Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,062.) 7 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
354
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
ligen hellre borde bestämmas i
förhållande till lärarnes antal oeh
aflöningar, därvid garanti mot
missbruk skulle vinnas genom förpliktelse
för vederbörande skoldistrikt att i viss
proportion till lönen bidraga till
slöjdlärarens aflöning.
På ett hår hängde det,
att första kammaren afslagit
skrifvelseförslaget rörande statsbidrag till
folkbiblioteken. Kammarens andra
tillfälliga utskott med landshöfding
Palmstierna i spetsen hade nämligen
i motiveringen för sitt tillstyrkande
utlåtande funnit lämpligt framhålla
såsom sin mening, att statsbidraget
ej borde komma städerna och de
större landssamhällena till del utan
endast afse «aflägsnare och fattigare
kommuner». Meningen var lika
genomskinlig som god: genom att
smeka senatorernas allbekanta antipati
mot städerna och de större
landssamhällena hoppades man kunna
stämma dem gunstigt för saken.
Men sådana där taktiska flnter ha
sina sidor; de kunna lika lätt stjälpa
som hjälpa, och så höll det på att
gå denna gång. Biskop Billing, som
är en man med skarp blick för
motståndares taktiska missgrepp, högg
med vanlig skicklighet in på den
svaga punkt, som utskottet blottat.
Man ville hjälpa endast de
aflägsnare och fattigare kommunerna, sade
han, och detta vore alldeles
förträffligt. Men betraktade man saken
praktiskt, så insåge man ju lätt, att
att en gräns vore omöjlig att
uppdraga; beviljades bidrag, skulle man
ej kunna hindra, att det komme
äfven städerna och de större
landssamhällena till godo, hvilket man ju
ej önskade. Utskottets betänkande
vore i denna del icke väl genomtänkt
och borde därför afslås.
Att biskopens tal vann genklang,
märktes nogsamt på de starka
nejropen, då talmannen gjorde
proposition på utskottets hemställan. Att
votering ej begärdes, berodde helt
visst därpå, att man »för skams skull»
ej ville motsätta sig ett beslut, som
andra kammaren med uttryckligt
förkastande af sitt tillfälliga utskotts
afstyrkande utlåtande fattat. Detta
motiv, som på ett mycket begripligt
sätt betonades af professor Trygger,
har man måhända att tacka för att
det gick så som det gick.
SKOLNYHETER
Sommarkurserna i Lund börja,
såsom tidigare omnämts, den 14 och
fortgå till och med den 27 augusti. Ur
programmet för dessa kurser kunna vi
nu meddela följande:
Professor John Ask kommer att hålla 5 á
6 föreläsningar om freds- och
neutralitets-sträfvandena, professor C. Charlier 3 á 4
om stjärnornas afstånd och fördelning,
professor E. Essen-Möller 4 á 5 timmar hygien
för kvinnor, professor J. Forsman (event.)
öfver bakteriologiskt eller patologiskt ämne,
professor F. Å. Johansson 6 om Jesus och
hans samtid, docenten A. Herrlin 6 á 8 om
den moderna lifsåskådningen, intendenten
C. J. Karlin 5 á 6 om textilkonstens
historia, professor H. Larsson 4 om känslolifvets
utveckling, professor C. Lindskog 5 å T om
antikens religiösa åskådning med särskild
hänsyn till dess inverkan på kristendomen,
professor M. Pfannenstill 3 á 4 om det kristna
lifsidealet, professor S. Eibbing 4 á 5 timmar
hygien för män, professor J. Thyrén 6 á 7
om straffrättens allmänna grunder,
professor Evert Wrangel 6 om målarkonstens
utveckling, docent H. Wallengren 8 om det
centrala nervsystemet och dess funktioner,
docenten A. Hennig 6 á 8 om Skånes
geologiska utveckling, skriftställaren Otto Hoppe
(event.) tyska språket o. s. v.
Föreståndaren för Grundtvigs höjskole i
Danmark H. Rosendal håller 5 á 6
föreläsningar om de danske författarne Bernhard
Severin Ingemann och Hans Kristian
Andersen.
Angående öfriga föreläsare är
programmet ännu ej klart men väntas snarast
möjligt blifva det.
Intendenten Karlins föreläsningar
komma att hållas i kulturhistoriska museets
borgarsal och åskådliggöras genom den
rikhaltiga samling af gamla väfnader,
museet förfogar öfver. För särskildt de
kvinnliga deltagarna i kurserna skola helt
säkert dessa föreläsningar blifva af
största intresse.
Folkskollärareseminarierna. K.
m:t har till stipendier för elever vid
nedannämda folkskollärareseminarier för
vårterminen innevarande år anvisat
följande belopp, nämligen:
till seminariet i Stockholm 3,172 kr.,
Uppsala 3,138 kr., Linköping 3,490 kr., Skara
3,455 kr., Falun 1,762 kr., Växjö 3,420 kr.,
Lund 3,735 kr., Göteborg 3,665 kr., Kalmar
3,208 kr., Karlstad 3,100 kr., Hernösand 2,290
kr., och i Umeå 3,065 kronor.
Därjämte har k. m:t. anvisat dels åt
lapskt talande elever vid seminariet i
Hernösand 600 kronor, i Umeå 900 och
vid småskollärare- och
lärarinneseminariet i Mattisudden i Jockmocks
församling 2,850 kronor, dels åt finskt talande
elever vid seminariet i Hernösand 1,650
kronor, i Umeå 900 samt vid
småskollärare- och lärarinneseminariet i
Haparanda 5,220 kronor, dels åt elever vid
seminariet i Landskrona 1,195 kr. och i
Strängnäs 475 kr., dels ock åt elever i
den vid seminariet i Göteborg anordnade
parallellklassen 810 samt i den vid
seminariet i Kalmar anordnade parallellklassen
850 kr.
För uppsatsen i modersmålet vid
årets afgångsskrifningar hafva vid
nedanstående seminarier gifvits följande ämnen:
Lunds folkskollärareseminarium: 1)
Pietismen. 2) Imperativen och dess användning.
3) Sonetten. 4) Polens undergång. 5)
Vattenpumpar. 6) Folkskolans anordning. 7)
Idéassociationslagarna tillämpade vid
undervisningen. 8) Gymnastikens mål.
Kalmar folkskollärarinneseminarium: 1)
Pietismen. 2) Adverbialet i svenskan. 3) Sveriges
och Norges förening 1814. 4) Orsakerna till
Polens undergång. 5) Luftens fuktighet och
nederbörden. 6) Huru bör barnets
verksamhetsdrift tillgodoses? 7) »Säg mig, med hvem
du umgås, och jag skall säga dig, hurudan
du är.»
Växjö folkskollärareseminarium: 1) Den
lutherska läran om ånger och tro. 2) Anna
Maria Lenngren. 3) Genomförandet af
Tysklands enhet. 4) Striderna om väldet öfver
Östersjön. 5) Nilen och dess betydelse för
Egypten. 6) Jordytans förändringar genom
luft, vatten och is. 7) Kroppshållning i
skolan och skolbänken. 8) Fortsatt
undervisning för folkskolans lärjungar.
Göteborgs folkskollärareseminarium: 1)
Behållelsens nådeverk. 2) Participet. 3) Gustaf
II Adolfs inre styrelse. 4) Arkimedes lag.
5) Den ombildande bildkraftens betydelse
och vård. 6) Det inflytande, lärarens
personlighet utöfvar på skolan.
Klagomål angående fördelning
af barnen mellan två folkskolor
Funbo församling beslöt den 29 oktober
1900 att inrätta en ny folkskola i västra
delen af församlingen i Locksta by, där
skolhusbyggnad skulle uppföras till
höstterminen 1902, samt att, intilldess denna
byggnad blefve färdig, låta genom extra
lärarekraft i lokal i Holmby undervisa
flertalet af folkskolebarnen i
församlingens västra del, hvarjämte
församlingen vidare å kyrkostämma den 28
maj 1901 beslöt, att under den tid,
folkskola inhyrdes i Holmby,
folkskolebarnen från, bland annat, Löfsta med
underlydande skulle bevista folkskolan
vid kyrkan och folkskolebarnen från,
bland annat, Gråmunkehöga och
Krisslinge skulle bevista folkskolan i
Holmby, med rätt för skolrådet att vidtaga
de ändringar i denna fördelning med
afseende på enskilda barn, som af
skolrådet möjligen kunde anses behöfliga.
Öfver sistberörda kyrkostämmobeslut
anfördes besvär hos domkapitlet i
Uppsala under yrkande,
att enär denna fördelning af
folkskolebarnen mellan de två folkskolorna kränkte
klagandenas enskilda rätt, i det att.de
därigenom förhindrades att för sina barns
skolgång begagna den förbi klagandenas
hemman till kyrkan ledande allmänna
landsvägen och i stället nödgades sända barnen
till Holmby å vägar, hvilkas underhåll icke
ålåge någon och hvilka vid nederbörd vår
och höst vore ofarbara samt vid snöfall
vintertid alldeles stängdes, i följd hvaraf
barnens skolgång måste blifva i hög grad
oregelbunden, samt, därest utrymme för
klagandenas barn skulle saknas i folkskolan
vid kyrkan, skolbarnen från Löfsta,
hvarifrån vägen till Holmby vore kortare än till
kyrkan och i allt fall bättre än vägen
mellan klagandenas hemman och Holmby, borde
i stället för skolbarnen från Gråmunkehöga
och Krisslinge tilldelas skolan i Holmby,
domkapitlet måtte, med ändring af
kyrkostämmans beslut, tillerkänna skolbarnen från
Gråmunkehöga och Krisslinge rätt att
bevista folkskolan vid kyrkan samt, om sådant
erfordrades, förklara skolbarnen från Löfsta
pliktiga besöka skolan i Holmby.
Enär genom i målet afgifna förklaringar
upplyst blifvit, att folkskolebarnen
från Gråmunkehöga och Krisslinge utan
svårare olägenhet kunde besöka skolan
i Holmby, dit från dessa hemman ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
