Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,060.) 24 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
313
och som jag varit i tillfälle att pröfva, både
såsom lärare och t. f. examensvittne. Att
barnen i Gunnarsnäs folkskola hade goda
kunskaper öfverraskade mig icke, då herr
Bergman och jag undervisat i samma skola
och jag därvid fann, att de barn, jag
mottog från hans klass, hade en synnerligen
god underbyggnad. Af förekommen
anledning anser jag mig böra nämna, att herr
Bergman var långt ifrån frikostig, då det
gällde att sätta betyg.
Uddevalla den 3 juli 1897.
P. Larsson.
Folkskollärare.
Att herr P. Larsson är en person med
erfarenhet och godt omdöme i frågor, som
röra folkskolan och dess undervisning, får
jag härmed på begäran intyga.
Uddevalla den 31 juli 1897
C. Leidesdorff.
Folkskoleinspektör.»
Äfven har Bergman åberopat ett
vederbörligen bestyrkt, så lydande
»Utdrag. Till skolrådet i Gunnarsnäs!
9. Till sist vill jag uttala min stora
ledsnad öfver det spända förhållande, som äger
rum mellan skolrådet och folkskolläraren,
enär detta verkar skadligt på hela
skolväsendet. Pastor, som är skolrådets
ordförande, och läraren böra ömsesidigt understödja
hvarandra, ty de hafva ett och samma mål.
Läraren, som står församlingsborna nära,
bör understödja prästen i hans arbete och
prästen å sin sida bör knyta den flitige och
nitiske läraren vid sig och vara mån om
att aflägsna allt, som är ägnadt att störa
det ömsesidiga förtroendet. Då de ha så
mycken nytta af hvarandra, hvarföre skola
de stå i ett fientligt förhållande till
hvarandra? - Må därföre allt, som söndrar,
aflägsnas och båda lefva i godt förhållande
till hvarandra till skolans bästa! Detta är
min innerliga önskan, och jag är viss om
att skolväsendet i Gunnarsnäs skulle vinna
betydligt härpå.
Torp och Ellenö den 8 mars 1897.
Aug. Ekelund.
Folkskoleinspektör.
Uti två särskilda i målet afgifna
utlåtanden har, beträffande Bergmans
skicklighet och nit i tjänsten, nuvarande
folkskoleinspektör i distriktet icke anfört
annat, än att, enär han den 9 juli 1897,
då skolrådet tilldelade Bergman
ifrågavarande varning, icke varit
folkskoleinspektör, han icke kunnat anställa någon
jämförelse mellan Bergmans sätt att sköta
skolan före och efter nämda dag,
hvarjämte folkskoleinspektören förklarat, att
Bergman nog hade förmåga att, när han
så funne för godt och lämpligt,
ådagalägga ett hyfsadt uppförande samt visa
bemödande att väl förrätta sin tjänst.
»Vanvördnad och otillbörligt
uppförande.»
Det andra skäl, som af skolrådet
åberopades till grund för den Bergman
tilldelade varningen, bestod däri, att han
skulle hafva visat vanvördnad och
otillbörligt uppförande mot förman. I detta
afseende har skolrådet i målet framför
allt betonat, att Bergman medelst
processer hos åtskilliga myndigheter skulle
hafva trakasserat skolrådet eller dess
ledamöter samt därvid uti ingifna
skrifter yttrat sig otillbörligt, hvarjämte
skolrådet påstått, att Bergman dels mot skol-
rådet och särskildt mot dess vice
ordförande uttalat hotelser och uppfört sig
ohöfviskt, dels ock vid flera tillfällen
stört den allmänna gudstjänsten i
Gunnarsnäs kyrka.
Förutom ofvan omförmälda genom
besvär hos domkapitlet i Karlstad
anhäng-iggjorda mål beträffande tjänstledighet
för Bergman under sommaren 1899,
hafva, såvidt af handlingarna i
förevarande mål framgår, de rättegångar,
som Bergman fullföljt eller anställt mot
skolrådet eller dess ledamöter under tiden
efter det k. m:t framställde den honom
tilldelade varningen och intill dess
skolrådets beslut att skilja honom från
tjänsten blef af k. m:t Fastställdt, varit
följande.
I december 1898 hade Bergman
instämt skolrådets vice ordförande och
förutvarande ordförande till Nordals
häradsrätt med yrkande om laga ansvar å dem
för missfirmelse; i detta mål blef, enligt
hvad skolrådet uppgifvit, den sistnämde
af Bergmans motparter genom
häradsrättens utslag ådömd edgång, hvilket
beslut dock sedermera af vederbörande
hofrätt undanröjdes. Samtidigt hade
Bergmans nämda motparter vid
häradsrätten fört ansvarstalan mot honom för
missfirmelse, hvilken rättegång den 28
februari 1900 af häradsrätten afgjordes
på det sätt, att Bergman blef från
ansvar frikänd.
I december 1898 anförde Bergman
hos k. m:t underdåniga besvär öfver
domkapitlets i Karlstad utslag i fråga om
of vanberör da af skolrådet den 26 april
1898 för honom utfärdade
tjänstgöringsbetyg; och i september 1899 fullföljde
Bergman hos kammarkollegium talan
emot ett af k. m:ts befallningshafvande
i Älfsborgs län den 19 maj 1899
meddeladt beslut i fråga om Bergmans
löneförmåner såsom folkskollärare i
Gunnarsnäs församling.
Härjämte har skolrådet gent emot
Bergman åberopat, att han i november
1898 hos k. m:ts befallningshafvande
yrkat utbekommande af ersättning för
,ett af honom förskotteradt belopp jämte
ersättning för lagsökningskostnad, samt
att han, efter det skolrådet meddelat
beslut om hans afsättning, dels i oktober
1899 hos kyrkostämman i Gunnarsnäs
församling framställt yrkanden om
utbekommande af vissa anöningsförmåner,
dels, sedan rådstnfvurätten i Karlstad,
hvarest han under år 1900 niot
skolrådet anhängiggjort rättegång, delvis
ogillat hans därunder framställda
påståenden, hos Svea hofrätt öfverklagat
rådstufvurättens utslag och därvid mot
skolrådet användt äreröriga tillmälen,
dels i slutet af år 1900 instämt
ledamöter af skolrådet till Stockholms
råd-stufvurätt, dels ock i januari 1901 hos
domkapitlet i Karlstad öfverklagat ett
af skolrådet i december 1900 fattadt
beslut i fråga om tjänstgöringsbetyg för
Bergman.
Icke heller i afseende å Bergmans
uppförande gent emot skolrådet och dess
ledamöter har nuvarande
folkskoleinspektören i målet sig uttalat, hvaremot
domkapitlet uti sitt till k. m:t afgifna
utlåtande härom anfört, att Bergman,
enligt hvad handlingarna såväl i denna
sak som i åtskilliga andra hans
besvärsmål gåfve vid handen, ådagalagt ett
sådant uppförande gent emot skolrådet
och dess ordförande, att han ej borde
såsom lärare längre bibehållas.
Bergman har däremot dels, i fråga
om de af honom anställda rättegångarna,
förnekat, att han på grund af anförda
klagomål öfver lidna oförrätter kunde
anses hafva brustit i skyldig aktning
mot skolrådet, och dels i | öfrigt bestridt
hvad honom af skolrådet lagts till last
samt härom anfört, bland annat,
följande:
»Allt hvad skolrådet anför såsom bevis för
att den varning, som skulle hafva gifvits
mig, befunnits fruktlös, är nyheter, som jag
aldrig förr hört. Skulle de hafva någon
motsvarighet i verkligheten, borde jag väl
enligt 32 § af folkskolestadgan fått veta af
dem på något sätt förut. En del synes bero
på missuppfattning, som väl kunnat rättas,
om skolrådet eller någon dess ledamot
nedlåtit sig att därom meddela sig med mig,
en del är ock af den beskaffenhet att, om
skolrådet gifvit sin önskan tillkänna, skulle
den af mig gärna uppfyllts, det mesta
saknar all grund.»
Var varningen fruktlös?
Af den här ofvan lämnade
redogörelsen för ifrågavarande mål framgår,
enligt utskottets åsikt, att vissa för dess
afgörande synnerligen viktiga
omständigheter icke blifvit tillbörligen utredda.
För att en folkskollärare med fast
anställning skall kunna af vederbörande
skolråd skiljas från sin tjänst, fordras,
enligt åberopade paragraf i gällande
stadga angående folkundervisningen i
riket, föregången, i skolrådets protokoll
intagen men fruktlös befunnen varning.
Detta stadgandes syfte synes
uppenbarligen vara det, att en bestraffningsåtgärd
af så ingripande art som afsättning från
innehafvande befattning samt skiljande
från därmed förenad lön och
pensionsrätt icke får mot en vid folkskola
anställd lärare vidtagas, förrän, sedan
varningen vunnit laga kraft, genom
fore-bragta omständigheter blifvit utredt, att
folkskolläraren därefter visat sig framhärda
i de förseelser-, för hvilka han blifvit varnad.
Den varning, hvilken den 9 juli 1897
tilldelades folkskolläraren Bergman,
afsåg dels oskicklighet och försumlighet i
tjänstens förrättande, dels ock
vanvördigt och otillbörligt uppförande mot
förman. Utskottet håller före, att genom
skolrådets framställning ingalunda
blifvit mot Bergmans bestridande
ådagalagdt, att han efter erhållen varning och
intill den 11 september 1899, då
skolrådets beslut om hans afsättning
meddelades, gjort sig skyldig till enahanda
förseelser. Hvad först och främst angår
den af skolrådet mot Bergman gjorda
tillvitelsen för oskicklighet i tjänsten,
synes skolrådet, så vidt handlingarna i
målet utvisa, stå ensamt i sin uppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
