- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
146

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 8

dosamma och glädjetomma lif, kör- och
solosång, violinnummer af Karl Tirén
omväxlade, och behållningen af auktionen å de till
basaren skänkta sakerna uppgick - icke
minst genom seminarieelevernas
offervillighet - till inemot 400 kronor.

– 85 år fyllde organisten i Gällstad, f. d.
folkskolläraren A. Karlsohn den 11 de/ines
och uppvaktades afimånga vänner, hvilka han
vunnit under sin långa verksamhet i
kyrkans och skolans tjänst. Som organist har
han i 53 år tjänstgjort för samma lön,
omkring 200 kronor dels kontant och dels i
spannmål. I 25 år tjänstgjorde han som
ensam lärare i ett skoldistrikt, bestående*af
Gällstads, Sams och Finnekumla socknar,
där nu 10 lärare och lärarinnor sköta
undervisningen.

- Ett tillägg till skolreglementet har
kyrkostämman i Timrå, Vnrl., på hemställan
af skolrådet beslutat begära hos
domkapitlet i Hernösand af innehåll att såväl för
lärare som skolbarn följande dagar måtte vara
fridagar, nämligens konungens namnsdag,
fettisdagen samt dagarna från och med
torsdagen före till och med onsdagen efter påsk,
äfvensom dessutom ytterligare 4 dagar efter
anmälan hos skolrådets ordförande,
nämligen 2 dagar för att lärarne måtte sättas i
tillfälle att närvara vid läraremöten, samt 2
dagar för att de skola kunna besöka andra
skolor och där åhöra undervisningen.

- Till fattiga skolbarns beklädnad inom
Karlstads samhälle har den nyligen i
Stockholm aflidne, i flera afseenden originelle
men varmhjärtade k. sekreteraren Otto
Geijer donerat 2^)00 kronor. -. rligen skola för
räntan å detta kapital åt 9 barn,
företrädesvis de fattigaste ur den arbetande
klassen, inköpas sådana materialier, som äro
tjänliga till deras beklädnad. Fonden
förvaltas af skolrådet, och räkenskaperna
granskas af magistraten. Läraren uppgör förslag
å de barn, som skola få understöd, och
öfverlämnar det åt skolrådet, som däri gör
lämpliga ändringar, om så behöfves.

- Varning fann sig den 10 sistlidna juni
skolrådet i Nacka föranlåtet att enligt § 32
i folkskolestadgan meddela åt läraren vid
Hvilans folkskola Jon Jonsson, på den grund,
att denne till följd af dryckenskap förde en
vandel, som ej kunde lända barnen till
föredöme. Jonsson anförde besvär hos
domkapitlet i Strängnäs, därvid han med
förnekande af hvad som lagts honom till last
företedde ett intyg från några personer, att
han vore en nykter person. Emellertid
bifogade skolrådet vid förklaringens
afgifvande ett domboksutdrag och ett annat
intyg, hvarpå domkapitlet fastställde
varningen.

- En högtidlig begrafning ägde rum i
Vinslöf den 14 dennes. Då Vigdes stoftet af
hädangång-ne folkskolläraren N. P. Lindahl
i Åraslöf vid mullen. I den ovanligt långa
processionen deltogo en mängd af hans
kamrater, öfriga medlemmar af
Vinslöfsor-tens lärareförening och många af hans forna
elever. Jordfästningen förrättades af
kyrkoherden P. Agrup, som i ett längre tal
erinrade om den aflidnes trägna arbete, blida,
fridsamma och vänsälla väsen samt orubbliga
plikttrohet. En stor mängd kransar höljde
kistan. Bland dem från skolrådet, från
Vins-löfsortens lärareförening, från forna elever
och från tacksamma skolbarn.

- Till gemensam täflan i backåkning
med stup på skidor vid Lesjöfors inbjuder
Lesjöfors skidklubb samtliga folkskolors
ungdom inom östra Värmland den 2 mars kl.
12. Täflan gäller ett af klubben skänkt
vandringspris, bestående af ett dussin skidor
med bindningar, som blifva en skolas
tillhörighet, först sedan de två gånger af dess
ungdom eröfrats. De få sedan två vintrar
begagnas i samma skola med förpliktelse
för den att nästa år i sin,hemort inbjuda
östra Värmlands folkskolebarn till förnyad
täfling om dem. 5 pojkar och 2 flickor
skola sändas från hvarje skola. Pris och

belöningar utdelas dessutom efter de täflan*
des antal. Anmälan sker före den 23
dennes hos Lesjöfors skidklubb, adr.
Lesjöfors.

RIKSDAGEN

Sejninarielärares kompetens-, löne*
oeh pensionsvillkor.

Den af folkskolläraren A. F.
Lilje-Jiolm i detta ämne väckta motionen
är af följande lydelse:

Den, som vill sätta folkskolan i stånd
att fullgöra de ansvarsfulla plikter, som
åligga densamma, måste framför allt
verka för höjning af folkskollärarens
bildning och hans ekonomiska villkor.
Ingen annan hafstång är så kraftig som
dessa. Detta är en sanning, som ofta
blifvit uttalad.

Det sistnämda krafvet, förbättring af
folkskollärarens ekonomiska villkor,
hafva under de senare åren såväl
statsmakterna som enskilda kommuner på ett
glädjande sätt gått till mötes, men
någon förbättring af folkskollärarnes
utbildning har under en lång följd af år
icke vidtagits, och dock hafva tid efter
annan röster om nödvändigheten af
åtgärder i denna riktning låtit höra sig.
Man har yrkat på att fordringarna för
inträde vid seminarium borde höjas, att
ett främmande språk borde" införas i
seminarieundervisningen, att
seminariekursen borde ökas med ett femte år o. s. v.
Men intet af detta medför den önskade
verkan, icke ens alla förbättringar
tillsammans. Ty hvad som här ofvan sades
om folkskolan, det gäller också om
seminarierna, nämligen att den, som vill
sätta seminarierna i stånd att fullgöra
de ansvarsfulla plikter, som åligga dem,
måste framför allt verka för höjning af
seminarielärarens duglighet och hans
ekonomiska villkor.

Seminariernas lärjungar utgöras af män
och kvinnor i åldern mellan 17 och 28
år. Deras kunskapsmått och
bildningsgrad äro visserligen ofta något olika,
men på grund af den starka
tillströmningen af inträdessökande torde två års
studier utöfver en god folkskolans
kunskapsnivå kunna anses såsom i regel
nödvändiga för vinnande af inträde vid
folk-skollärareseminarium. I de kvinnliga
seminariernas första klass finner man
årligen ett stort antal elever, hvilka med
goda vitsord hafva genomgått
fullständiga högre flickskolor. Den fjärde eller
högsta klassen förstärkes i många fall
af ett större eller mindre antal
nyin-trädande, som hafva aflagt
mogenhetsexamen, hvartill kommer, att i
synnerhet vid åtskilliga seminarier unga män
och kvinnor med akademisk bildning
genomgå praktisk kurs.

Äga de svenska seminarielär arne, att
döma af deras studier och föregående
verksamhet, den bildning och särskildt

den praktiska duglighet, som måste
anses erforderliga, ja, nödvändiga för en
lärarekår, som under sin ledning har ett
sådant lärjungematerial, som det nu
beskrifna? Man kan svara både nej och
ja. Den, som omedelbart efter sitt
profår vinner anställning vid seminarium
och därmed ofta nog på grund af
förhållandenas tvång bland annat får att
leda lärjungarnes imdervisningsöfningar
i något ämne, är, som hvar och en lätt
finner, inkompetent för sin uppgift, så
vidt han icke genom föregående
lärareverksamhet i skola har inhämtat nödig
erfarenhet. Han är formellt kompetent,
men det dröjer åratal, innan han vin*
ner nöjaktig reell kompetens, och under
tiden utgår den ena klassen efter den
andra med ofullständig praktisk
utbildning.

Huru skall detta missförhållande
af-hjälpas? Man har föreslagit ett tillägg
till de nuvarande kompetensvillkoren,
nämligen åtskilliga års föregående
tjänstgöring i folkskola. Det förslaget synes
tilltalande. Men det lär icke lyckas
att på det sättet förmå de mera
skickliga lärareämnena att, sedan de hafva
förvärfvat kompetens till adjunkts- och
kollegatjänst vid allmänt läroverk;
underkasta sig ytterligare ett antal profår
vid folkskola för att kunna utnämnas
till adjunkt vid seminarium. Säkert är,
att det icke kommer att lyckas, så länge
lönevillkoren äro desamma vid de båda
skblarterna, ja, hvad Stockholm och
Göteborg angår, betydligt sämre vid
seminarium än vid de allmänna läroverken,
enär adjunkterna vid de sistnämda af.
respektive kommuner erhålla årligt
hyresbidrag, som i Stockholm motsvarar
och i Göteborg till och med Öfverstiger
ett ålderstillägg.

Det är utan gensägelse ett mycket
stort intresse, som här är i fråga.
Seminarierna utbilda nämligen lärare för
92 procent af Sveriges barn. Man
behöfver blott erinra sig detta sakförhål:
lande för ätt inse frågans vikt och
betydelse.

Är det orimligt, att unga lärare skola ,
hafva viktiga delar af lärarebildningen
om hand, innan de ännu själfva
förvärfvat erfarenhet däri, så är det icke
mindre orimligt, att ålderstigna män
och kvinnor för brödets skull nödgas
kvarstå i lärarebildningens tjänst, fastän
deras aftagande kropps- och själskrafter
tydligare dag efter dag betyga, att de
borde afgå och lämna rum för friskare
krafter. En folkskollärare erhåller full
pension vid 55 års ålder, om han
annars har 30 tjänsteår, af kortad pension
efter 20 års tjänstgöring, ja, efter 10,
om han befinnes obotligt sjuk, och en
folkskollärarinna åtnjuter samma
förmåner, men de lärare och lärarinnor, som
skola utbilda dessa folkskolans lärare
och lärarinnor, hafva ingen säker utsikt
till pension, förrän de hunnit 70
lefnadsår och 40 tjänsteår. "I
lärarebildningens intresse må man väl fråga, om
detta är rimligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free