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Vid möte med Falköpingskretsen i
Falköping den 28 september 1901
behandlades frågan om »folkskollärarnes
fortsatta utbildning, särskildt med
hänsyn till inrättandet af en pedagogisk
högskola». Därvid tillsattes en kommitté
att till centralstyrelsen för S. A. F.
insända denna fråga och framställdes den
önskan, att centralstyrelsen måtte
utsända den till de öfriga kretsernas
behandling och vidtaga de åtgärder, som
därefter anses gagneliga.
På grund häraf vilja undertecknade,
kommitterade, med hänsyn till hvad vid
mötet angående denna fråga förekommit
uttala följande:
Den tid är förbi, då folkskolläraren
ej ansågs behöfva någon vidare
utbildning för sitt kall, då syftemålet med
hans arbete uteslutande bestod i att
meddela minneskunskaper och
färdigheter. Numera anses det som skolans
viktigaste uppgift att verka uppfostrande.
Ju mera tiden skrider framåt, desto större
kraf ställer man på skolan i detta
hänseende. För att fylla detta kraf måste
skolans arbetare erhålla en grundlig
utbildning. Är den utbildning, som nu
erhålles, tillräcklig? Den frågan torde
af de flesta lärarne besvaras nekande.
Om man jämför tiden, som åtgått för
utbildningen till andra något jämförliga
tjänster eller yrken, med lärotiden för
folkskolans lärare, skall man finna den
senare mycket knapp, helst om man
betänker det ömtåliga men dyrbara
materiel, hvarmed folkundervisningens lärare
arbeta. De insikter och meriter, den
unga lärarekandidaten fått vid
läroanstalten, får han i de flesta fall behålla
till döddagar, ty något högre seminarium
finns icke, och äfven om han går »till
kungs» för att få genomgå en ny kurs
vid seminariet för att öka på sina
meriter och sin kompetens, blir obevekligen
detta honom nekadt. Visserligen kan en
lärare erhålla fortsatt utbildning för sitt
kall, dels genom själfstudier, dels genom
deltagande i fortbildningskurser eller
sommarkurser, som anordnats de senare
åren, men af dessa otillräckliga
utbildningsmedel kunna endast ett fåtal af
lärare med framgång begagna sig.
Genom en blick på utlandets
undervisningsväsende finner man, att vårt
land står efter de andra mera
civiliserade länderna i Europa i här berörda
hänseende.
Häraf följer, att något måste göras i
vårt land för folkskollärarnes fortsatta
utbildning. Inrättandet af en högre
pedagogisk läroanstalt, där folkskolans lärare
kunde erhålla mera utbildning för sitt
kall, synes oss vara af behofvet påkalladt.
Denna läroanstalt bör underhållas af
staten, äfvensom stipendier till eleverna
böra af statsmedel utgå till betäckande
af kostnaden för kursens genomgående.
Vid afslutad kurs bör eleven erhålla be-
tyg öfver ådagalagda insikter. Högsta
ledningen bör öfvertagas af en »första
klassens praktisk pedagog och
organisatör». Tiden för genomgåendet af
fortbildningskursen kan väl näppeligen
anslås kortare än ett år. Läroämnena böra
i främsta rummet vara pedagogik och
psykologi. Inträdes fordringarna böra vara
aflagd afgångsexamen vid
folkskollärareseminarium och minst fem års
tjänstgöring i folkskola. Denna läroanstalt
bör helst förläggas på landsbygden nära
något större bildningscentra. August
Abrahamsons stiftelse å Nääs t. ex. vore
en högst passande plats med sitt
natursköna läge och nära Göteborg.
Resolution.
Som folkskolläraren behöfver fortsatt
utbildning för sitt kall och de nuvarande
själf studierna och fortbildningstillfällena
äro otillräckliga, så anser kretsen,
att en pedagogisk högskola bör
inrättas;
att denna läroanstalt bör förläggas
till landsbygden nära något
bildningscentrum ;
att August Abrahamsons stiftelse å
Nääs vore härtill synnerligen lämplig.
Vartofta den 28 december 1901.
G. N. Netzler. .
Inledare.
K. G. Netzén. S. N. Fridén.
Utredningen angående
öfverbefolkningen inom folkskolan.
För att söka utreda den omfattning,
i hvilken öfverbefolkning förefinnes inom
folkskolan och småskolan, samt
åstadkomma en statistisk redogörelse för det
arbete, som lärare och lärarinnor hafva
att utföra i skolan, äfvensom de
förhållanden, under hvilka detta arbete
försiggår, utsände centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening under
år 1900 genom länsombuden till alla
folk- och småskolor i riket blanketter,
afsedda att ifyllas samt därefter insändas
till länsombuden. De flesta lärare och
lärarinnor hafva tillmötesgått
centralstyrelsens anhållan, och uppgifter
föreligga nu från öfver 10,000 skolor.
Uppgifterna förekomma emellertid något
o j amt från landets olika delar. Följande
öfversikt visar detta förhållande:
Skoldistrikt, från hvilka uppgifter
inkommit saknas
Stockholms stad - l -
Stockholms län 78 35
Uppsala » 68 17
Södermanlands »84 8
Östergötlands » 129 21
Jönköpings » 111 19
Kronobergs » 73 7
Kalmar » 76 33
Gotlands » 64 20
Blekinge » 33 7
Kristianstads » 134 12
Malmöhus > 231 18
Hallands » 88 2
Göteborgs och Bohus »45 49
Älfsborgs > 136 65
Skaraborgs » 113 105
Värmlands län 74 17
Örebro » 58 2
Västmanlands » 55 17
Kopparbergs »46 7
Gäfleborgs » 37 15
Västernorrlands » 42 24
Jämtlands » 47 12
Västerbottens » 16 10
Norrbottens »18 6
Hela riket______.._____ 1,857 528
Den statistiska bearbetningen är i det
närmaste afslutad, och den torde blifva
af icke ringa betydelse såsom en
utgångspunkt vid bedömandet af hvad som
ytterligare bör göras för
folkundervisningens utveckling samt i fråga om
förbättrandet af lärares och lärarinnors
ställning. Centralstyrelsen har beslutat låta
trycka densamma såsom ett häfte af
föreningens årsskrift.
På det att redogörelsen skall blifva
så fullständig och i följd däraf äfven så
beviskraftig som möjligt, är det af vikt,
att uppgifter föreligga från så stort
antal skolor som görligt är, helst från
rikets samtliga folk- och småskolor.
Centralstyrelsen får därför anhålla, att de
lärare och lärarinnor, sorn ännu ej
insändt de erforderliga uppgifterna, benäget
måtte göra detta före den l instundande
februari under adress: Centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärare förening,
Stockholm S.
Skulle den utsända blanketten vara
bortkommen, kunna de behöfliga
uppgifterna lämnas å ett half ark skrif papper.
Uppgifterna böra helst afse år 1900.
De uppgifter, som önskas, äro:
1) Skoldistriktets namn.
2) Län.
3) -Skolans art (folk-, mindre folk-,
småskola; fast, flyttande).
4) Lärarens eller lärarinnans namn.
5) Hela antalet barn, som läraren eller
lärarinnan haft att undervisa under året.
6) Om ej alla barnen undervisas samtidigt,
angifves, huru många, som undervisas den
ena tiden och den andra.
7) Antalet dagar, som barnen böra besöka
skolan under året.
8) Skolsalens längd, bredd och höjd i
meter.
9) Årliga utdebiteringen pr fyrk eller pr
bevillningskrona:
a) för skolan;
b) för öfriga kommunala ändamål.
Stockholm den 11 januari 1902.
Centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärare förening.
Föreläsningskurser för
arbetsklassen.
K. m:t har af det af riksdagen för
år 1902 beviljade extra anslag af 65,000
kronor att användas till understöd åt
sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser iör
arbetsklassen, tilldelat nedannämda anstalter
och föreningar följande belopp, nämligen:
Stockholms arbetareinstitut 2,400 kr.,
Stockholms arbetareförening 1,500, Stockholms
borgareskola 800, Södermalms
arbetareinstitut 400, Södertälje arbetareinstitut 700,
Haninge-Dalarö föreläsningsförening’ 200,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
