Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,053.) 5 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 10
SVEKSK LÄRARETIDNING.
185
Principiellt betänkligt anse vi
centralstyrelsens beslut att iformligen anmoda
viss person att utarbeta ett förslag till
katekes, »att bekosta förslagets
offentliggörande och, så långt föreningens
tillgångar lämpligen medgifva, äfven
arbetets .honorerande, dock under
förutsättning, att centralstyrelsen icke därmed
påtager sig ansvar för förslagets
beskaffenhet». Då någon utbetalning af medel
för berörda ändamål ej skett, ha
revisorerna velat endast på detta sätt
omnämna centralstyrelsens ifrågavarande
beslut.
I anslutning till det anförda
hemställa vi,
att full och tacksam ansvarsfrihet
måtte beviljas centralstyrelsen för 1901
års räkenskaper och förvaltning.
Stockholm den 27 februari 1902.
Otto Bejbom. Nils Lundahl. Alfr. Fridén.
RIKSDAGEN
Skriftlig kallelse
till kyrko- och skolrådssammanträden
yrkade friherre Jonas Alströmer uti en
i n:r 6 af denna tidning återgifven motion.
Denna har emellertid blifvit af styrkt af
lagutskottet på följande skäl.
Utskottet kan ej i likhet med motionären
tolka ordet kallelse så, att hvarje
kyrko-eller skolrådsledamot skulle vara berättigad
att få emottaga en direkt och personlig1
underrättelse om sammanträdet, utan anser,
att kallelse lagligen kan, såsom hittills
åtminstone på landet allmänt förekommit, ske
genom uppläsande från predikstolen af
kungörelse om sammanträdet.
Därjämte anmärker utskottet, att det väl
ej vore nog att särskilda kallelser utfärdas
- såsom motionären yrkat - utan att de
väl ock skulle delgifvas hvarje ledamot.
Dessutom bestå kyrko- och skolråd af ett
mindre antal ledamöter, hos hvilka man får
förutsätta särskildt intresse for ett
samvetsgrant handhafvande af det dem gifna
förtroendeuppdraget och f or de angelägenheter,
som de skola behandla. Det torde ej
behöfva befaras, att ledamot’skall till ursäkt
för bortovaro från sammanträde andraga,
att han ej erhållit särskild underrättelse
därom, ehuru han utan större besvär kunnat
skaffa sig kännedom om detsamma. Om vid
ett af samtliga kyrko- eller
skolrådsledamöter bevistadt sammanträde tiden för ett
nytt blifvit fastställd, torde en ovillkorlig
fordran att ordföranden skulle utskrifva och
låta tillställa hvarje ledamot skriftlig kallelse
ofta nog föranleda - utom ett ej ringa
besvär för ordföranden - stora svårigheter
med hänsyn till å,é å landsbygden stundom
låiiga afstånden samt obekväma
postförbindelser och-kommunikationer. I städer och
tätare befolkade landskommuner vållar det
mindre svårighet att sända lista eller
kallelse-bref, och sådant sker redan nu ofta.
Nuvarande lydelsen af § 25 lägger ej heller
hinder i vägen härför utan lämnar
kyrko-och skolråd öppet att besluta om
användande af visst sätt för kallelse. Ingen
anledning finnes heller att antaga, att icke
ordföranden i allmänhet skulle vara villig ställa
sig ett sådant beslut till efterrättelse.
Ett annat skäl emot bifall till motionen
finner utskottet i svårigheten att konstatera,
huruvida samtliga ledamöter i kyrko- eller
skolrådet fått sig särskilda kallelser till-
ställda. Vid ett sammanträde, från hvilket
en eller flera ledamöter uteblifvit, kunde
t. ex. väl genom postkvitton eller
annorledes ådagaläggas, att till hvar ledamot
verkligen afsändts särskild kallelse, men till
äfventyrs skulle det någon tid efteråt kunna
visa sig, att någon ledamot i följd af
bortresa eller annan orsak ej fått underrättelse
om sammanträdet och i fall af anmärkning1
kunde måhända då ogiltigt förklaras hvad
vid sammanträdet förekommit.
På dessa något lösliga skäl föreslår
utskottet, att motionen ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Pension åt fängelselärarinna.
Uti en sistlidna lördag till riksdagen
öfverlämnad proposition föreslår k. m:t,
att riksdagen måtte bevilja
skollärarinnan vid länsfängelset i Stockholm
fröken Charlotta Lindholm en årlig pension
af 500 kronor.
Fröken Lindholm är född 1836,
tjänstgjorde 1860-69 vid Norrköpings
folkskolor, 1870-72 vid Göteborgs
folkskolas högre afdelning för flickor, aflade
1872 folkskollärarinneexamen i
Stockholm, tjänstgjorde därpå 1872-75 vid
Klara folkskola i Stockholm och
anställdes den l september 1875 som
skollärarinna vid dåvarande straff- och
arbets-fängelset för kvinnor, sedermera
centralfängelset å Norrmalm i Stockholm. Vid
nämda fängelses indragning blef hon
med bibehållande af innehafvande arvode
1,200 kr. och hyresersättning 200 kr.
öfverflyttad till det nya länsfängelset i
Stockholm. På grund af hög ålder och
kraftnedsättning har hon åtnjutit
tjänstledighet från den l maj 1901, och den
l april 1902 kommer hon att lämna sin
befattning.
Af handlingarna framgår, att fröken
Lindholms årliga undervisningstid såsom
fängelselärarinna mer än motsvarat en
folkskollärarinnas, och då förefaller det
som om hon äfven borde erhålla
pension, motsvarande den, som hon skulle
hafva fått, om hon stannat kvar vid
folkskolan.
Förklaringar till Läsebok för folkskolan af
Ture Roswall, törsts lärare vid Malmbergets
skolor. Stockholm, Fröléen & k:i. Pris l
kr. 25 öre.
De förklaringar till folkskolans
läsebok, som detta arbete innehåller, äro
uppställda i vanlig ordboksform.
Siffror efter en del förklaringar hänvisa till
läseboksstyckenas nummer. Författaren
säger i inledningen, att »behofvet af ett
arbete sådant som detta och en från
mångfaldiga håll uttalad önskan om ett
dylikt arbetes tillgänglighet och
prisbillighet» varit anledningen till detsammas
utgifvande. Att böcker sådana som den
föreliggande och andra dylika behöfvas,
innebär i och för sig en vältalig kritik
öfver ifrågavarande läsebok. Obestrid-
ligt är emellertid, att utgifvaren af dessa
förklaringar gifvit mer, än behofvet
verkligen påkallar. Häftet innehåller 114
sidor med i allmänhet öfver 20
ordförklaringar på hvarje sida. Men det
ojämförligt största antalet af ord och uttryck,
som här upptagas, utgöres af antingen
så allmänt brukliga, att deras betydelse
borde vara känd af hvarje lärare, eller
ock sådana, som i och af sammanhanget
i läseboks stycket förklaras.
Förklaringarna, sådana de nu
föreligga, torde i stort sedt vara koncisa
och riktiga. Vid ett flyktigt
genom-bläddrande hafva vi. emellertid funnit
några förklaringar ej vara uttömmande,
hvarigenom de kunna verka vilseledande.
Några äro rent oriktiga, exempelvis for*
klaringarna öfver orden ljuster, Levanten,
lifdrabant, champagne, örlogshamn m, fl.
En och annan torde vara så oklar, att
den skulle själf kunna behöfva en
förklaring, t. ex. vetenskap, stånggång.
Nytt i bokhandeln.
Praktisk räknelära för praktiska skolor
och själf studium af Valdemar Jonson. Sthm,
P. A. Norstedt £ söner. Första häftet, l
kr. 60 öre.
Auteurs celebres. Pub lies et annotés å
Fusage de la jeunesse studieuse par G.
Gullberg. 3. La Mare au Diable par George
Sand. Sthm, Albert Bonnier, l kr.
Lille botanik. Lserebog for börn af
Vilhelm Balslew. Köbenhavn, Lehmann &
Sta-ges forlag.
JErik G-ustav Geijer. En le vne d skildring
ved Jörgen Nielsen. Odense, Rasmus
Hansens boghandel.
Meddelanden från Nordiska museet 1899
och 1900, utgifna g-enom John Böttiger.
Sthm. 3 kr.
Pedagogisk Tidskrift. 2:a haft. - Dagny.
Haft. 3. - Varia. N:r 2. - Skogvaktaren.
Haft. 1. - Ljus. N:r 22. - Hälsovännen.
N:r 4,
Det beryktade
öunnarsnäsmålet
är i Venersborgs-Posten för sistlidna
fredag föremål för en längre
utredande artikel. Denna, som bär
öf-verskriften: »En oförklarlig
afsättning och ett memento till
statsmakterna»? är i allt väsentligt af följande
innehåll:
Den 11 september 1899 beslöt
skolrådet i Gunnarsnäs på Dalsland att från
hans befattning skilja den i församlingen
tjänstgörande ordinarie folkskolläraren.
Denna afsättning hade föregåtts af ett
par uppseendeväckande och lifligt i
pressen kommenterade strider, under hvilka
det tydligen framgått, att skolrådets
ordförande och ytterligare en ledamot af
detsamma, en i församlingen högt
betrodd herreman, varit mycket angelägna
att uppvisa den ifrågavarande lärarens
oduglighet för sitt kall.
Härvid kunde man emellertid icke
undgå att lägga märke till flera
egen-domligheter, söm fortfarande synas
oförklarliga. Det visar sig nämligen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
