Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 8
för högre folkskolan i Lysekil fastställda
reglemente:
§4-
1. Undervisningen omfattar följande
läro-och öfningsämnen: kristendomskunskap,
modersmålet, tyska språket, svensk och allmän
historia, fysisk och politisk geografi,
räknekonst och geometri jämte tillämpning däraf,
naturlära, frihands- och linearteckning,
väl-skrifning, öfning i enkel bokföring, sång,
gymnastik och slöjd.
§ 5.
9. Läsåret, som börjar med höstterminen,
indelas i två terminer, hösttermin och
vårtermin, tillhopa utgörande högst 32 veckor.
Därjämte har k. m:t förordnat, att i
§ 6 skall såsom mom. 9) införas följande
bestämmelse:
Önskar lärare att från skolan blifva
entledigad, inlämne han därom ansökan till
skolrådet, som densamma har att bevilja.
Sommarkurser i Lund. Enligt
telegram till denna tidning hållas årets
kurser vid Lunds universitet den 14-
27 augusti. Till kommitterade för
kursernas anordnande äro utsedde professor
Seved Bibbing och folkskolläraren N.
Lundahl.
Lönetursberäkning endast från
den dag lärarinnan undergått
pröfning» Y id granskning af
Älfsborgs läns ränterispecialräkning för år
1898 anmärktes inom kammarrätten,
att för jiämda år till Ljushults
skoldistrikt utbetalts 233 kronor 33 öre
såsom lönetillskott af allmänna medel för
lärarinnan vid en mindre folkskola Sara
Pernilla Johansson, men att lönetillskott
i förevarande fall bort utgå med
allenast 200 kr., enär jämlikt k.
kungörelserna den 28 maj 1897 lönetillskott för
lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor och småskolor finge utgå med
högre belopp först från och med
kalenderåret närmast efter det, hvarunder
lärare eller lärarinna efter undergången
särskildt föreskrifven pröfning oförvitligt
tjänstgjort sammanlagdt tio tjänsteår, och
Johansson icke förrän den 17 augusti
1901 undergått sådan pröfning.
Ljushults församling anhöll, att k. m:t
täcktes ej mindre förklara Johansson
berättigad att räkna sig till godo tjänsteår
från den 7 januari 1874 och således
från och med år 1901 åtnjuta, förutom
husrum och vedbrand, årlig lön af 400
kr., än äfven f rikalla Ljushults
skoldistrikt från skyldigheten att återbära det
under hvart och etit af åren 1898-1900
med 33 kr. 33 öre för mycket utbetalda
statsbidraget. K. m:t har emellertid den
31 sistlidna januari lämnat ansökningen
utan afseende.
Vägrad dispens.
Småskollärarinnan Matilda Storm har hos k. m:t
anhållit, att hon, som den 4 juni 1888
aflagt småskollärarinneexamen och sedan
dess tjänstgjort vid småskola och mindre
folkskola, måtte erhålla tillstånd att, utan
hinder däraf att hon icke genomgått
något folkskollärarinneseminarium, aflägga
folkskollärarinneexamen vid seminariet i
Skara å tid, då sådan examen där
an-ställes, men k. m:t har icke funnit skäl
härtill lämna bifall.
Ersättning för upphörd
helgon-skyld hade klockaren Enninger i N.
Sandby församling begärt, och
länsstyrelsen i Kristianstads län förklarade, att,.
då det jämlikt k. förordningen den 14
okt. 1898 om upphörande af den i Skåne,,
Halland och Bleking utgående
helgon-skyiden åligger N. Sandby församling
att hålla Enninger såsom innehafvare af
klockaretjänsten skadeslös för d^n
minskning af löneförmåner, som genom
hel-gonskyldens upphörande för honom
uppstått, så ålades församlingen att jfor
lo-ningsåret l maj 1900-30 april 1901
utbetala till honom resterande 7 T kr. 99
öre jämte sex procents ränta därå från
l maj 1901 tills betalning skedde samt
ersätta hans kostnader i målet med 16
kr. På häröfver af församlingen anförda
besvär har kammarkollegium ej funnit
skäl vara anförda, ledande till ändring
i länsstyrelsens utslag, men skola
parterna vidkännas hvar sina kostnader i
målet hos kollegium.
Ny undervisningsplan för
Göteborgs folkskolor.
Folkskolestyrelsen i Göteborg hade uppdragit åt
stadens skolinspektör att efter öfverläggning
med ett lämpligt antal representanter
för lärarepersonalen utarbeta ny
undervisningsplan. För verkställande af detta
folkskolestyrelsens uppdrag i hade
skolinspektören kallat hela lärarepersonalen till
sammanträde sistlidna lördag, då val af
delegerade ägde rum. Förut hade
tillfälle beredts att inom de olika
grupperna samråda i ärendet.
I enlighet med folkskolestyrelsens
bestämmelser om undervisningsämnenas
fördelning i grupper och om antalet
dele-gerare för hvarje sådan utsagos sålunda:
för småskolan tillsammans 15 lärarinnor,
fördelade på tre olika ämnesgrupper;
för folkskoleklasserna I-IV tillsammans
25 lärare och 24 lärarinnor, fördelade på
åtta olika ämnesgrupper;
för folkskolans högre afdelning (V och VI
klasserna) tillsammans 18 lärare och 18
lärarinnor, fördelade på sex grupper.
Med undantag för ombuden i
sånggruppen, som utsagos samfäldt af lärare
och lärarinnor i egentliga folkskolan,
valde småskollärarinnorna sina
representanter för sig, folkskollärarne sina och
folkskollärarinnorna likaledes sina hvar
för sig.
Ett förslag om ökad samverkan
mellan lärarepersonal och
skolmyndighet. Vid sammanträde med
lärarepersonälen vid Göteborgs folkskolor
den 15 dennes framlade skolinspektören
d:r J.* M. Ambrosius till lärarekårens
öfvervägande ett förslag i nämda
riktning. Hufvuddragen i detsamma äro
följande:
De lagstadgade sammanträdena mellan
folkskolestyrelsen och lärarepersonalen vid
Göteborgs folkskolor hafva visserligen ej
varit resultatlösa. Endast 3 af de vid dessa
möten behandlade 21 frågorna hafva blifvit
utan praktiskt resultat. Men äfven om
verkliga resultat vunnits i åtskilliga fall, är dock
formen för samarbetet bristfällig. Den
hufvudsakliga bristen liger däri, att frågorna
icke varit tillräckligt förberedda.
Ett omedelbart sam arbete, åsyftande väckta
frågors och motioners förberedande
behandling, torde knappast kunna äga rum mellan
styrelsen och lärarepersonalen (eller ombud
för lärarepersonalen) i större utsträckning än
nu sker, alldenstund flertalet af styrelsens
medlemmar icke torde hafva tillfälle att
deltaga i ett större antal sammanträden än
de ganska talrika, som nu jämte andra
kräf-vande uppdrag upptaga deras tid.
Den lämpligaste anordningen synes
därför vara öfverläggningar, i hvilka
skolinspektören och representanter för lärarekåren
deltaga. De uttalanden, som därvid komma
till stånd, borde bekantgöras och öfvervägas,
innan det lagstadgade sammanträdet hålles.
Meningen Hr nämligen ej, att dessa
öfverläggningar med ombud skola uttränga de
lagstadgade mötena, i hvilka hela
lärarepersonalen äger att deltaga. Af sikten är i
stället att göra dessa möten mer planmässiga
och fruktbringande.
Det föreslås därför, att småskollärarinnorna
skulle utse ett visst antal, folkskollärare och
lärarinnor likaledes hvar för sig ett visst
antal ombud för hvarje läsår. Dessa ombud
jämte skolinspektören och öfverlärarne skulle
sammanträda, när ärenden förelågo till
behandling. Vid hvarje sammanträde skulle
väljas ordförande och sekreterare eller, om
man hellre så vill, kunde dessa funktionärer
utses för ett läsår. Ombudens antal borde
ej gärna öfverstiga 40.
Det vore utan tvifvel önskvärdt, att
lärarekåren jämväl uppdroge åt sina ombud att
å kårens vägnar uttala sig angående
uppställande af program for de allmänna,
lagstadgade sammanträdena, hvarigenom
förenkling af denna procedur skulle vinnas.
(Hittills har, sedan »motionstiden» utgått,
lärarepersonalen i sin helhet fått del af
frågorna och därefter på sammanträde
distrikts-vis gifvit tillkänna sin mening öm hvilka
frågor, som borde upptagas på
föredragningslistan samt i hvilken ordning de borde
uppställas.)
Efter detta meddelande följde en stunds
diskussion, hvarunder åtskilliga talare
uttryckte sin tillfredsställelse med det
framlagda förslaget, om hvars principer
meningarna syntes eniga. I fråga om
en och annan detalj, såsom ombudens
antal och sättet för deras väljande,
uttalades dock olika åsikter.
Gifva våra folkskolor behöflig
praktisk och uppfostrande
undervisning? Denna viktiga fråga var
föremål för en särdeles liflig diskussion
på läraremötet i Kristianstad sistlidna
lördag. Frågans inledare, läraren N. J.
Idén från Ifvetofta, betraktade ämnet
mest från de sämre skolformernas
synpunkt och klandrade med fog den
undervisning, som dessa kunna meddela.
Dej närvarande enades om följande af
inledaren formulerade uttalande:
Våra folkskolor gifva ej behöflig praktisk
och uppfostrande undervisning,
enär barnens krafter, i synnerhet i
-sådana skolformer, som sakna underlag af
småskola, hafva afdelningsläsning eller äro
flyttande, delas på för många ämnen, och på
grund däraf för liten tid kan ägnas åt de
för det praktiska lifvet niest behöfliga
ämnena, hvarför barnen i dem få otillräcklig
öfning och säkerhet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
