Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (1,055.) 19 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 12
gång för klaganden. Det förtjänar
framhållas, att hela klagoskriften
upptog i sistnämda fall l Vs sida. Tack
vare detta, såg domkapitlet genast,
att här en orättvisa var begången.
Då man har en rättvis sak att
förfäkta, behöfs sällan mera än en
enkel hänvisning till en lagparagraf.
Bestyreisen för nästa års allmänna
svenska folkskolläraremöte
är nu färdigbildad. Den utgöres af
följande 32 personer:
centralstyrelsen för S. A. F.: redaktör Emil
Hammarlund, öfveiiärarne J. G. Söderberg,
J. J. Dalström, Alfr. Dalin, J. Franzén och
Johrs Johansson, folkskollärarne Alexander
Jonsson, Fridtjuv Berg, P. Borgh och M.
Tennman, folkskollärarinnan Anna L. Lessel
samt småskollärarinnan Hanna Jönsson;
valda af Stockholms folkskollärareförening:
folkskollärarne Hjalmar Berg, C. Lidman,
Anders Branzell, J. P. Lindén och K, J.
Ahlberg samt folkskollärarinnorna Hanna
Andersson, Amanda Danielsson, Sigrid
Sjöberg, Anna Rylander och Edit Henricson;
valda af centralstyrelsen för S. A. F.:
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman,
direktör Ernst Beckman, professor friherre
G. De Geer, fru Amanda Hammarlund,
kyrkoherden E. D. Heiiman, redaktör G. H.
von Koch, folkskolläraren P. Lagerblad i
Tumba, läroverkskollegan d:r N. G. V.
La-gerstedt, slöjdinspektrisen fröken Hulda
Lundin och professor Curt Wallis.
Såsom synes, har centralstyrelsen
sökt gifva bestyreisen en tämligen
allsidig sammansättning och därför insatt
i densamma representanter för
folkskoleinspektionen, för hufvudstadens
prästerskap, för läroverken, för
Stockholms högskola, för landsbygdens
lärarekår, för den moderna
folkbildningsrörelsen o. s. v.
Bestyreisen har sitt konstituerande
sammanträde torsdagen den 27
dennes kl. 12 på dagen.
S KOLNYHETER
Statsbidrag oaktadt slöjden ej
pågått sex månader. Skolrådet i
Sollerö skoldistrikt anhöll hos
länsstyrelsen i Kopparbergs län att för år 1901
utbekomma statsbidrag för undervisning
i slöjd för gossar vid distriktets på två
slö j daf delningar fördelade folkskola med
80 kronor för hvarje afdelning, under af
vederbörande folkskoleinspektör vitsordad
uppgift, bland annat, att
slöjdundervisningen i skolan under sagda år pågått
4 timmar i veckan under allenast 23
veckor i stället för under 25 veckor,
samt att anledningen till denna
förkortning af undervisningstiden varit en bland
skolbarnen utbruten epidemisk sjukdom.
Länsstyrelsen öfverlämnade
handlingarna i ärendet till k. m:t, därvid
anförande,
att länsstyrelsen visserligen, med hänsyn
därtill att slöjdundervisningen uti
ifrågavarande skola icke pågått ens under ’sex
månader, funnit sig icke äga utbetala det
äskade statsbidraget, men att - då k. m:t
genom beslut den 20 april 1897 medgifvit, att
den årliga lästiden i Sollerö församlings
folkskola finge under åren 1897-1901
inskränkas till 25 veckor, utan att församlingen
skulle gå miste om densamma eljest
tillkommande lönetillskbtt för lärares aflöning,
samt såsom en följd af den allmänna
läs-tidens inskränkning undervisningen i slöjd
i skolan meddelats allenast under berörda
25 veckor eller således icke fullt sex
månader, hvilken undervisningstid vore den
minsta, ofvan åberopade kungörelse
förutsatte för erhållande af statsbidrag för
undervisning i slöjd - länsstyrelsen hemställde,
att då rättvisa och billighet syntes tala för
att skoldistriktet icke ginge miste om hvarje
bidrag för slöjdundervisningens
uppehållande under år 1901, k. m:t måtte förklara,
att med afseende å förekomna särskilda
förhållanden den omständigheten, att
slöjdundervisningen fortgått allenast under 25
veckor af året, icke utgjorde hinder för
utbetalande af åtminstone det statsbidrag, som
skolat utgå, därest undervisningen fortgått
sex månader med 4 timmar i veckan, eller
60 kr. för hvarje slö j daf delning.
K. m:t har den 28 sistlidna februari
medgifvit, att den omständigheten, att
undervisningen i slöjd för gossar vid
ifrågavarande folkskola varit anordnad
allenast under 25 veckor af år 1901,
icke må utgöra hinder för utbetalande
för samma år af det statsbidrag, som
skolat utgå, därest slöjdundervisningen
fortgått under sex månader med fyra
timmar i veckan.
Enahanda medgifvande har lämnats
beträffande slöjdundervisningen för
flickor i Sollerö folkskola. För hvarje
slöjd-afdelning får utgå 30 kr.
Statsbidrag för den tid, tio
gossar deltagit i slöjden. Skolrådet i
Östra Sönnarslöfs skoldistrikt begärde
hos länsstyrelsen i Kristianstads län
utbekommande för år 1901 af statsbidrag
för undervisning i slöjd för gossar vid
distriktets två folkskolor med 80 kr. för
hvardera skolan. Enär icke uti
någondera skolan minst tio gossar i allmänhet
deltagit uti slöjdundervisningen, fann sig
länsstyrelsen icke kunna förordna om
utbetalning af de begärda statsbidragen
för slöjdundervisningen vid dessa skolor.
Skolrådet klagade hos k. m:t, därvid
anförande,
att minskningen i elevantalet berott
därpå, att skolrådet under maj, juni och
oktober månader befriat barn af fattiga
föräldrar från deltagande i undervisningen, samt
att, därest statsbidrag icke kunde
utbekom-mas till det hos länsstyrelsen begärda
belopp, sådant bidrag borde beviljas
åtminstone till så stor del, som motsvarade den
tid, under hvilken föreskrifvet antal elever
deltagit i undervisningen.
K. m:t har den 28 sistlidna februari,
med hänsyn till de i målet förekomna
särskilda omständigheter, medgifvit, att
skolrådet må utbekomma statsbidrag för
undervisning i slöjd för gossar vid en
hvar af ifrågavarande skolor för det
antal hela månader af år 1901, under
hvilka lagstadgadt antal barn i
allmänhet deltagit uti berörda undervisning.
Fråga om dyrtidstillägg. Folk
skoleinspektören L. J. Z. Leksell anförde
hos k. m:t besvär öfver länsstyrelsens i
Kopparbergs län meddelade resolution
angående dyrtidstillägg åt L. K. m:t
har öfverlämnat handlingarna i målet
till statskontoret, som äger att de
anförda besvären till pröfning och afgö^
rande företaga.
Statsanslag för ambulatorisk!
skolkök. Hos k. m:t har styrelsen för
Ateneum för flickor, med förmälan att
styrelsen, som under år 1901 erhållit ett
anslag af allmänna medel för inrättande
af ett ambulatoriskt skolkök och under
samma års sommar anordnat skolkurser
vid Grycksbo bruk och i Falun, vore
betänkt på att jämväl under sommaren år
1902 i Ludvika och vid Fagersta bruk
anordna dylika kurser, anhållit, att k. m:t
täcktes af disponibla medel tilldela
styrelsen för ifrågavarande ändamål ett
understöd af 600 kr.
K. m:t har för ofvanberörda ändamål
tilldelat styrelsen för Ateneum för flickor
ett belopp af 600 kr.
Katekesfrågan under debatt.
Vid sammanträde med Pedagogiska
sällskapet i Linköping den 6 dennes med
domprosten J. Personne som ordförande
diskuterades frågan: »Hvilka
olägenheter hafva yppat sig vid begagnandet
af den nu gällande katekesutvecklingen,
och huru kunna de undvikas?»
I sitt inledningsföredrag framhöll fröken
H. Vestman, hurusom pedagogerna alltmer
börjat erkänna, att vår nuvarande
katekesutveckling lider af åtskilliga brister. Ja, nog
funnes brister, och det vore därför af vikt
att erkänna och söka motverka desamma.
Finge vi en bättre katekesutveckling, skulle
nog frukterna af kristendomsimdervisningen
blifva bättre än som nu ofta vore fallet.
Härefter påvisades åtskilliga brister i den
nuvarande katekesen, såsom t. ex.
fråge-formen, som numera vore öfvergifven i alla
läroböcker i andra ämnen. En annan
olägenhet vore, att katekesutvecklingen så
slaf-viskt anslöte sig till Luthers lilla katekes.
Den svåraste olägenheten vore dock de
stympade och sönderplockade bibelspråken,
hvarpå åtskilliga exempel anfördes. For
att undvika de påpekade olägenheterna
skulle man söka undvika frågeformen och
ej sä mycket hålla på styckenas ordalydelse.
Vidare skulle man slå upp de olika
bibelspråken och se efter, om de i sitt
sammanhang öfverensstämde med ordalydelsen i
bibeln.
Under diskussionen delade sig
medlemmarna i två läger.
Lektor von Engeström ansåg, att de
påvisade ölägenheterna betydde mindre i
jämförelse med katekesutvecklingens goda sidor
och nog kunde undvikas.
På samma sida stod biskop Charlevitte.
Han medgaf, att katekesen nog hade brister
liksom hvarje annat människoverk, men
dessa brister voro ej så stora, att ej
läroboken i en skicklig och god lärares hand
kunde bli till gagn för lärjungarna.
Adjunkten Planck ville betyga
inledarin-nan sitt tack för det hon gifvit positiva
uppslag i den viktiga frågen.
Folkskolläraren Gr. A. Vallén visade, att
katekesutvecklingen vore alltför svårfattlig
för de mindre lärjungarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
