Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
SVENSK LÄHAEETIDNING.
Nar 3
Hrr skolråilsorilförantle, lärare och lärarinnor!
Att anmärkningsböcker utgöra ett mycket viktigt uppfostringsmedel är en sanning, som-icke förnekats af
någon men däremot vitsordats af alla, som ha någon erfarenhet därutinnan. Det oaktadt äro de långt ifrån så
allmänna som <fnan kunde förmoda och önska. " Detta kan ju hafva sin grund i olika omständigheter. Förnämsta
anledningen är dock enligt undertecknads erfarenhet deri, att vederbörande lärare ocli, lärarinnor frukta för det
ökade besvär, som böckerna förorsaka dem, och för den skull äro de mindre angelägna att införa dem i sina
resp. skolor. . , "
I de skolor, där hvarje lärare eller lärarinna har endast en klass att undervisa, saknar denna uppfattning
hvarje spår af berättigande, då nödiga anteckningar i boken alltid kunna göras under en »tyst öfning». Där flera
klasser samtidigt undervisas af samma lärare eller lärarinna^ ställer’ sig saken något annorlunda, det medgifves.
M%n här som i andra fall gäller det att använda medlet, öm man vill nå målet. , Och bättre medel än
anmärkningsböcker för att vinna
jämn skolgång, god disciplin och förtrolig samverkan mellan hem och skola
torde icke finnas. Därom vittna också nedanstående intyg af folkskoleinspektörer, skolrådsordförande och
folkskollärare.
Ur folkskoleinspektörernas ämbetsberättelser för
åren 1893-1898 må följande anföras:
Nästan alla skoldistrikt hafva därjämte med välvilja upptagit
mitt förslag att på skolkassornas bekostnad inköpa och till barnen
utdela anmärkningsböcker, som upptaga såväl barnens
terminsbetyg som äfven deras skolgång och uppförande, och hafva dessa
anmärkningsböcker, som för hvarje vecka uppvisats för och
påtecknats af barnets målsman, i sin ej ringa mån bidragit till att
med hvarandra förena hem och skola samt äfven sporrat barnen
till flit och jämnare skolgång. Axel Ohlsson.
Samtliga skoldistrikt utdela till barnen anmärkningsböcker,
hvari för hvarje termin deras betyg från examenskatalogen samt
sammanlagda antalet när- och frånvarande dagar införas.
Härigenom blifver det vederbörande prästerskap möjligt att vid
husförhör, intagning i nattvardsskola och öfriga tillfällen, då sådant
blir af nöden, erhålla en hastig och snabb öfversikt af hela deras
skolgång samt omöjligt för vårdslösa föräldrar att på förr van
ligt-sätt undskylla sig därmed, att de dock gått i, skola, om ock
alltsammans inskränkt sig därtill, att de fått inskrifva sig och besöka
densamma en eller annan dag under terminen.
P. O. Lundkvist.
Detta om anmärkningsböcker i allmänhet.
Beträffande den af folkskolläraren Alb. Flodkvisi och
undertecknad uppställda s. k.
"FlodkVist-Karlssons Anmärkningsbok"
synas såväl skoltidningar som skolrådsordförande och
lärare, som börjat använda den? vara eniga om7 att den
med afseende på både innehåll, praktisk uppställning och
prisbillighet kan täfla med alla senare tillkomna försök
i den vägen. .
Sålunda skrifver ordföranden i; Hållnäs skolråd,
som för nämda församling rekvirerat sjuhundrafemtio
(750) ex. af denna bok: ; ;
Angående Flodkvist-Karlssons anmärkningsbok får jag
meddela, att jag helt enkelt anser den förträfflig. Den förmedlar
samarbetet mellan skolan och hemmet och har här åstadkommit
en förbättrad skolgång.
Uppställningen är praktisk och enligt mitt förmenande fullt
tillfredsställande. Under de år, den användts här, har jag ej hört
annat än att lärarne varit, äfven de, fullt belåtna ined den.
Carl Löf van der.
Skolråds ordförande.
Af de många fördelaktiga vitsord, som ingått från
folkskollärare/ må slutligen följande anföras:
Fördelar af anmärkningsboken i skolan äro: Bättre disciplin,
jämnare skolgång och större flit. Föräldrar inse fördelen. - - -
Kansta den 12 juni 1901.
Karl Hedler.
G.yljen den 17 juni 1901.
- Genom användande af Flodkvist-Karlssons anmärkningsbok
har erfarenheten visat, att skolgången blifvit betydligt jämnare.
Den ojämna skolgången har nog berott på föräldrars och
målsmäns okunnighet om skolstadgans föreskrifter i denna punkt. Det
händer nu. .ytterst sällan, att ett barn är frånvarande utan anmäldt
f or f all,; förut däremot skedde det ofta. Den har äfven befrämjat
’flit. och’ godt uppförande. - - - P. A. Altin,
’. Om skrif na anmärkningsboken har visat sig god i uppfost-
ringshänseendé. Motvilja från hemmen till .-att börja med men
så småningom samförstånd.–––-
Fröskog den 22 juni 1901.
S. A. Mohlin.
Eder anmärkningsbok, som användts sedan förra årets
början i nlin skola, finner jag i många afseenden förträfflig.–––; -
Jag har funnit, att boken, rätt använd, befrämjar ett godt
samarbete mellan skolan och hemmet, manar barnen till dygd och
sannings-kärlek och sporrar till flit och goda seder. - Fornt betraktade *
barnen ofta en bakläxa som en obetydlighet, nu är det för dem
en förskräckelse, ty de veta, att läraren antecknar det i boken,
som sedan skall uppvisas i hemmet, vid examen m. m.
Liljélund den 2 juli 1901.
G. Zetterberg.
Fristad den 22 juli 1901.
Eder anmärkningsbok har jag funnit hafva framför allt de
fördelarna, att barnens ambition väckes, att den omöjliggör skolk-
ning och befrämjar samverkan mellan skola och hem.–––––-
Viih. Vallqvist.
På grund af förestående vågar jag alltså vördsamt anbefalla
Flodkvist-Karlssons Anmäpkningsbok
till införande i hvarje skola. Redan nu finnes den visserligen i skilda folkskolor från nordligaste Lappland till
sydligaste Skåne/ nien allmän är den långt ifrån ännu.
Då utsändandet af 4-^5,000 profex. skulle medföra en kostnad på 4-500 kronor, kan jag icke
tillhandahålla dylika gratis, hvaremot profex. fås -franko mot 10 öre i spar- eller frimärken från.
Rikstelefon Urinffe.
AUG. KA.m-LS.SON’>
Tumba.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
