Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (1,058.) 9 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄKARETIDNING.
271
plikt i detta hänseende blir därför att göra
allt för att något af ljus och poesi måtte
intränga i barnens hjärtan. Den förfogar
visserligen redan öfver många medel härför,
men ännu ett kan ju ej skada.
Beträffande sådana sagor, som berätta
om jättar och troll, och om hvilka man
anmärkt, att de alstrade fruktan hos barnet,
ansåg talaren, att man ej behöfde vara
synnerligen ängslig. Barnen möta ju i alla
händelser det onda i lifvet, och då kan det
ju ej vara orätt att gifva dem en
spegelbild däraf. Sagorna skildra ju ock det godas
strid mot det onda.
Efter en kort diskussion enade nian
sig om följande uttalande:
Mötet anser det vara af vikt, att
sagoberättandet införes i småskolan, emedan sagan
ger riklig näring åt barnens fantasi sarnt
verkar förädlande på deras känsla och
sålunda bildar ett värdefullt komplement till
de ämnen, som företrädesvis afse att
uppöfva barnens minne och odla deras förstånd.
Fantasien och dess betydelse
för Uppfostran utgjorde ämnet för ett
föredrag af hr A. Degerman vid
Hernö-saiidskretsens vårmöte.
Efter en intressant skildring af fantasien
som själsfunktion och dess egendomliga sätt
att verka öfvergick talaren till en
redogörelse för dess betydelse vid uppfostran. Ända
sedan Rousseaus och Pestalozzis dagar hade
pedagoger allmänt erkänt och behjärtat
denna, men i praktiken hade den sålunda
intagna teoretiska ståndpunkten lämnats
obeaktad. «Allt åt minnet, något åt
förståndet, intet åt fantasien» hade varit valspråket
på undervisningens område. Särskildt
lan-kasterskolorna med sin torra mekanism
saknade alla förutsättningar för att kunna odla
fantasien. Senaste tiden tydde emellertid
på en förbättring.
Fantasien spelade en oerhördt viktig roll
i det mänskliga själslifvet. Den vore de
stora upptäckternas och uppfinningarnas
springkälla. Det enklaste arbete kräfde
fantasi. I naturvetenskapen vore fantasien
Johannes döparen - vägrödjaren, som
an-gåfve nya banor. Som exempel på det sagda
.anfördes Kolumbus’ upptäckt af Amerika.
Kolumbus hade lefvat under de
gynnsammaste förhållanden för utbildandet af en
djärf och liflig fantasi. Genom en sådan
kunde han tänka sig vägen öfver det stora
världshafvet till ett långt i fjärran beläget
land. Luthers åskådlighet, fyndighet och
omedelbarhet hade varit viktiga
förutsättningar för det verk han utförde, och de hade
just sin grund i liflig fantasi.
Den enklaste matematiska uppgift fordrade
för sin lösning fantasi. Hvart skulle man
utan barnens fantasi komma vid
modersmåls-undervisningen? Fantasiens betydelse vid
undervisningen i geografi och historia vore
ju af hvar och en lätt insedd. Som exempel
på den roll den spelade vid
kristendoms-undervisningen hänvisade tal:n till
skildringen af Kristi lidande.
Efter en redogörelse för fantasiens
förhållanden till andra själskrafter sammanfattades
det sagda om dess betydelse så: Fantasien
är den förmögenhet, soin uppfattar ideal och
hjälper oss att förverkliga dem.
Faran af försummandet af fantasiens odling
vore framför allt den, att man därigenom
utbildade s j älf viska, hårda, orättvisa, för allt
utom sina egna personligheter ointresserade
människor.
Utan fantasi ginge vetenskapen miste om
initiativ. »Vetenskapen utan fantasi kan stå
men ej gå.»
Fantasien vore vidare alldeles oundgänglig
för odlandet af skönhetssinnet och smaken.
Som medel för odlandet af barnens fantasi
förordade tal. särskildt lek, läsning af god
litteratur i skolorna och slutligen Skolresor,
En varning för skolråden och en
maning till dem att se upp, då det gäller
oexaminerade vikarier, utgör följande
historia, som i dagarna tilldragit sig på
västkusten.
Påskafton häktades i Varberg för
lösdrif-veri f. privatläraren J. E. Nyman, född i
Karlskrona 1846. Nyman hade några dagar
fört ett mycket supigt lefnadssätt och äfven
bettlat samt sökt pocka sig till pengar.
Vid förhöret påstod N. först att han aflagt
mogenhetsexamen och folkskollärareexamen,
men bekände slutligen att detta var
upp-diktadt. Han hade genomgått fem klasser
i Karlskrona läroverk samt någon tid varit
elev vid seminariet i Växjö, hvarefter han
dels uppehållit sig som privatlärare i
Karlskrona och Kristianopel och dels haft
lärarevikariat i olika delar af landet. Under de
senaste tio åren har han varnats för
lösdrif-veri åtta gånger samt dömts till
tvångsarbete i tre månader under år 1897.
Nymans vagabondlif har märkvärdigt nog
ej hindrat honom från att få en hel del
lärarevikariat, så i fjor vid Mäshults räddningshem
för vanartiga gossar. Nu sist hade han
kommit till" Varberg för att tillträda ett vikariat
i Värö socken. Vid ankomsten dit var han
mycket berusad och förde under natten ett
sådant röfvarlif, att hans tillfälliga värdinna
anmälde förhållandet för en skolrådsledamot.
Han uppgaf sig vara filosofie kandidat.
Hans bagage bestod af en butelj brännvin,
dinglande i fickan, och utseendet förrådde
både ett och annat men minst af allt läraren.
Han fick naturligtvis ej tillträda sin
befattning, utan skolrådet sammanträdde så
fort som möjligt och anslog åt honom för
hemresa 10 kr. Men med dessa medel hann
Nyman ej längre än till Varberg, där
öfverskottet å biljettpengarna förvandlades till
brännvin.
En ortstidning framhåller, att det var
den omständigheten, att lönen var den
minsta möjliga, som gjorde, att ingen
examinerad sökande anmälde sig till
platsen. Skolrådet hade då antagit den
ende sökanden, en f. d. tvångsarbetare.
Hans roll som »vikarierande lärare» bör
väl nu vara utspelad.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till klockare-, organist- och
kantorstjänsterna i V. Karup-Torekow, Krist.:
i) O. A. Lövegren i Verum, 2; J. E.
Ebbesson i V. Karup, 3) M. J. Runbäck i
Linne-ryd.
- Till två folkskolläraretjänster i
Jönköping: 1) J. A. Bruhn, 2) S. J. Hartman,
3) F. Ekmark, samtliga e. o. lärare på
platsen, 4) T. Roosvall i Gellivare, 5) O. V.
Larsson i Lidköping, 6) V. A. Mellin i
Tumberg, Älfsb.
- Till en folkskolläraretjänst i Haparanda:
1) A. F. Sortelius i Edefors, 2) P. A. Altin i
Öfver-Kalix, 3) vik. på platsen G. E.
Hägg-berg. ’
- Till en lärarebefattning vid Arlöfs
folkskola, Burlöf, Mim.: 1) P. G. Vestman
därstädes, 2) N. M. Eriksson i Hannas, 3) N.
Ernhard i Brönnestad.
- Till läraretjänsten vid Stugsunds
folkskola, Söderhamn: 1) vik. därstädes Erik
Bergman, 2) J. O. Engström i Stode, 3) L.
Lundgren i Köping.
- Till två folk skollärarinnebefattningar i
Jönköping: 1) Berta Vesterdahl i Nässjö, 2)
Elisabet Petersson, 3) Ingeborg Bredin, 4)
Hilda Johansson, de tre sistnämda i
Jönköping, 5) Anna Törnqvist i Sandhem, 6)
Gunhild Roth i Karlstad.
VÄLDE. Till folkskollärare, klockare
och organist i.Husby-Sjutolft} Upps.: Anders
Uggla i Giresta (enhälligt).
- Till lärare vid Liljeholmens folkskola,
Brännkyrka, Sthm: Sten Berg i Hagebyhöga
(ensam sökande).
- Till folkskollärare i Huddinge, Sthm:
H. Lorin i Stockholm.
- Till folkskollärarinna i Västerås: e. o.
lärarinnan därstädes Amelie Johansson.
- Till lärarinna vid Uppsal j e folkskola,
Järna, Kpbg: e. o. lärarinnan därstädes
Emmy Ström.
En dag hvarje vårtermin skall anslås
åt folkskolebarnens undervisning i frösådd
och skogsplantering enligt ett af skolrådet
i Älfkaiieby, Upps., nyligen fattadt beslut.
- En löneförhöjning till 350 kronor har
Skellefteå församling beslutat bevilja lärare
och lärarinnor vid församlingens
mindre-folkskolor och småskolor. Beslutet fattades
med 18,075 röster mot 1,893.
ff- Folkhögskolan i Matarengi kommer
enligt riksgäldsfullmäktiges beslut att
erhålla ett exemplar af riksdagstrycket fr. o. m.
år 1900 liksom af registerverket öfver
riksdagens protokoll med bihang.
-. En vacker minnesgåfva bestående af
två silfverljusstakar och en servetring
öfverlämnades från tacksamma föräldrar vid
nyligen hållen examen till folkskolläraren Joh.
Rosén i Trelleborg.
- En högre folkskola skall upprättas i
Teckomatorp, Mim., för N. Skräflinge,
Kells-Nöbbelöfs och Norrhvidinge socknar.
Kam-mitte för utarbetande af förslag till stadgar
är^vald.
- Öfverklagadt är hos domkapitlet i Lund
det af skolrådet i Trelleborg fattade beslutet
att till öfverlärare förordna folkskolläraren
N. Bokan der. Det är en skolrådsledamot,
som är den klagande.
- En finare kaffeservis öfverlämnades
den 2 dennes som minnesgåfva från
tacksamma föräldrar till folkskolläraren M. J.
Bäckström i Trelleborgs landsförsamling.
Församlingens tack tolkades af påstår C. A.
Sjöstedt och riksdagsmannen A Sjölin.
- Två donationer hafva i dagarna
kommit Växjö till del, i det en gifvare, som
önskar vara okänd, till hemmet för bildbara
idioter i Kronobergs län skänkt 5,000 kronor
och till Vä,xjö tekniska yrkesskola 15,000
kronor.
- Organist- och kyrkosångareexamen är
i Kalmar aflagd af folkskolläraren Emil
Carlsson från Mönsterås och i Visby af
folkskolläraren J. Teodor Ekelund från Buttle.
Organistexamen har i Kalmar aflagts af
Seth Sjögren.
– Ungdomsmöte med ett 20-tal förlidet år
från Visby folkskola utexaminerade gossar
hölls i förra veckan. Skolföreståndaren
Ljungberg hälsade dem välkomna, och
folkskolläraren S. G, Andrén höll föredrag om
»vindar i ungdomens vår».
- Föreningen Norrköpings
skollofskolonier höll årssammanträde den 4 dennes.
Budgeten hade under år 1901 slutat på
5,571 kronor och grundfonden utgör 17,000
kronor. Till medlem i styrelsen efter
kanslirådet 1. A. Lyttkens invaldes
folkskoleinspektören d:r Bager-Sjögren.
- En mängd donationer hade framlidne
d:r A. F. Melander i lifstiden gjort.
Sålunda hade han testamenterat till
Malm-qvistska uppfostringsanstalten, 5.000 kronor,
Elsa Borgs barnhem 5,000 kronor, Fridsbergs
barnhem 5,000 kronor och enskilda
barnhemmet i Visby 5,000 kronor.
-. Svenska allmänna
djurskyddsföreningens silfvermedalj har tilldelats
folkskolläraren och styrelseledamoten i Växjö
djurskyddsförening F. Berggren, folkskolläraren
och styrelseledamoten i Karlskrona djur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
