Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,048.) 29 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den inom landet uppspirande
folkbildningsrörelsen.
Professor Ernst Carlson har (med
instämmanden af professor S. J.
Boëthius, akademiräntmästaren Robert
Eklundh samt hrr Ivar Månsson, Joh.
Johansson i Noraskog, E.
Hammarlund och J. Bromée) föreslagit,
att riksdagen måtte till främjande af
universitetens för allmänheten afsedda
föreläsningskurser på extra stat för år
1903 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
Motionären har tänkt sig, att detta
belopp skulle fördelas och användas
på så sätt, att 4,000 kronor skulle utgå
till Uppsala universitets för
allmänheten afsedda föreläsningskurser
sommaren 1903; 3,000 kronor skulle
användas till de från Uppsala
universitet på begäran af viss kommun
eller institution anordnade
föreläsningarna utom universitetsstaden, och
3,000 kronor skulle användas för
liknande ändamål till de frän Lunds
universitet anordnade föreläsningarna
på andra orter.
Hrr Fridtjuv Berg och E.
Hammarlund hafva uti en motion, som
återgifves har ofvan, riktat
uppmärksamheten på angelägenheten af att
statsbidrag beviljas för
sockenbibliotek och med dem jämförliga
boksamlingar (folkbibliotek, skolbibliotek
o. s. v.). I detta förslag hafva 9 af
kammarens ledamöter instämt.
I fråga om själfva undervisningen
föreligga fyra motioner, en riktad mot
katekesutanläsningen, de tre öfriga
afseende att främja lärjungarnas
praktiska utdaning.
I år är det hr E. G. Åkerlind, som
upptagit den segslitna
katekesutanläsningsfrågan. Han föreslår,
att riksdagen måtte i skrifvelse till
k. m:t anhålla, det k. m:t ville på
lämpligt sätt fästa samtliga skolråds
uppmärksamhet därpå, att den 1878 till
ledning vid kristendomsundervisningen
antagna s. k. katekesutvecklingen icke är
afsedd att af barnen ordagrant inläras
utan endast att, i enlighet med sitt
namn, tjäna såsom en utveckling af,
d. v. s. såsom en förklarande
utläggning eller kommentarie till Luthers lilla
katekes.
Missnöjet med de år 1900 af
riksdagen antagna nya bestämmelserna
angående slöjdundervisningen har
tagit sig luft uti en motion af hrr L.
G. Broomé och J. Nydal, som med
instämmanden af hrr V. Styrlander
och C. J. Ödman föreslå åtskilliga
förändringar i de nu gällande
föreskrifterna rörande minimiantal
lärjungar för statsbidrags åtnjutande,
undervisningstid m. m.
Den alltmera på dagordningen
framträdande skolköksfrågan har
omhändertagits af hrr É. Hammarlund
och Fr. Berg, hvilka, såsom närmare
synes af motionen här ofvan,
föreslagit statsunderstöd för undervisning
i huslig ekonomi vid folkskolor,
högre folkskolor och folkhögskolor efter
enahanda grunder som af k. m:t
blifvit ifrågasatta för högre flickskolor
och samskolor.
Och slutligen har hr C. Sandquist
upptagit i en något modifierad form
det gamla yrkandet om lagkunskaps
införande på
undervisningsprogrammet. Han föreslår nämligen,
att riksdagen måtte i skrifvelse till
k. m:t anhålla, det täcktes k. m:t
utfärda föreskrift därom, att i rikets
allmänna läroverk, seminarier och
folkskolor skall i lämpligt sammanhang vid
kristendomsundervisningen meddelas en
efter lärjungarnas uppfattningsförmåga
lämpad undervisning om straffpåföljden
för mindre och större brott.
I fråga om lärarnes löne- och
pensionsvillkor föreligga i år endast två
motioner, den ena afseende
semina-rielärarne, den andra
folkhögskoleföreståndarne.
Hr A. F. Liljeholm (med hvilken
instämt hrr J. Nydal, A. Thylander,
J. E. Nordin och V. Heimer) föreslår,
att riksdagen ville i skrifvelse till k.
m:t anhålla, att k. m:t täcktes låta
utreda och för riksdagen framlägga
förslag till ändrade bestämmelser angående
seminarielärares kompetens-, löne- och
pensionsvillkor.
Och friherre Fr. Barnekow, med
hvilken hrr A. T.
Carlheim-Gyllensköld och Joh. Johansson i Noraskog,
instämt, hemställer,
att riksdagen måtte i skrifvelse till
k. m:t anhålla, det k. m:t täcktes för
riksdagen framlägga förslag om, under
hvilka villkor och till hvilket belopp
föreståndarne för folkhögskolorna i riket
kunde erhålla pension af staten.
Två motioner gälla ändringar i
folkskolestadgan.
Hr Robert Eklundh i Lund önskar,
såsom redan i förra numret
omnämdes, tydligare bestämmelser angående
husbondes skyldigheter med afseende
på sina minderårige tjänares
skolgång.
Och hr A. P. Gustafsson i Sjögesta
har i något förändrad form upptagit
sitt fjorårsförslag, i det han föreslår
ändrade bestämmelser angående
tillsättning och entledigande af
småskollärarinnor m. fl.
I kyrkostämmoförordningen
föreslås åtskilliga ändringar, som röra
skolan.
Så har hr P. Olsson i Fläsbro
upptagit det gamla yrkandet om
upphäfvande af pastors själf skrif venhet
som skolrådsordförande. Han yrkar
tillika upphäfvande af pastors
själf-skrifvenhe,t som ordförande i
kyrkostämman. Med honom hafva instämt
norrlandsrepresentanterna
S.H. Kvarnzelius, J. Ericsson i Vallsta, J.
Nydal, Halvar Eriksson i Elgered, J. E.
Nordin i Sättna och E. G. Åkerlind.
Hr Henrik Hedlund önskar det
proportionella valsättets tillämpning vid
val af kyrkofullmäktige samt
kyrkoråd och skolråd i stad.
Och friherre Alströmer har uti den
enda inom första kammaren väckta
skolmotionen hemställt, att
uttryckliga stadganden måtte inryckas därom,
att skolrådsledamöterna (äfven
kyrkorådsledamöterna) skola skriftligen
kallas till sammanträde.
I syfte att folkskolan ej må hindras
i sin utveckling och löpa fara att
tryckas ned till en fattigskola hafva
hrr Fr. Berg och E. Hammarlund
väckt motion om ändring i de af
k. m:t ifrågasatta villkoren för
åtnjutande af förhöjdt statsbidrag för
högre flickskola och samskola.
Motionen går därpå ut, att högre
flickskola och samskola skulle befrias
från skyldigheten att gifva
gratisundervisning eller undervisning mot
nedsatt afgift åt elever på
folkskolans åldersstadium, en skyldighet,
som flickläroverken själfva funnit
betungande och som naturligtvis måste
vara till skada för folkskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
