- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
91

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,048.) 29 januari 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 5

SVENSK LÄRARETIDNING.

91

fysiskt hänseende kraftigt utvecklade.
Frestelsen hos föräldrar, hvilka, utan att
vara rent af, fattiga, dock äro stadda
i små omständigheter och hafva en stor
barnskara, att få sina 12- eller 13-åriga
barn ut i tjänst, där de kunna helt och
hållet förtjäna sitt uppehälle, är allt för
stor, för att de icke understundom skulle
falla härför, ehuru deras barn ännu icke
hunnit inhämta ens minimum af
folkskolekursen.

Vore nu så, att på husbonde kunde
tillämpas . § 51 i folkskolestadgan, vore
faran för att barns skolgång helt och
hållet försummas icke så stor. Det har
emellertid inträffat, att då skolråd och
kyrkoråd samt pastor förmenat, att
husbonde i fall, som åsyftas, vore målsman,
och husbonden tilldelats sådan varning,
som S 51 i folkskolestadgan
omförmä-ler, husbonden hos vederbörande
domkapitel anfört klagan öfver varningen
med begäran, att denna skulle återgå,
och domkapitlet dömt, att .§ 51 icke har
tillämplighet på husbonden samt i följd
däraf till all kraft och verkan upphäft
varningen.

Det är lätt att exemplifiera, huru en
sådan tolkning af § 51 i
folkskolestadgan och däri förekommande begrepp
»målsman» kan blifva rent af ödesdiger
för folkskolestadgans bestämmelser om
skolpliktighet. Dessa eluderas på
enklaste sätt. Föräldrar, boende i A.
församling och inom dess skoldistrikt, låta
sina minderåriga, skolpliktiga barn
antaga tjänst hos husbonde i B.
församling, som har sitt egna skoldistrikt.
Husbonden har antagit den unge
tjänaren, för att denne skall utföra
husbondens arbete, ej för att gå i skolan. Den
minderårige tjänaren tillhör nu icke A.
skoldistrikt, inom hvilket föräldrarna bo,
utan B. skoldistrikt. Kyrkorådet i B.
kan icke varna husbonden i fråga, ty
denne är icke den minderårige
skolplik-tiges målsman. Föräldrarna, som bo i
A., kunna icke varnas af kyrkorådet i
B., ty de äro utom räckhåll för detta
kyrkoråds befogenhet. Kyrkorådet i A.
kan icke varna föräldrarna, som bo i
A., då inom A. skoldistrikt den
minderårige icke är skolpliktig. Ej heller kan
kyrkorådet i A. på order eller anhållan
från kyrkorådet i B. tilldela föräldrarna
någon varning.

Det säger sig själft, hvilka följderna
under sådana förhållanden kunna blifva.
Så snart den minderårige är i fysiskt
afseende så försigkommen, att han kan
erhålla en tjänst, kan rhed lätthet hela
bestämmelsen om hans skolpliktighet
kringgås och denne minderårige redan
vid 12 eller 13 års ålder blifva utan
all undervisning, huru försummad denna
än må hafva varit under de ännu
tidigare åldersåren.

På grund af det anförda hemställer
undertecknad vördsamt,

att riksdagen beslutar aflåta
under-,. dånig skrifvelse till k. m:t med
anhållan, det täcktes k. m:t så
förtyd-*’liga eller så terändra § 51 i gällande

folkskolestadga, att husbonde^ som har
i mn tjänst minderårig skolpliktig
tjänare, varder dennes målsman i
afseende på skyldigheten att sörja för
denne minderåriges skolundervisning.

Pension åt direktören E. A. Zotterman.

Som bekant skall läroanstalten i
Vadstena för öfveråriga döf s tum ni a med
slutet af vårterminen detta år upphöra,
.och har därför föreståndaren och förste
läraren därstädes Erik August Zotterman
hos k. m:t gjort ansökan, att k. m:t
måtte till 1902 års riksdag framlägga
proposition om beviljande åt honom af
en årlig pension att utgå under hans
återstående lifstid från och med
månaden näst efter den, då hans tjänstgöring
vid anstalten upphör de.-

Direktionen öfver läroanstalten hade
till k. m:t öfverlämnat denna ansökning
och förordat densamma samt tillstyrkt,
att pensionen i likhet med hvad som vore
stadgadt för lärarne vid Manilla måtte
bestämmas till 80 % af Zottermans
arvode.

Statskontoret hade likaledes förordat
ansökningen, och särskildt anfört,

att, då, såsom direktionen för anstalten
erinrat och upplyst, Zotterman svårligen
torde kunna med utsikt till framgång- ägna
sig åt annan inkomstbringande verksamhet
samt han för sin och sin familjs bärgning
alltså vore hänvisad till den pension, som
kunde varda honom tillagd, och då
Zotterman vid tiden för sin ofrivilliga afgång1 från
föreståndare- och förste lärarebefattningen
komme att hafva hunnit en lefnadsålder,
hvilken visserligen icke uppginge till den
för statens tjänstemän vanliga
pensionsåldern, men dock öfverstege den, vid hvilken
folkskollärare erhölle hel pension, ansåge
sig statskontoret, med fästadt afseende ej
mindre å det förhållande, att Zotterman
under hela sin 25-årig-a anställning såsom
föreståndare och förste lärare icke kommit i
åtnjutande af ålderstillägg, än äfven å de i
ärendet framhållna omständigheter, böra för
sin del förorda det af direktionen föreslagna
pensionsbeloppet.

K. m:t hemställer därför -till årets
riksdag, att Zotterman må från och med
månaden näst efter den, i hvilken han
varder från sin nuvarande befattning
entledigad, för sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension af 2,400 kronor, med
villkor dock, att därest .han framdeles skulle
erhålla anställning med aflöning af
statsmedel eller vid någon af de med
statsbidrag understödda läroanstalter för
döfstumma, pensionen skall för den tid,
sålunda vunnen anställning varar,
minskas i den mån den nya aflöningen
tillhopa med pensionen öfverskjuter det tiil
Zotterman> nu utgående årsarvodet.

Tre nya femklassiga läroverk

med undervisning för reallinjen önskar
k. m:t upprätta i Stockholm (på
Kungsholmen), i Göteborg och Malmö under
förutsättning, att kommunerna
tillhandahålla lämpligar lokaler. För ändamålet

föreslås höjning af det ordinarie
reservationsanslaget till allmänna läroverken
med 15,750 kr. för det förstnämda och
15,250 kr. för hvartdera af de två öfriga.
Dessutom begäres ett extra anslag å
18,000 kr. för vidtagande af nödiga
anordningar, för att dessa nya läroverk
må kunna börja sin verksamhet redan
höstterminen 1902.

LITTERATUR

Nytt i bokhandeln.

Den kristna, läran i kort framställning af
Gustaf Jensen. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlag-sexp. l kr.

Paulnx, Jesu Kristi tjänare, af Julius
Dis-selhoff. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlags-exp. l kr.

DÖDSFALL

Emilie Zander f- Den bekanta
stiftarinnan af den välkända Zanderska
flickpensionen och en af våra första
kvinnliga skolrådsledamöter fröken
Emilie Zander afled härstädes den 22 d:s i
en ålder af 72 år.

Jämte två systrar började hon 1849
en flickskola i Stockholm, som fortfor
till 1855, då de flyttade ned till Bårarp
i Halmstadstrakten och där uppsatte en
helpension, dit många ansedda familjer
skickade sina döttrar. Då elevantalet
allt mer ökades, blef utrymmet på
Bårarp för trångt, och 1862 förlades
pensionen till Partilled nära Göteborg.
Under de båda fröknarna Hilma och
Emilie Zanders ledning (den tredje systern
hade ingått äktenskap) gick denna
pension alltmer framåt. Det sörjdes både
för elevernas andliga och kroppsliga väl,
både för att de skulle inhämta bokliga
kunskaper och öfvas i husliga sysslor,
och för att deras kroppar skulle stärkas.
Pensionen flyttades 1871 till egendomen
Karlslund i Örebrotrakten och fyra år
senare till Hjulsta nära Enköping. Här
fortgick den med alltjämt samma
anseende och stora elevantal till 1883, då
de båda systrarna efter 34-årigt sällsynt
framgångsrikt gemensamt skolarbete
öfverlämnade sin skola, i h vilken tillsammans
omkring 500 elever undervisats, till en
af lärarinnorna för att själfva draga sig
tillbaka till ett välförtjänt lugn.
Samtidigt tilldelades dem af konungen
medaljen »Illis quorum meruere labores».

I Stockholm, där Emilie Zander jämte
sin syster bosatte sig, blef hennes rika
pedagogiska erfarenhet snart tagen i
anspråk, då hon 1890 invaldes som
ledamot i Jakobs och Johannis skolråd,
hvilket hon sedan i flera år tillhörde.

M. Lindgren f. Den 7 dennes
afled i Kullens skolhus invid Kungälf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free