Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,057.) 3 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 14
Undervisning i huslig ekonomi
för folkets barn.
11. Mödrarnas ställning till de
vandrande skolköken.
De i föregående nummer skildrade
försökskurser hafva varit uppmuntrande
i flera afseenden.* Främst därför, att
mödrarna i stället för att med missnöje
se detta »ingrepp» i sina rättigheter -
en invändning, man ej sällan får höra,
då man förordar denna undervisning -
visat stort intresse för saken och
hjärtligt uttalat sin tacksamhet för hvad
flickorna fått lära. Då en af de mindre
bemedlade bland mödrarna vid ett besök
i skolköket till några af de närvarande
yttrade: »Bättre kunde jag väl aldrig
använda en femkrona än att låta min
tös vara med om detta», så instämde
de alla i hennes ord. Men det är ej
blott en uppoffring i penningar, som
föräldrarna gjort genom att låta flickorna
deltaga i skolkökskursen. Modern har
under tiden saknat dotterns hjälp till
de mångahanda arbeten, som denna eljest
i hemmet utfört. De små barnens och
husdjurens vård, mjölkning, städning
och matlagning - allt har nu till större
delen hvilat på henne. I högst få af
dessa hem finnas kvinnliga tjänare.
Arbetskrafter stå ofta ej att få för guld
på landsbygden. Tvänne af flickorna
hade sitt hem en mil från skolköket
och fingo under kursen bo hos en
släkting en half mil närmare. Detta
orsakade ej blott ökade utgifter utan
beröfvade också mödrarna den hjälp, de
kunde haft af flickorna på
eftermiddagen. Den ena af dessa mödrar var
änka och kämpade med stora
svårigheter för att kunna behålla hemmanet
efter mannen. En sådan uppoffring visar,
att mödrarna uppfatta, att skolköket vill
vara dem till hjälp, och att de äro
tacksamma därför.
Föräldrarna hafva på många sätt visat
sin tacksamhet och i allmänhet hafva
vi kommit i ett närmare och hjärtligare
förhållande till såväl dem som till
eleverna än hvad fallet varit i Göteborg.
Mödrarna hafva särskildt satt värde på
deri noggranna renlighet och beräkning,
som flickorna fått vänja sig vid, och att
de lärt sig billigt förvara frukt och bär
samt inhämtat flera beredningssätt på
några enkla födoämnen, såsom sill, lefver
och hjärta af nötkreatur m. m. Ej
sällan har en mor erkänt, att en sådan
rätt, som flickan på egen hand lagat
hemma, blifvit mycket omtyckt.
12. Hvad söka vi lära eleverna under
den korta kursen?
Så korta som dessa kurser varit, kunna
vi ju ej af dem vänta något större
resultat. När statsunderstöd kommer dem
0 * Genom ett meddelande från fröken
Åkerström har jag med glädje hört, att
hennes erfarenhet från kurserna i Dalarne
i hufvudsak öfvensstämmer med den, jag1
haft i Bohuslän och Östergötland.
till del, borde de ju, om möjligt,
utsträckas till två månader. (Måhända
skulle det dock blifva för mödrarna allt
för svårt att så länge undvara döttrarnas
hjälp.) Men under den korta kursen
ha dock eleverna under daglig hänvisning
till vikten af kroppens ändamålsenliga
näring lärt sig att med renlighet,
sparsamhet och beräkning bereda en välsmakande
och omväxlande kost, och häraf komma
de nog att minnas det viktigaste. De
ha ju därvid hjälp af den under kursen
använda läroboken. Matlagning kommer
antagligen i större eller mindre mån
att kräfva flickornas arbete äfven efter
slutad kurs, och detta medför den
fördelen, att denna lärobok ej kan läggas
helt åsido såsom, sorgligt nog, ofta sker
med andra skolböcker. Genom fortsatt
användning af boken komma de således
att bättre minnas hvad de- lärt och att
äfven bättre uppfatta detsamma.
Vi ha ofta haft tillfälle att erinra
flickorna om de stora fördelar, som
lifvet på landet erbjuder gent emot
stads-lifvet, och törhända stannar en och
annan flicka hemma för att hjälpa far
och mor på gården i stället för att följa
med strömmen och flytta till staden.
Vi söka att göra klart för dem, att
husmodern genom att troget fylla de små
plikterna inom hemmet utför ett ej
oviktigt arbete till förkofran för den
egna bygden och för fosterlandet.
Någon frukt våga vi hoppas af detta
utsäde.
Men för att landtbruket skall »bära
sig» fordras, att kvinnan tar hand om
dess viktiga binäringar: trädgårds- och
hönsskötsel - och, där så passar sig,
också bi-skötsel. Till uppmuntran och
ledning för rationell hönsskötsel erhöllo
flickorna vid kursernas afslutning af för
skolköket intresserade damer »Lilla
Hönsboken», en präktig, för de små hemmen
afsedd liten handbok, utgifven af Finsk
Kvinnoförening. (Helsingfors, 14 öre.)
Andra punkter, som under kurserna
särskildt framhållits och nog också komma
att bära någon frukt, äro t. ex. den
stora betydelsen af renlighet som det
bästa skyddsmedlet mot bakterier eller
med andra ord mot de smittosamma
sjukdomarna. Bohusläningen har rykte
om sig att behöfva påminnas härom,
men hela det svenska folket behöfver
vinnlägga sig om renlighet, sparsamhet
och nykterhet, och under skolkökskursen
finnas många tillfällen att betona dessa
punkter. Om alkoholdryckerna
undervisas i sammanhang med
njutningsmedlen; till sparsamhet måste matlagningen
ständigt taga hänsyn. Hushållskassan
har utgjorts af de fem kronor, som
hvarje elev betalar jämte de 50 öre pr
dag, som lärarinnan erlägger. Men denna
summa, 16 öre pr person för en middag
af två rätter, har dock räckt till under
de tre kurserna i Bohuslän. Med afsikt
har middagskostnaden satts så låg. Vårt
folks nationalfel är att lefva öfver
tillgångarna. Ett af dessa kursers
hufvud-mål måste därför vara att visa, huru
en fullt närande, god och omväxlande
kost kan erhållas till detta pris. Enligt
ganska omfattande iakttagelser af
arbetares lefnadsförhållanden såväl i
städerna som på landsbygden är det ett
jämförelsevis mindre antal, för hvilka j
en högre middagskostnad vore möjlig.
Men detta förhållande bör ej leda till
beklagande af dem, som äta en så billig
middag. En framstående läkare uttalade
en gång sin åsikt om villkoren för ett
sundt lif sålunda: »Lef på 50 öre om
dagen och förtjäna detta själf!» Kan
kroppen underhållas sund och
arbets-duglig på en billig kost, så blir ju
därigenom så mycket mer öfver att använda
för andlig utveckling.
För den flicka, som i hemmet har
råd att laga dyrare mat, går det lätt
att höja priset genom att använda mera
smör och ägg samt att genom inköp af
prima stycken kött eller fisk få
middagspriset till 50 öre å 1,5.0 pr person. Detta
är en lättlärd konst! Men bed den,
som lärt sig laga mat till 20 å 25 öre,
i stället sänka priset till 15 å 16 öre,
och hon skall tro, att detta är liktydigt
med svältkost eller ock förklara det
omöjligt. Normalplanens förslag till
undervisningskurs i huslig ekonomi uttalar
sig tydligt om målet: »Matlagning och
bakning, afseende att med iakttagande
af nödig sparsamhet, renlighet och klok
uträkning tillreda en på samma gång
närande, hälsosam och välsmakande
hvar-dagskost för ett allmoge- eller
arbetarehem.» Den lärobok, som begagnats
under kursen, innehåller 200 recept, och
de allra flesta kunna användas för
sådan enkel matlagning. Däri finnas också
förslag till 365 middagar motsvarande
detta pris.
13. De vandrande skolköken ha spridt
intresset i vidare kretsar.
Försökskurserna ha t varit till gagn
äfven i annat afseende. De ha spridt
intresset för skolkökssaken i vidare
kretsar och ledt till att prästerskap,
hushållningssällskap och enskilda gifva
understöd åt densamma. Redan under
sommarens arbete omfattades saken med
varmt intresse af respektive församlingars
präster och skollärare, och detta har
naturligtvis utöfvat stort inflytande på
allmogens ställning till frågan. I den
kommitté, som bildats i Bohuslän för
ätt-fortsätta kurserna, är prosten J. Laurell
ordförande, och under sommaren komma
nu fyra kurser att hållas med början
den 15 april i Skredsvik. Till dessa
lämnas af länets hushållningssällskap
,500 kr. samt medel till inköp af
inventarier. Älfsborgs läns norra
hushållningssällskap har också tillsatt en
kommitté för samma ändamål, och i
denna är friherre J. Alströmer
ordförande. Till fyra årliga kurser har
för tre år lämnats ett anslag af 500
kronor. Den första kursen skall hållas
vid Surte glasbruk och börjar också den
15 april. I Örebro län är ock en
kommitté tillsatt, och dennas medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
