Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,056.) 26 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 13
Stockholms
folkskollärareförenings vinterfest.
När Stockholms folkskollärareförening
förra året samlades .till fest i Maria
folkskolehus vid Ringvägen, uttalades
allmänt, att andra folkskolor i Stockholm
borde följa exemplet och hvar efter
annan mottaga kamraterna från öfriga
skolor.
I fredags hade Östermalms
lärarepersonal i det nya skolhuset vid
Vallhalla-vägen åtagit sig värdskapet, och som
allmänt omdöme bör sägas, att
traditionerna från förra året uppehöllos med
heder. I det närmaste 500 personer
hade hörsammat inbjudningen.
Det nya ståtliga skolhuset, som
välvilligt upplåtits af församlingens skolråd,
var festligt smyckadt med
flaggdekorationer och växtgrupper, och i
hufvud-entrén var anbragt ett »Välkommen».
I nedra gymnastiksalen äfvensom
närgränsande korridorer voro dukade 8
väldiga kaffebord, här och där smyckade
med små svenska flaggor och växter.
Dekorationerna voro utförda af fröken
Ch. Nyqvist. Lärarinnerummet var
apte-radt till salong och lärarnes till rökrum.
Skolans öfverlärare hr C. J. Setterlund
hälsade mötesdeltagarna välkomna, och
sedan kaffe intagits, besågos skolhusets
olika afdelningar. En blandad kör
utförde under ledning af öfverlärare J. J.
Dalström »Sångarfanan» och »Hell dig
du höga Nord», hvarefter deltagarna
samlades i kollegiesalen och öfre
gymnastiksalen. Hr Gr. Bergh förevisade i
kollegiesalen en serie intressanta
skioptikonbilder, tagna under en studieresa i
Tyskland sistlidna sommar, under det att i
gymnastiksalen utfördes solosång af frö-,
ken Anna Rohnström, duetter af fröken
Jenny Johansson och hr E. Björkman,
violinsolo af fru Hedvig Viklund,
hvarjämte ingeniör Duhs föredrog
Frödings-visor och berättelser på värmländska.
Fröken Gerda Nystedt och direktör A.
Viklund ackompagnerade, hvarjämte
fröken Nystedt föredrog Fantasi i C-moll
af Mozart som inledningsstycke. Efteråt
visades af fröken Ch. Nyqvist »lefvande
bilder», reproduktioner af konstverk,
hvarvid musik utfördes.
Samtliga prestationer mottogos med
starkt bifall. Såväl musikaf delningen
som skioptikonf or e visningen gjordes två
gånger, och som mötesdeltagarna genom
olikfärgade biljetter voro delade i två
grupper, kunde alla få del af hela
programmet.
Supén var serverad vid de
ofvannämda 8 borden, och genom en
hänvisning å biljetten grupperades lätt och utan
trängsel de församlade. Den enkla
anrättningen utgjordes af påbredda
smörgåsar (man talade om 2,500 stycken), öl,
mjölk*- och kaffe.
Vid afslutningen, som hölls i nedra
gymnastiksalen, framförde hr /. J.
Ddl-ström mötesdeltagarnas tack till den kom-
mitté inom Östermalms församlings
lärarekår, som anordnat den lyckade festen.
Föreningens ordförande, hr C. Lidman,
uttalade ett tack till skolrådsordföranden
och inspektor, till Öfverläraren
Setterlund samt de vid festen medverkande.
Sedan kören föredragit ett par sånger,
bestegs talarestolen af hr Leo Karlsson
som höll ett med lifliga bifallsyttringar
hälsad t tal för föreningen.
Efter att hafva framhållit betydelsen af
grekernas sammanhållning uti kriget mot
den som oöfvervinnelig ansedde persiske
fienden och huru efter krigets slut den store
Perikles sporrade atenarne till ansträngningar
för att göra deras stad till ett under af
skönhet, påpekade han, att den kloke
statsmannen också gaf dem tillfälle att roa sig. Atens
konstnärer blefvo Hellas präster, och i
gudstjänsterna ingingo sång, strängaspel samt
en^festmåltid då och då.
Äfven vi, sade talaren, kämpa en strid, som
synes o jämn ibland, en strid mot allt, som synes
vilja hindra utvecklingen af våra barns goda
anlag. Till den striden behöfva vi ständigt
rusta oss, och vi haf va en präktig rustkammare
i den institution, som kallas Stockholms
folkskollärareförening. Denna förening samlar
oss litet emellanåt till allvarliga
öfverläggningar om pedagogiska och metodiska
spörsmål, som utgöra lifsfrågor för vårt arbete.
Den samlar oss ock såsom i dag’stundom
till fest, då vi i likhet med de gamle
hellener få fröjdas åt sång och strängaspel
samt - jag tvekar ej att tillägga - en
festmåltid. Då jag säger festmåltid, tänker jag
på den viktiga roll, det festligt stämda
sinnet spelar. Ja, vår förening kan liknas vid
en moder, som vill taga oss alla i sin famn,
och ingen lärare eller lärarinna vid
Stockholms folkskolor bör hafva anledning
undandraga sig detta famntag. Jag har icke
förmåga att som den förtjänar framhålla
föreningens stora betydelse för vårt arbete och
för oss, men det vill jag hafva sagdt, att
den är värd vår kärlek och aktning. Den
är det värd för sitt goda syfte, för den nytta,
vi redan haft af henne och för det myckna
goda, vi af densamma vänta. Till Eder,
mina kamrater, som tillhöra föreningen, vill
jag därför rikta den uppmaningen: Blifven
henne trogna! Själf har jag ibland frestats
tänka: Hvarför skall jag tillhöra en förening,
där jag’ ingen nytta kan göra? Men denna
frestande tanke har jag bortjagat genom
att tänka så här: Man gagnar föreningen,
äfven om man skulle vara endast så att
säga en passiv ledamot, och förmår man ej
mer, kan man åtminstone uppmuntra dem,
som draga det tyngsta lasset. Äfven till
dem, som af en eller annan orsak ännu
hålla sig utom vår krets, ville jag säga
några ord, och jag önskar, att jag då kunde
tala med änglars tunga - kärleken hafver
jag - men, i saknad af en sådan tunga,
måste jag nöja mig med att till dessa
kamrater ställa denna innerliga maning:
Kommen med i vår krets och låtom oss hålla
ihop, så att det bland oss må varda ett
hjärta och en själ!
Till sist vill jag erinra om ett ord af
Diesterweg till Tysklands folkskollärare: »I
skolen icke blott med glädje hälsa hvarje
art af fri utveckling utan äfven bemöda
eder att efter måttet af edra krafter
befordra den». Jag tar mig friheten omkrifva
dessa* ord af den framstående skolmannen
och säger: »Man bör icke blott erkänna, att
det kan vara nyttigt för lärare och
lärarinnor att sammansluta sig, utan man bör
äfven själf rycka upp i ledet och deltaga i
arbetet».
Med det sagda har jag velat motivera
det lefve för vår förening, som jag nu tar
mig friheten utbringa. Lefve Stockholms
folkskollärareförening!
Därefter talade hr Fridtjuv Berg under
liflig anslutning för fosterlandet, det fo-
sterland, som »icke är marken bara»,
det folk, vi tillhöra, »de människor, som
anförtro oss sina barn, och de
människor, som vi skola hjälpa dessa barn att
en gång blifva».
Efter hr Bergs tal sjöngs Josephsons
Vårt land. Sedan fröken Hanna
Andersson talat för föreningsarbetets
uppfostrande- inverkan, afslöts festen med
afsjungandet af Lindblads »Du, som
världar har till rike».
Under afslutningshögtidligheten hade
i nedra gymnastiksalen samlats så många,
som bekvämligen kunde rymmas; i öfre
gymnastiksalen pågingo folklekar och
danser ännu en timmes tid.
Uppbrott skedde vid ett-tiden på natten.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln
Läsning för hemmet. Valda skrifter,
utgifna af Elisabet Kjellberg och Natanael
Beskow. l:a haft.
Den tillförlitlige rådgifvaren. Sthm, Hugo
Geber. Haft. 4’o. 5 å 50 öre.
Världshistorien, berättad för folket af
Johan Bergman och Emil Svensén. Sthm,
Bohlin & k:i. Haft. 7-10 å 35 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny upplaga,
utgifven af A. Berglund. Sthm, Aktiebolaget
Hiertas förlag. Haft. 5. 60 öre.
K. Ä. Flemströttl f. Den 17
dennes afled läraren vid Vålångers folkskola
i Högsjö socken, Vnrl., Klas Andreas
Flemström.
Han föddes vid Graninge bruk den 9
april 1874. Fadern var smed. Redan
vid unga år blifven fader- och moderlös,
tog sonen anställning som elev vid
Västernorrlands läns trädgårdsförenings
elevskola i Hernösand. Utexaminerad
därifrån antog han tjänst som
trädgårdsmästare hos bankdirektören Ossbahr i
Hernösand. Här fann han ett godt hem.
Då han efter ett års tjänst begärde sitt
afsked för att söka inträde vid
Hernösands seminarium, erbjöd denne ädle
välgörare honom fritt husrum och fri
kost under studietiden, hvarjämte han
äfven understödde honom på annat sätt.
Härigenom blef den fullkomligt
medellöse ynglingen i stånd att afsluta sina
studier. Efter att hafva aflagt
folkskollärareexamen i Hernösand 1900 fick han
anställning som extra lärare i Bjärtrå.
Den l januari 1901 tillträdde han den
ordinarie läraretjänst i Högsjö, hvilken
han ännu vid sin död innehade, och där
han fick verka endast en termin.
Sistlidna vår ådrog han sig genom
förkylning den sjukdom, lungsot, som nu lagt
honom i grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
