- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
147

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 8

SVENSK LÄRARETIDNING.

147

Att omförmälda olägenheter stå
hindrande i vägen for en god lärarebild ning,
och att de därför böra undanrödjas,
därom torde vi alla vara ense. Det
gäller endast att finna den lösning, som
säkrast för till målet.

I främsta rummet anser jag, att
seminarieläraren bör erhålla rätt till full
pension, när han uppnått 60 lefnadsår och
tillika har 30 tjänsteår, med viss del,
t. ex. tre fjärdedelar af den lön, han
vid af sked stagandet uppbär, om han äger
minst 25 tjänsteår, eller tidigare, om
han af legitimerad läkare förklaras
behäftad med obotlig sjukdom, som gör
honom oduglig till lärarekallets utöfning.
I sammanhang härmed bör stadgas, att
ingen, som är berättigad vid
afskedsta-gandet uppbära hel pension, må utan
särskild af k. m:t lämnad tillåtelse
kvarstå i tjänsten. På detta sätt skulle
seminarieläraren i rätt tid befrias från en
börda, som han icke förmår bära, och
seminarierna från funktionärer, som icke
längre förmå fylla sin uppgift. I
Finland fordras för erhållande af hel
pension att hafva tjänstgjort vid
seminarium under 30 år. Lefnadsåldern tages
icke med i räkningen, och hvad som
är ännu viktigare det är, att ingen
skillnad göres mellan extra-ordinarie och
ordinarie lärares tjänsteår, utan att de
förra få räknas lika väl som de senare.
Till undanrödjande af den andra här
ofvan vidrörda olägenheten finns ett lika
kraftigt verkande medel, och det består
uti att höja kompetens villkoren, framför
allt med hänsyn till läraredugligheten.
Man kan förutom hvad som nu kräfves
för, behörighet till adjunktstjänst, fordra
tre års tjänstgöring i folkskola, samt att
sökanden har författat och inför
teologisk eller filosofisk fakultet försvarat en
vetenskaplig afhandling öfver något
pedagogiskt eller metodologiskt ämne.

Men om seminarieläraretjänsterna efter
en sådan ökning af kompetensvillkoren
skola locka sökande, måste äfven
lönevillkoren förbättras. En synnerligt lämplig
form för denna förbättring synes vara, att
seminarieläraren redan från början får
uppbära lön i den tredje af de lönegrader,
som äro bestämda eller komma att
bestämmas för adjunkter vid allmänt
läroverk, så länge nämligen fem lönegrader
för dessa lärare, bibehållas. En
seminarieadjunkt, eller om han i likhet med
de finska seminarielärarne erhölle lektors
titel, finge då samma begynnelselön som
lektor vid allmänt läroverk. Lita
nödvändigt vore icke, att han erhölle mer
än tre lönegrader. Han kunde stanna
vid den högsta nu eller framdeles
bestämda lönegraden för adjunkt vid
allmänt läroverk. Rätten att genast vid
tillträdet få uppbära lön i tredje
lönegraden vore att betrakta såsom en
ersättning dels för de tre tjänsteåren i
folkskolan, dels för den studietid, som
åtgått ’till den ifrågasatta af handlingens
författande.

På grund af hvad jag nu anfört,
hemställer jag,

att riksdagen ville i skrifvelse till
k. m:t anhålla, att k. m:t täckes låta
utreda och för riksdagen framlägga
förslag till ändrade bestämmelser
angående seminarielärares kompetens-,
löne- och pensionsvillkor.

(I motionen hafva instämt
skolföre-ståndaren Joh. Nydal samt
folkskollä-rarne A. Thylan<Jer, Vilh. Heimer och
Joh. Er. Nordin i Sattna.) \

Tvångsuppfostringsutskottet,

d. v. s. det utskott, som skall behandla
frågan om minderåriga förbrytare samt
vanartade och sedligt försummade barn,
valdes i lördags och har följande
sammansättning:

af första kammaren: ledamöter:
landshöfding C. A. Sjöcrona, godsägaren C. U. S.
Lybeck, kontraktsprosten L. A. Sjöholm,
bruksägaren G. Benedicks, godsägaren
Sebastian Tham, generaldirektör S,
Wiesel-gr^n och fabriksidkaren C. J. G. Swartz;

suppleanter: läroverksadjunkten A. G. G.
Törner, godsägaren C. G. Rydberg,
kronofogden C. M. von Mentzer och
hemmansägaren J. Jeppsson;

af andra kammaren; ledamöter: hr H.
Andersson i Nöbbelöf, landssekreteraren Johan*
Vidén, folkskolläraren Fridtjuv Berg,
hof-rättsrådet J. A. Lundahl samt hrr L. P.
Mallmin, A. Viklund och A. Olsson i Mårdäng;

suppleanter: hrr D. M. Lyckholm, C.
Bergström i Skidsta, redaktör H. HecUund, hr J.
Olofsson i Digernäs, verkmästaren A. H.
Göthberg, regementsläkaren C. F. Vahlquist
och hr K. L. J. Larsson i Bondarfve.

Vid utskottets konstituerande
sammanträde i måndags valdes till ordförande
landshöfding C. A. Sjöcrona och till
vice ordförande hr H. Andersson samt
till sekreterare häradshöfding grefve
Bengt Oxenstierna.

Seminariernas räkenskaper
infor statsrevisorerna.

genast skola vidtaga rättelse uti hvad
sålunda blifvit anmärkt.

De senast församlade statsrevisorerna
hafva vid granskning af
folkskollärareseminariernas räkenskaper för år 1900
framställt anmärkningar och erinringar
i nedannämda fem afseenden.

Ingen hopblandning med öfriga
räkenskaper.

Revisorerna hafva anmärkt, att inom
somliga stift seminariernas räkenskaper
hopförts med konsistoriernas,
domkyrkornas och läroverkens räkenskaper. Till
underlättande af granskningen önska
revisorerna, att för hvarje stift
seminariernas räkenskaper med tillhörande
verifikationer bilda ett särskildt band.

Domkapitlen hafva i anledning häraf
fått afgifva yttranden, hvarvid några
förklarat, att anmärkningen icke drabbade
dem, andra hafva sagt, att de intet haft
att erinra mot att föreskrift i det angifna
syftet utfärdas, andra slutligen att de

Inventarieförteckningar skola åtfölja
räkenskaperna.

Då vid räkenskaperna för
folkskollä-rareseminarierna i Göteborg och Skara
samt lapska småskollärareminariet vid
Mattisudden icke äro fogade sådana
inventarieförteckningar, som föreskrifves i
k. kungörelsen den 20 maj 1881 angående
upprättande af förteckningar öfver
statsverket tillhöriga möbler och därmed
jämförliga värdefullare inventarier, hafva
revisorerna ansett sig böra härå fästa
uppmärksamheten.

Seminarierektorn i Göteborg erkänner
försummelsen och har genom
domkapitlet aflämnat den felande förteckningen
för år 1900. Rektorerna i Skara och
Mattisudden förklara, att de för
framtiden skola ställa sig till noggrann
efterrättelse gällande föreskrifter i berörda
afseende.

Önskvärdheten af kataloger.

Statsrevisorerna, som vid granskning
af folkskollärareseminariernas
räkenskaper funnit, att katalog öfver lärjungarna
endast blifvit vid ett seminarium, eller
det i Falun, räkenskapen bilagd, hafva
med anledning däraf och under erinran
om 1894 och 1896 års statsrevisorers
uttalande om att det »t ill främjande af
öfverskådligheten af läroverkens
verksamhet vore af vikt att äga tillgång till
förteckning öfver eleverna, velat
framhålla, att samma skäl torde förefinnas
för beredande af tillgång till
folkskollä-rareminariernas kataloger.

På grund af sistnämda års revisorers
framställning i ämnet anhöll riksdagen
i skrifvelse den 13 maj 1897, att k.
m:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke formulär för de allmänna
läroverkens kataloger borde till
vederbörandes efterrättelse fastställas, samt utfärda
föreskrift om sådana katalogers fogande
vid de allmänna läroverkens
räkenskaper; och med anledning häraf har k. m:t
den 31 december 1900 fastställt
formulär för de allmänna läroverkens
terminskataloger samt meddelat föreskrift om
dessa katalogers fogande vid
räkenskaperna.

Med afseende å hvad sålunda
förekommit hafva revisorerna velat uttala
önskvärdheten af att berörda cirkulärs
bestämmelser måtte i tillämpliga delar
göras gällande äfven beträffande
folkskollärareseminarierna. *

Rektor V. H. Bergendal i Uppsala
hemställer, att särskilda kommitterade måtte
utses att afgifva betänkande och förslag i
ärendet. Förhållandena vid seminarierna
äro nämligen i flera hänseenden olika dem
vid de allmänna läroverken.

Rektor G. Vestling i Linköping anser det
vara en fördel, om ett formulär för
seminariernas kataloger blefve fastställdt. Dock
behöfs ej mera än en katalog om året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free