Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,052.) 26 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
169
teratur är ju, såsom i förordet
framhålles, ojämförligt mera vidlyftig än de
föregående tidernas. Dessutom tillkommer
en annan omständighet, som ytterligare
försvårar arbetet, nämligen »den olikhet
i uppfattning af såväl epoker som
enskilda personer, som gör sig gällande, ju
mer man nalkas den egna. tiden».
Såsom exempel anföres Sybels och Taines
stränga kritik af den franska
revolutionen bredvid Lamartines och Thiers’
framställningar samt de motsatta omdömena
om Maria Stuarts karaktär. Att
författaren nämner två så ovederhäftiga
historieskrifvare som Lamartine och Thiers
får väl antagas bero därpå, att deras
arbeten äro så allmänt kända äfven utom
fackmännens krets. Det får väl tagas
för gifvet, att han haft tillgång till
pålitligare källskrifter, ehuru visserligen
åtskilliga uppgifter oin franska
revolutionens män knappast torde hålla stånd
inför den historiska kritiken. Liksom
väl ingen period i historien varit mera
omtvistad än den stora revolutionens,
har heller ingen i läroböckerna blifvit
framställd med en sådan traditionell
ensidighet. Så har ju t. ex. Dantons
gestalt fått en helt annan prägel i den
opartiska forskningens ljus än den
erhöll genom en servil historieskrifning
under restaurationen. Och Ludvig XVI
samt hans gemål hafva i samma
belysning förlorat bra mycket af den
helgongloria, i hvilken de länge framstått för
rojalistiska författare. Emellertid gifva
åtskilliga uttryck och vändningar vid
handen, att författaren har en viss
benägenhet att taga parti för rö j ali s terna
och emot revolutionsmännen, äfven när
de förra handlade allt utom redbart och
fosterländskt. I allmänhet taget synes
han dock hafva iakttagit stor varsamhet
i sina omdömen och sträf vät efter att,
så vidt möjligt är, vara opartisk och
rättvis.
Beträffande urvalet har författaren
uppställt som hufvudregel »att
koncentrera framställningen kring endast de
förnämsta historiska händelser och
personer och kring dem, så vidt möjligt,
samla alla till tidsbilden hörande drag,
medan de oviktigare tilldragelserna
utelämnats».
Bland dessa drag har han emellertid,
såsom en anmälare* anmärkt, upptagit på
ett par ställen sådana, som äro af en så
pinsam och upprörande natur, att man
gärna kan och bör skona barn från
läsningen af dylikt. De åsyftade ställena
äro berättelsen om gräsligheterna vid
afrättningen af Vilhelms af Oranien
mördare samt en del detaljer i berättelsen
om spanska hofvets förnedring i
Aran-juez 1808.
Som slutomdöme vill anmälaren uttala
den meningen, att dessa berättelser ur
allmänna historien såväl beträffande form
som innehållsurval stå vida framför sina
föregångare af samma omfång. Detta
arbete bör ej saknas i något skolbiblio-
L. Z. i tidskriften Verdandi.
tek och kan med fördel användas som
läsebok i allmän historia i folkskolans
högre afdelning. För öfrigt kan det
läsas med nöje och behållning af hvar
och en, som intresserar sig för historien
men saknar tid ätt studera de stora
historiska verken. August Ber g qvist.
Anteckningar om Söderala socken af A.
V. Qvarnström, kyrkoherde. Haft. I: Om
folkundervisningens utveckling i socknen.
Söderhamn 1901.
Det fanns en tid, då
sockenbeskrifningar utarbetades både af lärd och
lekman, ja, en och annan sådan broschyr
ventilerades t. o. m. som
gradualafhand-ling. Emellertid föllo de inom kort
hastigt i kurs, och det var skada: i
kulturhistoriskt och etnografiskt värde stodo
de ofta vida öfver en del dunkla
iun-deringar öfver någon tysk filosofs
dimmiga spekulationer.
Föreliggande häfte skildrar
folkskoleväsendets utveckling i Söderala socken.
Det är en intressant historia, icke minst
genom de ständigt upprepade bevisen,
hur katekesutanläsningen i äldre tider
pådrefs och huru långsamt det gick for
läraren att få drägliga löneförmåner.
Och ändå synes denna församling alltid
hafva" visat sig förstå folkskolans
betydelse.
Då boken ej förekommer i bokhandeln,
men möjligen lärare utom församlingen
kunde vara intresserade att taga
kännedom om densamma, må meddelas, att
den erhålles mot insändande af l krona
till författaren, adr. Söderala. Arne.
Tänk på din skapare i din ungdom!
Predikningar för barn och ungdom. Ny följd,
af Harald Örtenblad. Uppsala, V. Schultz.
Pris häftad l kr.
Föreliggande arbete innehåller 13
predikningar, hållna under åren 1896-1900
för folkskolebarn i Uppsala. Utgifna från
trycket vilja de nu enligt Utgifvarens korta
förord närmast vara » en vänlig hälsning till
forna lärjungar, till kära vänner och
medhjälpare i ungdomens stad från den gamle
rektorn». Men de förtjäna en mycket
vidsträcktare läsekrets, ty dessa
ungdomspredikningar, skrifna på ett enkelt men
på samma gång ädelt språk, kunna med
mycken uppbyggelse läsas af både
gammal och ung. Särskildt rekommenderas
boken åt kristendomslärare och
predikanter, hvilka här finna idel goda
mönster för en lefvande och praktisk
kristendomsundervisning. S. N.
Nytt i bokhandeln.
Djurvärlden. Sthm, Hugo Geber. Haft.
40-42 a 60 öre. -
Kyrkohistoria från apostlarnas dagar till
slutet af det 19:e århundradet af biskop
Fredrik Nielsen. Sthm, E. J. Ekmans
för-lag-sexp. 2:a haft. 75 öre.
Inledning till de fyra evangelierna och
apostlagärningarna Sif F. Godet. Uppsala,
V. Schultz. 5:e o. 6:e haft. å l kr.
Bilder ur nordens flora, efter Palmstrach
m. fl. af C. A. M. Lindman. Sthm,
Vahl-ström & Vidstrand. Haft. 4. 3 kr.
Läsning för barn af Z. Topelius. 111. af
finska och svenska konstnärer. Sthm,
Albert Bonnier. 5:e haft. 50 öre.
Det sköna och dess lagar af Viktor
Rydberg. Sthm, Albert Bonnier. Haft. 3
(slutet), l kr. 25 öre.
Norrköpings
folkskollärareförening
höll i lördags sitt första möte för året.
Ordföranden, Öfverläraren J. Cederberg,
påpekade vid mötets öppnande, att
föreningen under senaste tiden visat en
glädjande tillväxt. Medlemmarnes antal
vore omkring 100, och samtliga stadens
manliga lärare tillhörde föreningen. Ett
så lyckligt förhållande hade icke
existerat sedan föreningen för 40 år sedan
stiftades, vid hvilket tillfälle likaledes
hela den manliga kåren, utgörande l,
säger en lärare, slöt sig till föreningen.
Unäer sin första tillvaro räknade
förening-en många lärare från angränsande
landsbygd som sina medlemmar - så hade
den frejdade skolveteranen, f. d.
slöjdin-spektören i Stockholm Anders Berg tillhört
föreningen i slutet af 1860-talet, vid hvilken
tid han var lärare vid Finspångs folkskolor.
Men då S. A. F. stiftats och intresset för
sammanslutning därmed blifvit lifligare och
allmännare, hade tvänne nya kretsar
utbru-tits ur moderförening-en, så att denna, sedan
1880 själf en krets af S. A. F., nu blott hade
ett par medlemmar från landsbygden.
Inom parentes må påpekas, att »nybyg-
farna» dock ofta som gäster återvända till
et ».gamla hemmet», så att vid Norrköpings
folkskollärareförenings möten oftast många
gamla, frän svunna tider välbekanta
ansikten dyka upp i mängden, och glada uttryck
af återseende utväxlas.
Först 1877 inträdde lärarinnorna i
föreningen. Af dessa fyra »banbrytare» har
dock blott en, folkskollärarinnan fröken
Frida Diderichsen, blifvit föreningen trogen.
Tal:n hoppades emellertid, att vid nästa
årsskifte kunna få meddela, att äfven hela
lärarinnekåren, besinnande
sammanslutningens vikt, slutit sig till föreningen.
o Förening-en har äfven haft sin svaghetstid.
Ar 1877, då medlemmarnas antal blott
uppgick till 7 personer, blef den från upplösning
räddad af en känd folkupplysningsvän,
dåvarande rektorn vid stadens
elementarläroverk fpr gossar d:r H. Aspling-. Nämda år
ingick stadens nye folkskoleinspektör,
nuvarande kanslirådet d:r I. A. Lyttkens, i
föreningen, och hade han under sin 25-åriga
verksamhet i Norrköping- visat mycket
intresse för stadens folkskollärareförening-,
flitigt bevistat dess möten och ofta vid dem
medverkat. Stadens nuvarande
folkskoleinspektör, d:r J. Bager-Sjögren, hade nu
intagit sin företrädares plats i föreningens
styrelse.
Äfven skolrådets ordförande tillhör
föreningen.
Enligt programmet förekom därefter
föredrag af folkskollärarinnan fröken
Kerstin Thulin »Om de danska skolorna»,
hvilka talarinnan under slutet af förra
vårterminen besökt.
I det fängslande föredraget framhölls först
den slående olikheten mellan den strama
disciplinen i svenska skolor och den
g-emyt-lig-a friheten i de danska. Vidare
påpekades, huru man i danska skolor lär barnen
värdera »deras eget». Fäderneslandets
geografi är a och o vid g-eografiundervisning–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
