- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
315

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,060.) 24 april 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 17

SVENSK LÄRARETIDNING.

315

Vi ha ju vår offentliga folkskola.
Det finnes hvarken i lag eller i
sakens natur något, som hindrar att
lyfta och höja den, så att den
motsvarar barndoms ålderns behof. Hvad
som fattas är blott initiativ och
sakförstånd. Hvarifrån borde man främst
kunna vänta detta, om icke från vår
folkskolebyrå med underlydande
talrika inspektörer? Men hvad göres
från det hållet för att tillgodose de
nya behof, som på senare tider
uppstått? Platt intet; man synes icke
ens på det hållet ha någon aning om
att nya kraf vande uppgifter föreligga.
Inspektörerna äro valda med så liten
omsikt, att många af dem tvärtom
mer eller mindre öppet arbeta mot,
att folkskolan i dessa tätt bebyggda
samhällen göres sådan, att den kan
motsvara deras önskningar, som
å-stunda god skoluppfostran för sina
barn. Inspektörerna borde ju i stället
känna det som en af sina främsta
plikter att se till, att folkskolorna på
hvarje ort förbättrades i jämnbredd
med samhällsutvecklingen.

Men dessa bygder med tät
befolkning äro äfven i behof af skolor, som
gifva god undervisning för 13:e-15:e
lefnadsåren. Utvägar till
anordnandet af sådana finnas också angifna
i folkskoleförfattningarna: högre
folkskolan och folkskolans högre
afdelning; men dessa skolor äro så godt
som okända utom för några få
invigda. Dessutom har ingen
omvårdnad ägnats åt deras utveckling.
Särskildt är det svårt att för dem erhålla
lämpliga lärarekrafter.

För anställning vid högre folkskolan
är fastställd en formell kompetens,
som är nästan lika dyrbar som för en
adjunkt vid läroverket, men i fråga
om löneförmåner äro högre
folkskolans lärare i flera fall sämre lottade
än folkskolläraren. Lärarne vid
folkskolans högre afdelning behöfva
naturligtvis större kompetens än
folk-skollärarne, men statsunderstödet till
dessa skolor är precis detsamma som
till folkskolan.

Läroplanerna i de flesta af dessa
högre skolor äro byggda på
folkskolekursen samt för sitt ändamål
olämpliga. De smaka för mycket af
seminarieplugg och äro för litet anlagda
på det, som unga människor i denna
ålder kunna och böra lära. Skolor
för ofvergångsåldern utan grundliga
kurser i naturkunskap, matematik och
ett främmande språk kunna tydligen
icke ha någon framtid. Särskildt
gäller detta om främmande språk, ty
föräldrar, som kosta på sina barn
skolgång utöfver folkskolan, fordra,
att barnen få läsa »ett språk». Men
skolans officiella ledare synas ej ha
öra för detta kraf.

Dessa brister hos redan befintliga
Öfverbyggnader till folkskolan äro
dock så lätta att afhjälpa, att det bör
kunna ske när som helst. I fråga

om lärokurserna har det redan skett
genom enskildt initiativ i en del af
nämda skolor. Resultatet har
öfverallt blifvit, att föräldrarna med
förkärlek sända sina barn till dessa
ungdomsskolor. De många nya högre
folkskolor, som äro under
planläggning, synas alla bli af denna typ.

På dessa platser ha också de bättre
lottade själfva tagit itu med att
förbättra folkskolan för att den högre
afdelningen måste få en god grund
att bygga på.

Utvecklingens inre logik håller sålunda
på att, till och med trots de styrandes
tendenser i annan riktning, forma en
i socialt och pedagogiskt afseende sund
och lifskraftig skolorganisation för de
nya samhällen, som nu växa upp i
vårt land.

Men som vanligt hos oss vill man
ha de styrandes bistånd. Krafvet på
goda medborgareskolor för småstäder
och andra liknande samhällen har
också trängt upp till regeringen, men
synes ha tagit miste på dörr och
kommit in i byrån för läroverken. Beror
icke detta på, att folkskolebyrån ställt
sig främmande därför?

Inom ecklesiastikdepartementet
synes det hållas hårdt på, att den
vänstra handen ej skall veta hvad
den högra gör. Det kan icke gärna
på annat sätt förklaras, hvad som i
år skett.

Till stor öfverraskning för oss, som
verka i de nya samhällena, har
läroverksbyrån gjort upp plan till en
alldeles ny skola för oss, fullständigt
parallell med den vi ha förut. Den
skall börja med 7:e lefnadsåret och
sträcka sig upp till 15:e eller 16:e.
Liksom folkskolan skall den ta emot
rika och fattiga, dumma och
begåfvade barn af båda könen. Med
afseende på lärjungarnas ålder,
begåfning, kön och härkomst är den prer
cis som folkskolan. Men den skiljer
sig dock ifrån denna i några icke
oviktiga punkter: den skall icke heta
»folk»-skola utan »högre samskola».
En del af eleverna skola vara
betalande, så att alla föräldrar, som icke
äro utfattiga, men ha en smula
fåfänga - en egenskap, som finnes
äfven på landsbygden och i
småstäderna - skola föra sina barn (111
den »högre skolan». För
småskole-klasserna erhålles visserligen intet
statsbidrag, men så skulle det flöda
så mycket rikligare högre upp. Där
skulle lämnas 45 kr. pr lärjunge, då
folkskolan däremot ej får mera än
10 ä 15. För en afdelning i denna
s. k. högre skola med 20 lärjungar
skulle erhållas 900 kr. i
statsunderstöd, medan för en f olkskole af delning
om 40 ä 50 fås endast 466 kr. 67
öre.

Men lärarnes kompetens? Den
skulle väl vara stor i läroverksbyråns
nya skapelse? Därom nämner
förslaget icke ett ord. Att döma af hvad

som äger rum i flera af de nuvarande
s. k. högre samskolorna skulle det
icke ligga något hinder i vägen för
att använda lärarinnor, som saknade
tillräckliga kunskaper för att vinna
inträde vid ett
folkskollärarinneseminarium. I fråga om lärokurser och
organisation skulle heller ingenting
bestämmas: dessa högre skolor skulle
få läsa hvad och huru mycket eller
huru litet de behagade.

Skolor med 30 lärjungar
tillsammans i fem klasser skulle få anses
ligga inom det normalas gräns. Det
skulle sålunda gå för sig nära nog
för hvilken person som helst att i
den minsta by upprätta en skola af
detta slag, blott någon af ortens
matadorer skaffar anslag af kommunen.
Med nuvarande fyrktalsvälde och
däraf följande liknöjdhet för kommunala
angelägenheter hos flertalet bör
sådant kunna gå lätt nog hvar som
helst.

Det är för oss, som icke bo i
Stockholm, nära nog obegripligt, huru ett
så orimligt förslag kunnat
framkomma och på allvar diskuteras. Men
underligare är att, enligt hvad som
uppgifves vara förhållandet, liberala
och folkligt sinnade skolmän och
politici i Stockholm gifvit det sitt
stöd. Man står där på möten och
tolkar sin längtan efter den lyckliga
tid, då folkskolan som bottenskola
skall bidraga att utjämna de sociala
missförhållandena, men samtidigt
stöder man åtgärder, som skulle
förhindra framträdandet af denna
skolorganisation, där den redan håller
på att tränga sig fram. AT det ordet
»samskola», som bedårar? Vet man
då icke, att 5/« af våra folkskolor äro
samskolor? Eller förstår man icke,
att det skulle vara en större olycka
för småsamhällena att få sin skola
sönderklufven i parallella
organisationer än detta är för storstäderna,
där folkklasserna i alla händelser
lefva mera isolerade? Det förefaller
mig sannolikast, att det just är
storstadssynpunkten, som gynnat
framkomsten af detta vidunderliga
skolprojekt.

Vårt hopp står till riksdagens andra
kammare. Sedan den med mycken
möda gjort oss kvitt småläroverken
och strypt förslaget om kommunala
skolor samt gång på gång beslutat
åtgärder, som afsett folkskolans
utveckling till en allmän
medborgareskola, behöfver man väl icke befara,
att den skall vara med om något i
socialt och folkbildningshänseende så
reaktionärt som detta förslag om små
samskolor bredvid folkskolor, hvar
det kan falla någon in att upprätta
dem.

Att väl organiserade och med
be-höflig utrustning försedda större
samskolor i städerna ha en betydelsefull
mission att utföra, kan äfven en
landsortsbo förstå. Men sådana samsko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free