Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,052.) 26 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
kyrkan och en manskvartett vid grafven,
dit ett stort antal skolbarn följt sin
värderade lärarinna.
- Ett Haldaguldur med inskription
öfverlämnades den 18 dennes till kantorn och
organisten i Farhult och Jonstorp, Mim., Karl
Holm, som den dagen fyllde 50 år och i 25
år innehaft sina befattningar som ordinarie,
sedan han som vikarie för sin fader förut
förestått dem i 10 år. Dessutom erhöll han
en kaffeservis af silfver och ett dussin
silf-verteskedar. Under 200 år hafva kantors- och
organisttjänsterna i församlingarna gått i
arf från far till son.
- Ett nytt folkskolehus Invigdes den 20
dennes i Ljungby, Kron., i närvaro af
prästerskapet, skolrådet, lärarekåren och så
många församlingsbor, som salarna kunde
rymma. Pastor E. Karlsson höll
invigningstalet, och därefter följde ett längre föredrag
om barnuppfostran af folkskoleinspektören
J. A. Franzén. Skolhuset, som inrymmer
tre lärosalar, afklädningsrum, en lärare- och
två lärarinnebostäder, har utom inventarier
betingat en kostnad af 22,000 kronor.
- Följderna af Gunnarsnässkolbråket
tyckas ej bli så obetydliga. Utan resultat har
skolrådet ånvo ledigförklarat en
skollärare-befattning i "Or. Komminister Anngren, som
i de Bergmanska tvistigheterna innehade en
framskjuten roll och därför, som vi nyligen
nämt, fått böta, har nu anmält till
domkapitlet att han tills vidare åtagit sig att
uppehålla en folkskolläraretjänst inom
församlingen. Kanske kommer han nu att se
folk-skollärekallet från nya synpunkter.
- Skolbibliotek vid flickskolor och
samskolor å smärre, aflägset belägna orter i
vårt land, där lämplig litteratur för lärarinnor
och mera försigkomna elever ej står till buds,
sträfva några för saken intresserade
personer att åstadkomma. För ändamålet
hålles under vårterminen i Brummerska skolans
lokal härstädes en serie föreläsningar i
skilda ämnen med början den 28 dennes.
Professor O. Montelius håller då föredrag om
Sveriges förbindelser med främmande länder
före Kristi födelse.
- Öfver 40 år har småskolläraren Måns
Persson verkat i skolans tjänst, däraf största
delen inom Vissefjärda församling, Kalm.
Här har han dels vid folkskolan dels vid
småskolan nedlagt ett oförtrutet arbete. Som
han hela tiden haft anställning vid flyttande
.skolor, som ännu inom församlingen äro
talrika, är det på ett mödosamt dagsverke,
han nu vid afskedstagandet kan blicka
tillbaka, och därför bör det värma hans hjärta,
att ett hjärtligt tack ägnas honom i
ortspressen för hans gagnande och hedrande
lifsgärning.
- En omorganisation af Valbo
församlings folkskolor från litt. C till litt.. B var på
tal vid sammanträde mellan skolråd och
lärarepersonal den 20 dennes. Sedan
ordföranden klargjort skillnaden mellan de båda
skolformerna och påpekat, att enligt litt. C
barnen blott få 4 månaders undervisning,
enär skolans två afdelningar undervisas af
samme lärare på olika tider af året, under
det enligt litt. B hvarje afdelning erhåller
sin lärare och således 8 månaders
undervisning, enades man om att omorganisationen
vore af behofvet påkallad och önskvärd samt
utförbar men ej på en gång utan successivt
under en viss tid.
- Ett varmt instämmande i de önskemål,
som föreningen »Studenter och arbetare»
framställt i sin skrifvelse till
folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm, beslöt »Kooperativa
gillet» i hufvudstaden den 16 dennes att
afgifva. För egen del framställde gillet
följande önskemål: att behöflig skolmateriel
gifves gratis åt alla; att *de träskor, som
lämnas till fattiga barn, måtte utbytas mot
vanliga skodon; att barnen mer än hittills
måtte intresseras för föreningslifvet,
företrädesvis genom att bland dem själfva
organisera olika slags föreningar samt slut-
ligen, att bättre kännedom gifves barnen i
kunskapen om de medborgerliga plikterna.
- Ett bleklagdt nej var det svar, som
Vittsjö församling, Krist., å kyrkostämma
den 16 dennes gaf å förslagen om
folkskoleväsendets omorganisation.
Församlingen har blott två folkskolor och dessa äro
flyttande samt därtill så öfverbefolkade, att
öfver 100 barn komma på hvarje lärare.
Med hänsyn dels härtill, dels till den ojämna
skolgången och korta lästiden och dels till
de små kostnader, församlingen har för sitt
skolväsende, hade inspektören och
domkapitlet hemställt, att någon förändring till det
bättre måtte vidtagas. Men detta yrkande
afslogs enhälligt, och vid votering föll med
stor majoritet förslaget om tillsättande af
en kommitté för frågans utredning. Och
medan man var i tagen, förkastades äfven
ett förslag om inrättandet af flickslöjd i
Björstorps folkskola.
- Skolräkenskaperna i Råa vållade som
bekant i fjor åtskilligt bråk.
Oktoberstämmorna den 17 och 30 beslöto utse nya
revisorer af 1900 års skolräkenskaper.
Beslutet öfverklagades under yrkande att
kyrkostämmans ordförande måtte åläggas att vid
ny, i laga ordning utlyst kyrkostämma
företaga frågan om besluts fattande angående
1900 års skolräkenskaper och förvaltning af
skolkassan på grund af den
revisionsberättelse, de i laga ordning först utsedda
revisorerna afgifvit. Emellertid har domkapitlet
lämnat besvären utan afseende, då
klagandena icke förmått visa, att de öfverklagade
kyrkostämmobesluten kränka klagandenas
enskilda rätt eller eljest hvila på orättvis
grund, eller att desamma icke i laga
ordning tillkommit, eller att de stå i strid med
allmän lag eller författning eller annorledes
öfverskrida kyrkostämmas befogenhet.
- En gripande begrafningsakt ägde rum
den 20 dennes i Odensala kyrka, då stoftet
af folkskolläraren och organisten A. N.
Bergvall vigdes till grafvens rö. Det vackra
templet, som så mången gång smyckats af
B:s händer, hade aldrig burit en så
stämningsfull skrud som vid detta tillfälle. Altaret och
altarringen voro draperade i svart och hvitt
och fönsterna täckta, hvarigenom den rika
ekläreringen framträdde synnerligen
tilltalande. Och den lilla barnkören stod stum
och blickade sorgsen bort till altaret, där
deras sångledare, inbäddad i blommor, sof
sin sista sömn. Sedan sv. ps. 452
afsjung-its, förrättade kyrkoherden L. Philipson
jordfästningen. I hjärtevarma, tankedigra
ordalag och med anslutning till bibelordet:
»Saliga äro de döde, som i Herranom dö» o.
s. v., framhöll talrn den hädangångnes 33
åriga plikttrogna tjänstgöring inom
församlingen och hans älskliga, blida väsen samt
uttalade tröstens ord till den sörjande
ma-kaii. Efter jordfästningen sjöngos sv. ps.
113 v. 4-6, hvarefter pastor P. Eckhoff med
orgelackompanjemang mässade
begrafnings-bönen. Till sist sjöngs sv. ps. 467,
hvarefter den af ett 50-tal kransar höljda kistan
utbärs från det öfverfyllda templet och
nedsänktes i familjegrafven. Bland gästerna
märktes kontraktets prästerskap.
REKVIRERA
PROFNUMMER
af SVENSK LÄRARETIDNING for utdel=
ning till lärare, lärarinnor och skolvänner!
Fås gratis och portofritt.
Ett tal
för lärarepersonalen.
Vid den fest, som Adolf Fredriks
församlings kyrko- och skolråd
anordnat på aftonen samma dag
invigningen af det nya skolhuset ägde
rum, var, såsom i förra numret
om-nämdes, församlingens hela
lärarepersonal, omkring 140 personer,
inbjuden. Talet för lärarekåren hölls
af skolrådets ordförande, kyrkoherden
E. D. Heuman, som därvid bland
annat yttrade:
Adolf Fredriks församlings
folkskollärarekår!
Det må klart sägas ifrån, att denna
fest är för Eder. Visserligen ville
församlingen tacka de män, som nedlagt
arbete på den byggning, hvilken i dag
fått sin högtidliga invigning, men det
kunde hon gjort på annat sätt och
under andra förhållanden. Festen i afton
har fått sin prägel däraf, att Adolf
Fredriks församling ville begagna denna
märkesdag i sin folkundervisningshistoria
att en gång få säga sitt erkännsamma
tack till de män och kvinnor, 140 till
antalet, som >dag efter dag, timme efter
timme utföra ett af de mest
maktpåliggande -värf, som gifvas. I hafven
mera än 4,000 af församlingens barn
under Edra händer år efter år.
.Af dessa 4,000 är ingen - det veten I
- alldeles lik den andre. Hvarje barn
är själft ett uttryck af Skaparens rikedom
med "sin särskilda begåfning, sin
utrustning, sina anlag. Att ej undertrycka
en enda af Skaparens gåfvor hos någon
individ, att föra hvarje barns olika
anlag fram till harmonisk samstämmighet
i en helgjuten karaktär, ’det är
fostrarens höga kall. Ju mera hemmen i våra
dagar, själfva upptagna från morgon till
kväll af hvardagslifvets släp, lämna, ifrån
sig barnen, desto mera nödgas skolan
att låta sin uppgift i första hand blifva
den fostrande, den utvecklande, den
ka-raktärsbestämmande. Kunskaper, som
meddelas, öfningar, som utföras, allt
afser att utveckla gåfvor och anlag och
dana karaktärer. Det är detta, som gör
Edert arbete så maktpåliggande. Det
är detta, som ställer de största kraf på
Edra egna personligheter både inom och N
utom skolan. Det är ock detta, som gör,
att läraren, lärarinnan under ingen del
af lektionen kan fördrifva tiden med att
gifva barnen läxor utan måste gifva sig
själf, d. ä. gifva allt personligen
genom-arbetadt och tillägnadt. Därför är ock
Eder tid bunden vid skolan och vid
arbetet för skolan långt utöfver de
egentliga skoltimmarna.
Edert arbete är mera än mångens ett
arbete i det tysta. Ingen bevittnar det
tålamod, som måste användas gent emot
tröga individer, måttfullheten gent emot
de lifliga, ingen ser Edra bekymmer
emellan skolstunderna, ingen läser det
arbete, som ligger’ bakom de tusentals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
