- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
98

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,049.) 5 februari 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 6

läraremötet i Stockholm 1866, e.tt före-’
drag »om folkskolan i henneslörliållande
till det praktiska lifvet;», hållet via Skasa
stifts foll^koLlärareförenijigs samman-,
trade 1886, predikan vid Lunds stifts
2§i}é’4^1rttämia folksk^ll^raremöte i
Lands-kronaj;l$04 isaint föredrag., ixu m. i
egen-skkp" M m-ötet^ ordföraicjé.

,, Regementspastor Pär Arvid Gierow,
son af kontraktsprosten,
folkskoleinspektö-re|i C. Ö. N:son Gierow i Stoby, Krist.,
är, född i Lund den 8 augusti 1873.
Tog efter att hafva genomgått
Kristianstads högre allmänna läroverk
mogenhetsexamen 1891, blef student i Lund 1892
och vistades vid Berlins universitet för
teologiska studier sommarsemestern 1897;
prästvigdes 1898; genomgick
profårs-kursen i Lund 1897-98; vice lektor
Vid högre allmä/nna läroverket därstädes
1898, tjänstgjorde vid allmänna
läroverket och ’flickläroverket i Trelleborg
1898-99. Var 1899-1900 vice lektor
i kristendom och historia vid Lunds
allmänna läroverk.

År 1898 blef han reservpastor vid
Norra Skånska infanteriregementet och
regementspastor å samma regemente i
augusti förlidet år.

Utom recensioner och uppsatser i
teologiska ämnen har han utgifvit:
»Augustini betydelse i pedagogikens historia.
En patristisk-pedagogisk studie.»
Akademisk afhandling. Lund 1901.

Invigningen af det nya folkskolehuset
vid Yalfialfavägen.

Som i förra numret omnämdes,
invigdes i onsdags det ståtliga skolhus,
som Östermalms församling låtit
uppföra och öfver hvilket en kortare
beskrifning meddelades. .

Högt från midteltornet vajade den
blågula flaggan, stora ingången och
vesti-bulen hade prydts med flaggdekorationer.
Skolans gossafdelningar, utrustade med
små svenska flaggor, bildade häck ute
på Valhallavägen, hvarjämte inne i
entrén skolans kvinnliga ungdom väntade
för att välkomna den kungliga familjen,
som lofvat tillstädeskomma.

Så småningom anlände de inbjudna
gästerna, bland hvilka märktes
riksmarskalken friherre von Essen,
ecklesiastikministern Claeson, of verståth
alla-ren friherre Tamm, landshöfding
Palmstierna, riksantikvarien Hildebrand,
kanslirådet Lyttkens, f. d. kanslirådet
Kastman, folkskoleinspektören d:r Bergman,
pastor primarius jämte de flesta af
stadens kyrkoherdar, of vers byrelsens
ledamöter, skolrådet, öfverlärarne vid
Stockholms folkskolor, fÖTsamlingens
prästerskap och lärarekår m. fl. till ett antal
af omkring 300 personer.

Högtidligheten försiggick i nedra
gymnastiksalen, som var festligt smyckad

$ied sköldar, Éaggor och
granrisguirlan-åer. Främre delen af salen var till 3
meters Kö j d klädd med .kronkläde, och
å fondväggen hade anoränats en väldig
flaggdékoration, framför ^vilken
konungens byst var uppställd. /’ ’

Kl. half tolf anlände de kungliga,
hvarvid-skolflickorna i ve.stibulen
hälsade koriungeia. $ied sången: »Ur svenska
hjärtans djup». N^gra^ minuter senare
började invigningen, s$,cLan de kungliga
intagit sina ..pla/bseir på estraden: konung
Oskar i midteiä, kronprinsessan af
Danmark, kroBptitis Gustaf, änkehertiginnan
af Dalarne,’ prins Gustaf Adolf och prins
Bernadotte p§ högra, sidan; prinsessan
Ingeborg, kronprinsen af Danmark samt
prinsarna . Kajl och .Eugén på . vänstra
sidan.

En barnkör under anförande af
direktör Tiger af sjöng ps. 33:, l samt »Vid
skolhusinvigning» ur finska psalmboken.

Därpå framträdde församlingens
kyrkoherde d:r O. Lagerström och höll ett kort
tal, hvari han först tackade konungen,
för det han genom sin närvaro ännu en
gång velat visa, huru nära
folkbildningen ligger honom öm hjärtat. Sedan
tal:n äfven hälsat de andra kungliga
personerna och öfriga inbjudna,
lämnades en kortare redogörelse för
byggnadens tillkomst och uttalades
församlingens tacksamhet för den omsorg, som
lagts i dagen af arkitekt och
entreprenörer.

Det, som sätter prägeln på den nu
färdiga byggnaden -^ yttrade talaren därefter
- är framför allt gedigenhet, men så är
den också afsedd för sekler. Intet Öfverflöd
finnes här på annat än på ljus och luft.
Liksom huset bokstafligen är grundadt på
hälleberget, ville talrn uttala den
förhoppningen, att det folkbildningsarbete, som här
skall utföras, måtte bli grundadt på den
enda säkra grundvalen: Jesus Kristus.

Det är Kristi tankar, kristliga grundsatser,
som bära upp vår folkbildning-. Och Kristi
bud är, att vi skola älska äfven de minsta
af hans bröder. Det har därför blifvit en
kristlig plikt att låta äfven de fattigaste
små få del af det rika arf, som vi som
kristna besitta. Så vill det bildningsarbete’,
som vår kristna stat och vår kristna
församling* med sådan kärlek bedrifva, göra
de största tankar och sanningar till
gemensam egendom för alla, vill göra bildning-ens
skatter tillgängliga för hög och låg, för
fattig1 och rik. Detta är folksJcöleund er
visningens kristna idé. Men bildning består
icke blott i förståndet, i kunskapen eller», i
den praktiska färdigheten, utan i första
rummet i hjärtats riktning1 mot det goda, i
viljans böjande under de sedliga lagarna, i
trohet mot både den jordiska och den eviga
kallelsen.

Därmed har uppfostran fått sin viktiga
plats i folkskolan. Folkskolan vill fostra
barnen upp, icke blott ur okunnighetens
mörker utan ur själfviskhet, s j älf s våld,
råhet, eller ur allt, som drager ner och
fjättrar i syndens och lastens band, vill fostra
dem upp till sedliga människor, goda
medborgare, sanna kristna.

Och bygger folkskolan fortfarande sitt
arbete på den kristna grunden, då skall
den växa stark och hög", ty den byggen då
på hälleberget.

Slutligen anhöll talaren, att konungen
måtte förklara byggnaden öppnad.

Konungen reste sig och yttrade
ungefär följande:

Må jag först få tacka å egna, å de minas
och å mina danska gästers vägnar, för deri
hälsning, som här bragts oss!

-Det tar under min ungdoms första tid,
söm min store stamfader och farfader
genom folkskolestadgan 1842 med folkets hjälp
och anslutning lade grunden till den
utveckling af t art folkskoleväsen, söm vi fått
bevittna. Jag, säger icke för mycket, då
jag, i anslutning. #11 hvad församlingens
pastor >nyss yttrat, nu erinrar’r damm, att
den svenska^’folkskolan är, om icM£i!<len
första, så åtminstone i första ledet af alla
nationers folkskolor. Då vi nu samlats i
detta ståtliga hem för vår folksköleungdom,
önskar jag lycka och framgång åt det
arbete, som här kommer att bedrifvas.
Därjämte vill .jag uttala den förhoppning, att
de nuvarande och kommande eleverna måtte
uppfostras till goda kristna, goda
medborgare, till svenskar, i detta "ords vackraste
betydelse. Jag vill lägga lärarne pä hjärtat

- och önskar, att dessa mina ord hördes
kring allt Sveriges land - att de med Gud
måtte uppfostra vår svenska ungdom så,
att den blir värdig ett sådant fosterland
som vårt. Ske alltså!

Därefter afsjöngs af kören en sång
ur finska psalmboken, och kyrkoherden
lyste välsignelse öfver församlingen.
Högtidligheten afslöts med psalmen
383: 4-6.

Till sist sjöngs unisont: »Du gamla,
du friska» och »Der er et yndigt Land»,
i hvilka sånger de kungliga deltogo.

Med kyrkoherden såsom ciceron
be-sågos de olika lokalerna. Konungen var
glad och outtröttlig. Så åhördes några
minuter en lektion i geografi hos fröken
Anna Rylander, en i gymnastik hos hr
G. Sjöqvist, en i handarbete hos fröken
Alma Östberg, hvarefter besågs ritsalen
och slutligen skolköket, hvarest
konungen och kronprinsessan af Danmark
smakade på maten, som f Or dagen utgjordes
af fläsk och bruna bönor.

Under tiden hade den elektriska
ringledningen kallat . husets samtliga
skolaf-delningar - något mer än 2,000 barn

- med svenska flaggor i händerna, ut
på* gården, där hela massan ordnades i
hästskoform. De kungliga kommo ut
och underhöllo sig en stund med flera
af "lärarepersonalen, och konungen
uttryckte sin synnerliga , belåtenhet med
hvad han sett. När skolans öfverlärare,

.hr C. J. Setterlund, slutligen utbr ägt e
ett: Lefve hans majestät konungen!
klingade ett fyrfaldigt käckt hurra! från
barnskaran.

Effer de kungligas afresa besågs
skolhuset af allmänheten, som i stora skaror
samlats å närgränsande gator och öppna
platser. – z -.

Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lä-rar e r lärarinnor och sko/vänner/
Fås gratis och portofritt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free