Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,049.) 5 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄRARETIDNING.
103
2,520 till underhåll af desamma. 1901
Heymanska å kr. 700 jämte förbindelse om
inbetalande af samma belopp under
ytterligare 4 å 5 är o. s. v. Stadsfullmäktige ha
under årens lopp för ändamålet anslagit
sammanlagdt kr. 49,000, Göteborgs
utskänk-ningsaktiebolag c:a kr. 10,000, aktiebolaget
för pantlåning e:a kr. 5,000, handtverks- och
industriföreningen halfva nettoinkomsten af
sitt lotteri eller tillsammans kr. 6,661,
folkskolestyrelsen större delen af afkastning ur
fonden »Theod. Melins minne» eller kr. 6,938.
Till denna vackra lista komma dessutom en
hel mängd mindre bidrag.
Barnen, som bespisats, ha uppgått till
20,594 (häri dock ej inberäknad årgången
1887 i följd af ofullständiga uppgifter). Med
fränräknande af sistnämda år ha 691,294
matportioner utdelats. Till skollofskolonierna
ha utsändts 2,813 barn. Af hela antalet
barn i Göteborgs folkskolor ha i
bespisningen deltagit 10 å 11 procent, i kolonierna
under senaste året ungefär 2,5 procent.
Till ofvanstående verksamhetsområden har
föreningen från och med 1896 lagt
utsändandet af fattiga skolbarn till släktingar
och bekanta på landet för att där helt eller
delvis tillbringa sin ferietid. Så utsändes
genom föreningens försorg 15 barn år 1896,
90 barn 1901. 10 kr. utgjorde under
sistnämda år det högsta, l kr. det lägsta
belopp, som i reshjälp utdelades. Härjämte ha
genom penningebidrag underlättats resor
till landet för ett antal skolbarn, som
utsändts af andra föreningar.
Kostnaden pr matportion i
barnbespisningen har under de 8 sista åren uppgått
till i medeltal 11 öre. Underhållskostnaden
å koloni har de 3 sista åren pr barn och
dag utgjort i medeltal 77 öre (förut 56-74
öre).
Vid senaste verksamhetsårets slut
förfogade föreningen för skollofskolonier och
barnbespisning öfver ett kapital af 74,235
kronor.
Skolfrågan i Timrå afgjord.
Skolrådet i Timrå uppdrog i september
1901 åt en tremannakommitté att utreda
den väckta frågan om sammanslagning
af skolan vid Vif sta värf och
kyrkskolan. Lärarekåren och
folkskoleinspektören förordade lifligt sammanslagningen,
som dels skulle medföra en besparing af
20 å 21,000 kronor i byggnadskostnader,
dels hafva till följd att skolväsendet
blefve ordnadt enligt skolformen litt. A.
Skolrådet ställde sig på samma
ståndpunkt, men kyrkostämman i oktober
uppsköt frågans afgörande till extra
stämma, som hölls den 26 januari.
Under den lifliga, stundom heta
diskussionen framhölls å ena sidan nyttan
af en sammanslagning, å andra, att en
del af allmogens barn skulle få ända till
6 kilometers väg till skolan. Vid votering
segrade emellertid skolrådets förslag, att
i Vifsta skall byggas ett skolhus med 8
salar. Beslutet fattades med 30,966
röster mot 16,486, som voro för
förslaget att ett skolhus. skulle byggas i
Vifsta med 4 och ett i Väfland med 4
salar.
Stämman var talrikt besökt, och en
mängd fullmakter aflämnades. Allmogen
och arbetarne i västra delen af socknen
voro allmänt emot sammanslagningen,
som anses gynna Vifstaborna, hvilka
dock anförde, att just Vifstavarfs stora
utveckling alltmer förlägger barnantalets
ökning dit och från kyrkskolan.
Polkbildningsanstalterna i
Grängesberg. Den af oss i n:r 4
omnämda diskussionen öfver frågan: »Huru
uppfylla folkskolan, aftonskolan och
biblioteket sina uppgifter som
folkbildningsanstalter, och i hvilka afseenden böra
de reformeras?» fortsattes den l dennes.
Inledare var äfven nu folkskolläraren
Johan Ahlén, som framhöll en mängd
olika synpunkter.
Han omnämde bl. a., att en för
aftonskolan intresserad föreslagit mera
föreläsnings-oeh mindre lektionsform särskildt för att
därigenom lättare kunna väcka verkligt
intresse för fortsatt utbildning. En sådan
anordning hade gifvetvis dock både fördelar
och olägenheter.
Handlanden Hjelm ansåg undervisningen
i landets folkskolor opraktisk. Vore så icke
förhållandet, skulle intresset för den praktiska
aftonskolan vara större. Önskvärdheten af
samverkan mellan hem och skola samt en
fortsättningsskola på platsen betonades.
Ingeniör Sigurd Nauckhoff ansåg, att
fort-sättningsskoleväsendet skulle bli för dyrt.
Undrade också, hvad föräldrarna skulle säga
om längre skoltid. Påpekade, att ett
ypperligt tillfälle till fortsatt undervisning funnes
i aftonskolan. Under sin verksamhet där
hade talaren funnit föreläsningsformen
lämpligast och förordade läsning äfven om
söndagarna i aftonskolan.
Hr Aug. Ahlén framhöll, att, äfven om
undervisningstiden i en fortsättningsskola
blefve mycket blygsamt tilltagen, hade man
den fördelen, att barnen icke vid 12-13 års
ålder kände sig som sina egna herrar.
Föreslog undervisning i kvinnlig slöjd i platsens
folkskolor.
Inledaren trodde icke, att klagomålen mot
folkskolan skulle upphöra, förrän inan fått
obligatorisk fortsättningsskola. Utgifterna
härför behöfde icke bli så stora, då lärare
och lokaler funnes förut. Betonade
önskvärdheten af att barnen efter slutad
skolgång icke lämnades åt sig själfva.
Mötet beslöt på förslag af hr Aug.
Ahlén att föreslå bibliotekets styrelse att
anhålla hos de olika föreningar, som på
platsen verka för arbetsklassens höjande,
att de ville årligen utse hvar sitt ombud,
hvilka gemensamt skulle uppgöra förslag
till inköp af böcker för biblioteket.
En femmannakommitté, hvari bl. a.
insattes hr Hjelm och fil. d:r G.
Nauckhoff, skulle anordna nytt möte i frågan.
Skall det allt framgent i
Västerbergslagen bli befolkningens värf att
genomdrifva bättre skolorganisation? spörjer en
brefskrifvare till Sy. Ltg.
Ett friskt och rörligt lif föres på
skidor af barnen vid Lesjöfors skolor,Vrml.
Vid examen före jul upptogs en stor del
af dagen med skidtäflan bland skolbarnen,
och många pris, bestående af skidor,
skor, bindningar m. m., utdelades.
Hvarje dag och rast idkas skidåkning, såvida,
icke väderleken omöjliggör det.
För fjorton dagar sedan ägde ock en
täflan rum, i hvilken deltogo öfver ett
50-tal barn. Dessa tågade från skolan
till den ett par kilometer därifrån
belägna skidbacken, försedda med
skol-flaggor på stafvarna, och den hurtiga
skaran _tog sig riktigt bra ut. Vid
framkomsten utbragtes af förste läraren
Herman Franke ett lefve för fosterlandet, och
därefter sjöngs: »Du gamla, du friska».
Sedan fotografeii »knäppt af» de
täflande, började åkningen, och bidrog
brukets musikkår flitigt till att sätta lif i
det hela. .
Alla pris och belöningar hafva skänkts
af Lesjöfors skidklubb, hvars ordförande,
ingeniör Sven Carlsson, särskildt arbetar
på att få skidåkningen införd bland
folket, hvadan han isynnerhet uppmuntrar
skolan, emedan han insett sanningen af
orden: är ungdomen vunnen, är allt
vunnet. Äfven har Lesjöfors skyttegille,
med sin ordförande ingeniör Harald
Berggren i spetsen, beslutat låta inköpa
sa-Iqngsgevär och ammunition, så att
gossarne i båda högsta klasserna skola
årligen få skjuta minst 60 skott
hvardera.
Ämbulatoriska skolkökskurser
synas, skrifver G. H. T., vara på god
väg att arbeta sig fram, tack vare
åtskilliga hushållningssällskaps,
bruksbolags och enskildes välvilliga understöd
ocb intresse. Det torde till och med
vara tänkbart, att staten i en framtid
åtager sig att lämna bidrag till
undervisning i huslig ekonomi, på samma sätt
som redan sker med slöjd och,
handarbete. Detta vore också fullkomligt
konsekvent, alldenstund ämnet upptages i
folkskolestadgan under kapitlet
»läroämnen» och som sådant fullkomligt järn
-ställes med slöjdundervisningen i
afseende på församlings bestämmanderätt
om inrättande af sådan undervisning.
Sedan ingången af 1897 har ju staten
också lämnat bidrag till de
undervisanstalter, som utbildat lärarinnor i huslig
ekonomi.
Det är att hoppas, att staten äfven
på detta område af folkundervisningen i
likhet med hvad som ägt rum på de
öfriga skall se till, icke blott att
dugande lärarekrafter ställas till samhällets
förfogande, utan ock att dessa komma
i tillfälle att utöfva den verksamhet,
hvartill den genom sitt ingripand^ beredt
dem kompetens, tillägger tidningen.
Förtroendeuppdrag. Till vice ord
förande i Bollnäs skolråd är utsedd
se-minarieföreståndaren C. Gr. Liander.
– Till kassaförvaltare i skolrådet är
utsedd folkskolläraren N. O. Alm i
Öf-verluleå, Nbtn.
Våra skoltidningar hade den 31
januari nedannämda år följande antal
postprenumeranter:
1901: 1902:
Svensk Läraretidning .......___ 3,202 3,310
Folkskolans Vän____________ 1,525 1,349
Tidning för uppfostrare ___.... - 1,483
Tidning för lärarinnor______. ? 666
Hvad Svensk Läraretidning angår, är
emellertid prenumerationen för året icke
på långt när afslutad. I går den 4
februari hade siffran ökats med
ytterligare ett 80-tal, så att
prenumerantantalet belöpte sig till 3,392. Mer än 700
prenumeranter pläga regelbundet
tillkomma för Svensk Läraretidning under
____________________________________l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
