Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,056.) 26 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 13
SVENSK LÄRARETIDNING.
239
skolestadgans § 32. Varningsbeslutet
motiverades bl. a. därmed, att N. skulle
varit för sträng mot skolbarnen.
Med anledning af anförda besvär har
Göteborgs domkapitel till all kraft och
verkan upphäft varningen.
Ingen befrielse från
kristendomsundervisningen. Vid samman
trade mellan skolråd och lärarepersonal
i V. Färnebo, Vstm., upplystes, att ett
par gossar, hvilkas föräldrar vore
baptister, ej godvilligt kunde förmås att
mottaga den kristendomsundervisning,
som enligt den antagna katekesen
meddelas i folkskolan. På lärarens förfrågan,
huru han hade att härvid, bete sig,
upplyste den närvarande
folkskoleinspektören, att något undantag härvid ej kan
eller får i enlighet med gällande
folkskolestadga göras, for så vidt ej
ådagalägges, att dessa barn på annat sätt erhålla
den föreskrifna
kristendomsundervisning-en i samma mått och utsträckning som
den i folkskolan meddelade; och då man
dessutom, hade skäl befara, att om de
ifrågavarande barnen ej mottoge berörda
undervisning i folkskolan, de sannolikt
blefve utan kristen domsundervisning^
beslöt skolrådet enhälligt, att något
undantag för dessa barn ej får i omtalade
hänseende göras i någon af
församlingens skolor.
Inträdesfordringarna till
allmänna läroverkens första klass
blefvo föremål för en ganska skarp
kritik vid det sammanträde, som
Stockholmskretsen af föreningen af lärarinnor
och lärare vid Sveriges flickskolor och
samskolor höll i Ateneum för flickor den
19 dennes.
Inledningsföredraget hölls af
skolföreståndarinnan fröken Anna Whitlock.
Af de 1894 bestämda inträdesfordringarna
hade hon ingenting att anmärka mot kraf ven
på innanläsning och redogörelse för det
upplästa samt handstilen. Men uttrycket »någon
färdighet i rättskrifning» fann hon obestämdt
och möjligt att tolka på högst olika sätt.
Hvarför kunde ej alla Stockholms läroverk
enas om en gemensam text för hvarje gång?
Fordringarna på kristendomskunskap
ökades väsentligt 1894 för åstadkommande af
närmare samband mellan folkskolan och de
allmänna läroverken. Tal:n fann kursen för
stor och till innehåll för svår: den
framkallar den uppfattning hos barnen, att kunskap
består i att ur minnet knrnia uppläsa hal!>
förstådda eller oförstådda ord samt att
kristendomen är ett svårt och tråkigt plugg,
som intet har med känsla och vilja att göra.
Också enades kristendomslärarn e i alla
allmänna läroverk i Stockholm 1897 om en
mycket human tolkning af läroverksstadgans
fordringar i detta fall, en tolkning, som dock
ej alltid tillämpades, enär nya lärare
stundom ej kände till den, och om hvars tillvaro
det vore lämpligt påminna rektorerna.
Kurserna i matematik äro klara och ej
öfverdrifna; i geografi äro däremot
fordringarna svåra att tolka. En gemensam bestämd
läsebok borde finnas i detta ämne. I
naturvetenskap borde också närmare bestämmas
hvilka djurtyper, som skulle inläras.
Ett af människornas skönaste privilegier
vore att reagera mot den lag, som heter
kampen för tillvaron. Om de enskilda
skolorna sammanslöte sig, läte all konkurrens
fara, och beslöte att ej lära barnen mera,
än hvad skolstadgän fordrar, så gjorde man
barnen en stoj tjänst, och öfveransträngning
förebyggdes.
Vidare borde rektorerna vid allmänna
läroverken öfverlämna inträdespröfningarna
till vana lärare, hvilka ägde förmågan att
taga barnen på rätta sättet. Inga
detaljfrågor utom kursens fordringar borde få
förekomma. Den stora tillströmningen till
läroverken gjorde nu sitt till, att läraren ville
genom frågor utom kursen utleta de bästa
pojkarna. Detta vore emellertid ej rätt, ty
det vore hvarken barnens eller föräldrarnas
fel, att platser i skolorna ej funnes.
Lottning mellan alla de godkända barnen borde
äga rum. I annat fall drefves barnen
ge-iiom konkurrensen till öfveransträngning. År
från år stiga anspråken, och de, som komma
in, få intet nytt lära i klassen, då de måst
läsa kursen förut. De blifva härigenom slöa.
De åter, sorn blifvit godkända men ej
komma in, känna detta som ett hårdt slag.
Uti den lifliga diskussionen deltogo
utom inledarinnan äfven fru Steinmetz,
fröknarna Videgren och Danielsson samt
cl:r Lagerstedt, Olsson och Vallberger.
De flesta stodo på inledarinnans
ståndpunkt, ansågo fordringarna för höga
samt yrkade inträdespröfningarnas
förläggande till vårterminens slut.
Mötet uppdrog åt Stockholmskretsens
styrelse att dels till vederbörande
myndighet frambära mötets önskan om
inträdesexamens förläggande till slutet af
vårterminen, såsom fallet varit i Nya
elementarskolan alltsedan 1886, dels ock
till rektorerna vid Stockholms allmänna
läroverk ingifva en skrifvelse med
anhållan,
att rektorerna till förrättande af
inträdes-pröfning måtte om möjligt utse lärare med
vana vid undervisning af yngre barn;
att till ledning för den förberedande
undervisningen rektorerna samfäldt måtte
precisera innebörden af följande uttryck i
läroverksstadgans kap. l § 24: c) »någon
färdighet i rättskrifning»,’^) »grunddragen af
Skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet»;
»närmare kännedom om antingen Götaland
eller Svealand och Norrland»; g) »kännedom
af valda djurtyper såsom inledning till läran
om djurriket*; och
att rektorerna ville meddela, huruvida de
godkänna den af kristendomslärarne vid
Stockholms allmänna läroverk den 3
februari 1897’ gjorda tolkningen af
inträdesford-riiigarna i kristendom till första klassen.
Styrelsen fick vidare i uppdrag att
dels anordna ett möte mellan
föreståndare och föreståndarinnor för
förberedande skolor, så att ett samarbete dem
emellan kunde komma till stånd och
konkurrensen dem emellan upphöra, dels
ett föräldramöte i och för diskuterandet
af aftonens frågor.
Beträffande kristendomskursen tillåta
vi oss anmärka, att om den är för stor
och för svår för de barn, som öfvergå
till allmänna läroverken, så är den väl
äfven för stor och för svår för
folkskolans barn på motsvarande stadium. Det
är folkskolans kurser, som måste ändras,
ifall inträdesfordringarna till läroverket
skola minskas i kristendom.
Nordisk fest hölls å Tärna
folkhögskola den 18 dennes.
Mycket folk hade samlats, vädret var
strålande skönt och skolan smyckad med
flaggor och granar. Direktör T. Holmberg häl-
sade gästerna välkomna med ett tal, däri
han framhöll, att i trots af tidens många
skuggsidor hade i Sverige aldrig funnits en
så talrik ädelsinnad, för stora uppgifter
vaken ungdom som nu. Därför borde man
anlita de kraftiga häfstängerna plikttrohet,
sedlig renhet, offervillighet, energi i arbetet
och särskildt religionen. Docenten K.
Hildebrand i Stockholm höll föredrag om Leo
Tolstoy, fru Cecilia Bååth-Holmberg
berättade om Island, dess äldre och nyare
litteratur och kultur, hvarpå diskussion ägde rum
om statslotterifragan, därvid de flesta talarne
utdömde ett dylikt lotteri. Direktör
Holmberg ristade därpå runor öfver bautastenen^
fem märkesmän Hazelius, Wennerberg,
Nordenskiöld, Forssell och Arvid Posse. Efter
talet sjöngs »Vårt land» och därunder sköts
svensk lösen med 4 dynamitskott, hvarpå
parken upplystes med i snön nedsatta
facklor samt bengaliska eldar. Sång och musik
omväxlade mellan föredragen.
.- Maria bebådelsedag firades fest till
fadrens minne vid Dalarnes folkhögskola i
Forn-by. Minnesrunor öfver en del under året
hädangångna stormän tecknades af andre
läraren, fil. kand. V. Vistrand, fil. lic. V.
Söderberg föreläste om bilder ur Australiens
historia och fru Lotten Ehn uppläste ett par
poem af Viktor Rydberg.
Tjänsters tillsättning.
SÖKANDE, Till
domkyrkokapellmästare-befattningen i Lund hafva anmält sig 11
sökande, nämligen: H. V. H. Heimer i
Helsingborg, A. H. Bedinger i Hudiksvall, I.
F. H. Hjort i Göteborg, C. T. Gröna i
Uddevalla, B. A. E. Boberg i Malmö, J. F.
Janson i Hernösand, C. A. Johansson i
Jönköping, A. O. Assar i Göteborg, K. I. Vidéen
i Skara, P. M. K. Noderman i Malmö och
O. F. D. Ullman i Lund.
FÖRSLAG. Till folkskollärare-,
klockare-och organisttjänsterna i Gunnar skog, Vrml.:
1) N. H. Vikberg i Möja, 2) J. Edén i Hölö,
3) E. S. Dahlqvist i Göteborg. (6 sökande.)
- Till klockare- och organisttjänsterna i
Alunda, Upps.: 1) K. A, Söderberg i Nyed,
2) vik. på platsen K. Smedberg, 3) A F. K.
Stål i Skepthammar. (11 sökande.)
– Till lärarinnetjänsten vid Uppsälje
folkskola, Järna, Kpbg: 1) vik. därstädes Emmy
Ström, 2) Karolina Andersson i Gryt, Södm.
VÄLDE. Till folkskollärare, klockare,
organist och kvrkosångare i So, Öreb.:
A. T. Tegni.
- Till folkskollärare i Hudiksvall: vik.
därstädes A. E. Söderbäck (enhälligt).
- Till folkskollärare i Frykerud, Vrml.:
E. Löfdahl i Mangskog.
- Till lärare vid Bonas folkskola, Mora,
Kpbg: T. E. Andersson (ensam sökande).
- Till klockare och kyrkosångare i
Mjäll-drunga, Älfsb.: folkskollärarinnan Emelia
Nordqvist i Eriksberg.
- Till vik. folkskollärare i Växjö: G.
Aldén i Kristianopel.
- Till vik. lärare vid Kårbergs folkskola
Snaflunda, Öreb.: pensionerade
folkskolläraren A. G. Vetterstrand i Askersund.
- Till lärarinna vid Ekastorps mindre
folkskola, S. Eörum, Mim.: Alma Olsson i Malmö.
- Till småskollärarinna i Dannemora,
Upps.: Jenny Kärf ve i Munktorp.
- Till småskollärarinna i Kanna, Kron.:
Karin Rasmusen därstädes.
Kungsörs skolförening bildades vid möte
i Kungsör den 21 dennes, och antecknade
sig 17 medlemmar i föreningen.
- Inställd är undervisningen i Arboga
folk- och småskolor fr. o. m. den 12 dennes
tills vidare på grund af difteriepidemi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
