Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,057.) 3 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 14
skildt, huru oriktigt påståendet är att
lärarekåren skulle undervisa i kristendom
på samma sätt nu som för 35 år sedan.
Tvärtom förberedas nu alla läxor. Men
hvad som behöfves är en ny lärobok i
kristendom, och efter en sådan längta
alla lärare och lärarinnor. Den borde
innehålla både katekes och biblisk
historia och vara affattad efter barnens
ståndpunkt. Sedan skall nog lärarekåren veta
att bibringa barnen kunskap i densamma.
Mötet enade sig öm följande resolution:
Föreningen uppskattar till fullo behofvet
af en för barnens fattningsförmåga mera
lämplig lärobok för undervisningen i
kristendom än den gällande
katekesutveckling-en, men vill på samma gång protestera mot
den ofta uttalade beskyllningen mot landets
lärarekår och prästerskap för öfverdrifven
och själlös utanläsning af katekesen såsom
orättvis och finner den af hr E. G. Åkerlind
vid årets riksdag väckta motionen rörande
katekesutanläsningen sakna stöd i faktiska
förhållanden och antagligen bero på bristande
kännedom om huru undervisningen i
skolorna i våra dagar bedrifves.
Stockholms
folkskolläraresällskap hade i onsdags afton sitt första
sammanträde för året, hvarvid års- och
revisionsberättelserna upplästes samt
lämnades styrelsen ansvarsfrihet. Af
bibliotekariens redogörelse framgick, att
26 nya arbeten under året inköpts samt
att 30 skänkts af för biblioteket
intresserade ledamöter. Enligt utlånings
journalerna uppgick antalet boklån till 180.
Vid anställdt styrelseval utsågs till
ordförande Öfverläraren A. Hiibinette,
till vice ordförande hr L. Edén, till
kassör hr E. Forssén, till bibliotekarie hr
A. Bergqvist och till sekreterare hr E.
Carli.’ Öfriga styrelseledamöter blefvo
hrr Chr. Vassberg, Ax. K. Blomkvist
samt J. Christiern son. Till ledamöter i
biblioteksnämden valdes hrr G. Hagman
och T. Granlund.
Hr Thorelius lämnade därpå en del
skildringar om Fröding från hans
ungdoms- och skolår samt uppläste med
innerligaste förståelse några af hans
dikter. Lifliga bifallsyttringar följde på
föredraget. Med ett enkelt samkväm
afslöts sammanträdet.
Göteborgs skolförening hade den
21 mars anordnat en musikalisk soaré
för att erhålla medel till slutbetalning
af ett piano, som för något mer än ett
år sedan inköptes. Soarén hölls i K.
F. U. M:s stora sal, hvilken till sista
plats var upptagen af intresserade
åhörare, inemot 700 personer. Som
huf-vudnummer upptog programmet tvänne
körverk, nämligen tvänne afdelningar af
Körlings »Håtunaleken» samt hela
Sved-boms »I rosengården». Kören,
bestående af något mer än ett 50-tal lärare
och lärarinnor under anförande af
folkskolläraren .A. B. Åkerlund, erhöll i
platstidningarna vackra loford för sitt
utmärkta framförande af de ingalunda lätta
musikverken. Ackompanjatören,
folkskolläraren John Thorén, liksom solisterna,
fröken Anna Fock, hofrättsnotarien Erik
Mellgren och tandläkaren Jolin Bygren,
bidrogo hvar på sitt1 sätt till ett godt
resultat. Utom dessa körsaker upptog
programmet- pianonummer af fröken H.
Höglund samt solosång af fru A. Mraz
och hr Bygren.
Det ekonomiska resultatet af soarén
var öfver förväntan godt.
Konsten i skolan och hemmet
var föremål för en liflig diskussion vid
Konstnärsklubbens senaste sammanträde
härstädes. Frågan inleddes af artisten
Oskar Stenvall.
Efter en inledande redogörelse för den
nytta, som permanenta konstutställningar
kunna göra i sagda syfte uti Stockholm och
Göteborg, de enda städer, där de förefinnas,
föreslog tal:n en förening, omfattande hela
landet med uppgift att samtidigt verka för
såväl skolornas prydande med konstverk
som ock för konstintressets utbredande bland
de breda lagren genom anordnande af
am-bulatoriska konstutställningar i städer,
köpingar och å öfriga större platser, där
dylika utställningar sällan eller aldrig
förekomma.
Han framlade i sammanhang härmed ett
förslag till bildande af en förening för
skolornas och hemmens prydande med
konstverk genom utdelning af dylika bland
medlemmarne, en förening, grundad på
samarbete mellan konstnärerna och den stora
allmänheten och sammansatt af personer ur
alla samhällsklasser och af alla åldrar fr. o. m.
skolbarnen. Föreningen borde anskaffa en
större samling konstverk, hvilka af
konstnärerna till föreningen borde öfverlåtas mot
betalningsskyldighet efter ett år. Med dessa
konstverk skulle anordnas ambulatoriska
utställningar, och genom de inflytande
inträ-desafgifterna och medlemsafgifterna under
året skulle man blifva i tillfälle att betala
nämda konstverk, hvilka sedan genom
lottning skulle utdelas till medlemmarne.
Dessutom skulle ett belopp afsättas för
beställning af ett eller flera originalkonstverk
till skolors prydande o. s. v.
Efter en längre diskussion enades
mötet om följande uttalande:
Konstnärsklubbens medlemmar uttala sin
sympati för det mål, förslagsställaren
åsyftar, men anse sig icke böra, på grund af
ett lifligt intresse tör detta måls uppnående,
ställa sig själfva i spetsen; dock kunna de,
hvilket tvifvelsutan icke behöfver uttalas,
försäkra, att de, ifall förslaget rörande
bildandet af en förening till fromma för det
allmänna konstmedvetandet i landet genom
utom konstnärskåren stående personer
kommer till stånd, i sin mån hädanefter som
hittills verka till det ideella målets
uppnående.
Hyllning åt
folkhögskoleföreståndare. Den 29 mars fyllde
föreståndaren för Örebro läns folkhögskola
i Käfvesta fil. d:r J. V. Jonsson 50 år.
Ett femtiotal forna lärjungar, manliga
och kvinnliga, hade tillstädeskommit och
öfverlämnade en större bukett medjband
i svenska färgerna Till d:r J., hvilken
redan i fjor den 30 april kunde fira sitt
silfverbröllop med folkhögskolan,
öfverlämnades därpå med ett tal af redaktör
Joh. Larsson ett Haldaguldur jämte
kedja såsom minnes- och
tacksamhetsgärd samt en summa af 135 kr. i guld,
det öfverskott, som uppkommit vid
insamlingen till hedersskänken. Den så
varmt hyllade läraren framförde ett väl-
taligt tack. Flera tal höllos vid
aftonens samkväm i skolan, där sången
klingade friskt och gamla minnen
upp-lifvades. En hyllningsdikt hade
folkskolläraren K. F. Forsman i Reijrnyra
låtit införa i en ortstidning.
- Vid sitt h alf sekels jubileum den 30
m/ars blef folkhögskoleföreståndaren i
Grebbestad Alfr. Alström på
mångfaldigt sätt hyllad. Tidigt på morgonen
uppvaktades han med musik, ett
hyll-ningskväde och en tryckt adress
öfverlämnades från ett par hundra forna och
nuvarande elever, och som minnesgåfvor
erhöll hr A. en kammarorgel, 100 kr.
kontant från forna elever, en
silfver-kaffekanna från lärarepersonalen vid
skolan, en marinkikare från en
nykterhetsloge o. s. v. Många tal höllos under
dagens lopp för den nitiske
folkbildnings- och nykterhetskämpen.
Nordisk fest firades den 26 mars
vid Uppsala läns folkhögskola i
Grytt-jom.
Mer än 200 personer hade infunnit sig vid
högtidligheten, som af styrelsens ordförande
grefve H. Wachtmeister å Strömsberg
öppnades med ett anslående tal. Föredrag hölls
om fosterlandskärlek af skolans föreståndare
fil. kand. D. Blomqvist, och andre läraren
ingeniör Fahl återkallade minnet af de 24
å bautastenen upptagna, af döden under |
året skördade märkesmän. Namnet Eva
Vig-ström var ock upptaget. Deklamation,
unison och solosång, duetter, kvartetter
omväxlade med musik och skioptikonbilder i
den med granar och flaggor smyckade
festsalen.
Barnens Utelif. Vid ett
föräldramöte i Gäfle diskuterades i förra
veckan frågan: »Hvad bör göras till
förebyggande af barnens utelif?» Frågan
inleddes af pastor A. Åkerblom. Det vore
ej meningen att hindra barnen från att
vara ute i Guds fria natur utan att
af-hålla dem från att löpa kring torg oöh
gator utan tillåtelse af föräldrarna.
Under diskussionen, hvari bl. a.
folkskoleinspektören d:r A. Nordlander,
Öfverläraren N. Bergström, folkskolläraren
O. Rosenborg, kyrkoherden J. Fr. Thulin
m. fl. togo liflig del, framhöllos flera
medel som lämpliga för vinnande af
ifrågavarande syftemål.
Däribland nämdes inrättande af
arbetsstugor, passande arbeten i hemmet, ordning",
ingen stelhet och tråkighet utan i stället
lekar, i hvilka föräldrarne deltogo,
gemensamma familjefester - särskildt borde
moderns födelsedag alltid firas som familjens
högtidsfest - små skänker
familjemedlemmarna emellan, noggrann kontroll i samråd
med lärarne öfver det sätt, hvarpå barnen
skaffade sig1 och använde penningar,
trefli-gare och rymligare bostäder för arbetarne,
lekplatser för skolung-dom. Föräldrarna borde,
såväl vinter som sommar taga barnen med
på små utflykter och bibringa dem enkla
vanor.
Berättelse om Linköpings stifts
sjette folkskolläraremöte i Linkö
ping den 31 juli och l augusti 1901
har från trycket utgifvits af mötets
sekreterare, folkskoleinspektören, i
Linköping, pastor J. A. Söderlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
