Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
139
under den bästa stämning en enkel supé.
Sedan därpå kaffe intagits i smårummen,
återvände man till stora salen, där bålar
voro framsatta.
Efter det kyrkoherden Heuman talat för
konungen, föreslog kyrkovärden, förste
landtmätaren Essen en skål för det nya
skolhusets arkitekt, grundläggare,
byggmästare m. fl. entreprenörer.
I ett högstämdt och varmhjärtadt
anförande talade skolrådets ordförande,
kyrkoherden Heuman, för
lärarepersonalen, därvid framhållande lärarekallets
höghet och betydelse.
Därpå talade redaktör Hammarlund för
kanslirådet Lyttkens, som vid sin
förflyttning till Stockholm bosatt sig i Adolf
Fredriks församling.
Kanslirådet Lyttkens tackade och
ut-bragte ett lefve för församlingens
kyrkoherde. Denne åter talade för
församlingen.
Förste läraren d:r J. S. Bergman
besvarade talet för lärårepersonalen och
utbragte ett lefve för kyrko- och
skolrådet. Vidare talade förste
landtmätaren Essen för byggnadskommittén,
kyrkoherden Heuman för
byggnadskontrollanten, redaktör Hammarlund för de gamle
veteranerna på skolans fält, de som varit
med från den tid församlingens äldsta
folkskolehus i medlet på 1860-talet
tillkom. (Två af dessa veteraner voro
närvarande vid festen, nämligen fröken
Laura Lundström och hr Jöns
Johansson.)
Från folkskoleinspektören d:r’ C. Gr.
Bergman, som vistas utrikes, upplästes
telegram, och beledsagades detta med
ett lefve för folkskoleinspektören och för
den insats, han gjort för den nya
folkskolebyggnadens tillkomst.
Under den hjärtligaste stämning
fortgick samkvämet till kl. Y2 12, och vid
uppbrottet rådde endast en mening
därom, att invigningsfesten varit i allo
lyckad, ej minst derutinnan att i olikhet
med hvad fallet varit vid andra
invigningsfester i Stockholm lärarepersonalen
fått vara med och träda i personlig
beröring med de män, som haft att skaffa
med skolbyggnadens utförande.
Vi meddela i dagens nummer fyra
bilder från den nya skolhusbyggnadens
inre: det i bottenvåningen belägna
skolköket, en af de två gymnastiksalarna,
salen för metallslöjd, äfvenledes i
bottenvåningen, samt en af fiickslöjdsalarna.
Hygienen vid Stockholms
folkskolor.
I intet land har
Skolläkareinstitutionen så tidigt blifvit införd som i vårt.
Men den intager likväl ej den för h§la
vårt folk så betydelsefulla ställning^ som
den borde och kuride. Och om detta är
fallet vid våra högre läroverk, så är 4et i
ännu högre grad fallet vid folkskolorna.
Endast några få år har denna
institution funnits vid Stockholms folkskolor,
och allt fortfarande befinner den sig där
på experimentets stadium, och vid
folkskolorna i öfrigt torde den i regel ännu
saknas. Med så mycket större skäl kan
det anses lämpligt att till besvarande
upptaga den frågan, hvad vi af denna
institution böra vänta oss, och hur den
bäst bör organiseras för att fylla sitt
ändamål.
Jag har under en följd af år utöfvat
verksamhet som skolläkare vid
Djursholms läroverk. Det är den af mig
därunder vunna erfarenheten, som föranledt
mig att offentligt taga till orda i denna
fråga, sedan den bragts under debatt
inom (Jen kommitté, som af föreningen
»Studenter och arbeta"re» tillsatts med
uppgift att i föräldrars namn frambära
en del önskemål till öfverstyrelsen för
Stockholms folkskolor.
När det gäller Skolläkareinstitutionen,
få vi ej sätta vårt mål för lågt. Det
synes mig, som om vi hittills förbrutit
oss i detta hänseende, och som om detta
vore orsaken till den jämförelsevis ringa
utveckling, som denna institution hittills
fått i vårt land. Vi måste fordra utaf
den, 1) att en så noggrann undersökning
som möjligt företages af det fysiska
tillståndet hos de barn, som inträda i
skolorna, 2) att barnens fysiska utveckling
så noga som möjligt följes under
skolgången, samt 3) att ett samarbete
etableras mellan läkarne och lärarne för att
höja barnen i fysiskt hänseende.
Detta samarbete, som hittills i
mycket ringa grad förekommit, är det ej
minst viktiga. För att få detta
samarbete till stånd och tillika underlätta
läkarens arbete bör så stor del som
möjligt af dessa undersökningar göras
af lärarne själfva. Dit höra i främsta
rummet systematiska vägningar och
mätningar. Vi äga intet exaktare mått på
ungdomens fysiska utveckling än
systematiska vägningar och mätningar, och
det är en mycket stor brist, om dessa
saknas vid läkareundersökningen. Enligt
min tanke böra dessa ske tvänne gånger
om året, dels om våren och dels om
hösten, så att utvecklingen under den
varmare hälften af året med de långa
sommarferierna kan jämföras med
utvecklingen under årets kallare halft. De
böra ske vid badet, så att klädedräkten
ej inverkar på siffrorna, och värdena
noga antecknas i den undersöknings
journal, som föres af läraren.
I denna journal, som bör följa hvarje
klass skolan igenom, bör enligt min
tanke dessutom af läraren antecknas
lärjungarnas namn, ålder och
födelseort, föräldrarnas stånd, angående
barnets föda, om den kan anses god,
tillfredsställande eller dålig, angående
klädedräkten, om den är tillräcklig eller
otillräcklig, samt angående bostaden
antalet rum och antalet af de personer,
som där tillbringa sina nätter. Vidare
bör en rubrik i denna journal finnas,
dar läraren inför de svårare sjukdomar,
hvaraf barnet under läsåret lidit, med
angifvande af sjukdomens namn, så vidt
detta är möjligt, och under alla
förhållanden af den tid, som barnet hindrats
af sjukdomen i sin skolgång, och en
annan rubrik för anteckning af de
iakttagelser om fysiska eller’andliga brister,
som läraren haft tillfälle att göra.
Under den senare bör t. ex. antecknas,
om barnen se eller höra dåligt, om
talet är abnormt, om andningen sker med
öppen. mun, om barnen tröttas af
skolarbetet, om brister synas föreligga i
barnets minne eller uppfattning o. s. v.
Resten af journalen bör vara afsedd
för läkarne, och där bör finnas särskilda
rubriker för alla de sjukdomar, som vid
undersökningen kunna förekomma.
Undersökningen af de barn, som börja sin
skolgång, bör vara så fullständig som
möjligt; äfven urinundersökningar och
undersökningar af blodets
hämoglobin-halt böra förekomma, och för detta
ändamål torde lämpligen anställas en
farmaceut som assistent, då det blir för
dyrbart att använda läkare till alla dessa
undersökningar.
Vid läkareundersökningen bör läraren
vara närvarande, och om en sjukdom
föreligger, bör läkaren meddela läraren,
på hvad sätt denna sjukdom kan
inverka på skolarbetet. Föreligger t. ex. ett
hjärtfel, bör läkaren nämna, att detta
barn sannolikt ej tål vid några kroppsliga
ansträngningar och på den grund bör
skonas från alla sådana. Men han bör
äfven nämna, att denna sjukdom kan
inverka på dess andliga karaktär, att den
kan minska dess energi, göra minnet
dåligt, göra det blödigt till lynnet och
vårdslöst vid sitt arbete etc., och läraren bör
uppmanas att ge akt på och i
undersökningsjournalen anteckna alla andliga
och kroppsliga egenheter, som framträda
hos ett sådant barn. På så sätt skall
lärarens ögon småningom öppnas för
sambandet mellan barnets fysiska
tillstånd och dess själsegenskaper, ett
område, som för honom är af en alldeles
särskild betydelse. De allmänna
undersökningarna böra föregå de af
specialläkare utförda ögon-, öron-, näs- och
halsundersökningarna. Dessa äga då
journalerna med de där förda
anteckningarna till sitt förfogande, hvilket i
hög grad kan underlätta deras arbete.
Om undersökningen af barnen vid
inträdet i skolan varit så noggrann som
möjligt, kan man uppställa mindre höga
fordringar på undersökningarna af de
öfriga barnen, fast dylika dock årligen
böra göras. Har ett barn vid föregående
undersökning varit friskt, har det under
det gångna året ej haft någon svårare
sjukdom, visa vägningen och mätningen
en tillfredsställande ökning i vikt och
längd, och är barnets utseende ej
sjukligt, bör läkaren, så framt ej barnet
själft frågar om någonting eller läraren,
som därom tillfrågas, i ett eller annat
hänseende önskar det, ej betungas med
en ny undersökning. Endast
ögonundersökningar böra med vissa års mellan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
