Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (1,065.) 28 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
411
dana dem till dugliga och samhällsnyttiga
medborgare. Man ansåg, att från lärarens
sida ej annat kunde göras, än att han
samvetsgrant och med insikt fyllde sin
ansvarsfulla plats. Så småningom skulle då folket
lära sig älska och värdera skolan samt inse
dess höga uppgift.
- . Det var en högtidlig stund, då efter
slutad gudstjänst i Lindesbergs kyrka don
18 dennes Patriotiska sällskapets medalj i
guld Öfverlämnades åt f. d. folkskolläraren
P. G. Larsson vid Vedevågs bruk. ,,
Kontraktsprosten C. V. Modin talade öfver l
Kor. 4: 2 och framhöll, hurusom kärleken
till sanningen, arbetet och mänskligheten
borde besjäla en barnalärare i hans
sträf-samma, ofta otacksamma kall och huru han
borde hos barnen inplanta denna kärlek.
Det hade den lärare gjort, som tal:n i dag
hade den glada plikten att med en yttre
utmärkelse belöna far en mångårig
verksamhet. Och därför ville tal:n hembära
denne trogne tjänare ett tack och en
välönskan i fäderneslandets, församlingens och
forna lärjungars namn.
- »Huru bör man behandla krigshistorien
vid undervisningen i Sveriges historia?» var
en fråga, som Ronneby-kretsen debatterade
den 23 dennes. Meningsutbytet om denna
fråga blef synnerligen lifligt. Det
påvisades, att det är en svår uppgift för läraren,
om han är fredsvän, att å ena sidan
framhålla, att man måste med lif och blod
försvara fosterlandet, och att å andra sidan
verka för fredssaken. Vidare framhölls, att
man bör låta den historiska undervisningen
blifva fullkomligt objektiv. Å andra sidan
tillbakavisades detta påstående, och det
framhölls med skärpa, att läraren vid denna
som vid annan undervisning bör själf
framträda och uttala sin subjektiva uppfattning,
om det skall blifva lif och intresse i
undervisningen. Diskussionen skulle utgöra svar
på frågan.
Känner Ni
någon förare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej. prenumererat på Svensk
Lärare-ii d ni n g - lärarekårens eget skolb!ad -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING
Årsskriften
för år 1901 är nu färdig, och började
utsändningen af densamma i förra
veckan.
Årsskriften omfattar denna gång 212
sidor, däraf förteckningarna öfver
föreningens 7,962 medlemmar och
litteratursällskapets medlemmar omfatta 104
sidor.
Som bekant utsändas i år till
kretsarnas behandling tre frågor, nämligen
om småskollärarinnornas rättsliga ställningp,
om ett ljudenligare stafningssätt samt om
höjning af dagtraktamentet för
centralstyrelsens ledamöter och revisorerna.
Utom redogörelse för dessa ärenden
äfvensom underrättelse angående val af
ombud till föreningens ombudsmöte i
Stockholm sommaren 1903 innehåller
årsskriften som vanligt årsberättelse,
redogörelse för af centralstyrelsen och
kretsföreningarna behandlade ärenden,
revisionsberättelse, stadgar, kataloger
öfver medlemmarna m. m.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Linköpings-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping (enhälligt).
Ronneby-kretsen: de afgående.
Ljusnarsbergs-kretsen: dito.
b) Revisor.
Linköpings-kretsen: J. P. Lindén i
Stockholm.
Ronneby-kretsen: Otto Bejbom i Strängnäs.
Ljusnarsbergs-kretsen: dito.
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning1.
Linköpingskretsen har på förslag af
seminarieföreståndaren J. Vahlqvist gjort
följande uttalande:
1. Kretsföreningen anser tiden länge
sedan vara inne för småskolans lärare och
lärarinnor att vinna en fastare anställning och
håller före, att denna fråga bör lösas så, att
dessa lärare och lärarinnor blifva ordinarie
i samma mening som folkskolans samt att
hvad i folkskolestadgan § l mom. 3 stadgas
angående antalet ordinarie lärare vid
folkskolor må äga tillämpning jämväl i
afseende på småskolor.
2. Till ernående af detta mål uppdrager
kretsföreningen åt centralstyrelsen att ingå
till k. m:t med underdånig anhållan om att
åtgärder måtte vidtagas i syfte att genom
härför nödiga bestämmelser i
folkskolestadgan tillförsäkra småskolornas lärarepersonal
ordinarie anställning i den utsträckning, som
i föregående punkt är angifvet.
3. Då emellertid som skäl emot den liar
begärda förändringen i afseende på en hel
lärarinnekårs ställning icke utan fog
måhända skall komma att andragas dels
småskolans efter folkskolestadgans bestämmelse
§ 2 mom. l att döma lösliga ställning, dels
den ringa likformighet i afseende pä
småskollärarinneexamen, som, trots k.
kungörelsen af den 27 maj 1898, råder, och som
måste göra det svart, om ej omöjligt, för
vederbörande skolråd att vid förslags
uppsättande finna den rätta ordningen
sökandena emellan, anser kretsföreningen, att
centralstyrelsen bör upptaga jämväl frågan
om behöfliga förändringar i dessa afseenden
på sitt program.
Ronneby-kretsen: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att vidtaga de
åtgärder, som säkrast och snarast leda
till det önskade målet.
Ljusnarsbergs-kretsen: dito.
I väntan på ett fullt ljudenligt stafsätt
bör med snaraste den förenklingen vidtagas,
att de s. k, stumma tecknen utmönstras ur
rättstafningsläran, så att, då den sjunde
upplagan af Svenska akademiens ordlista
anbe-falles’som stafningsnorm, de ordformer, hvari
nämda tecken äro uteslutna, må betraktas
såsom tillåtna, och önskar kretsen att
centralstyrelsen måtte ingå till k. m:t med en
framställning i detta syfte.
Ronneby-kretsen har besvarat
centralstyrelsens fråga med ja.
Höjning af dagtraktamentet.
Ronneby-kretsen har godkänt
centralstyrelsens förslag.
Ljusnarsbergs-kretsen: dito.
Dechargefrågan.
Linköpings-kretsen har beslutat att
betyga revisorerna sin tacksamhet, för att
de riktat föreningens uppmärksamhet på
centralstyrelsens åtgörande i
katekesfrågan.
Ett ljudenligare stafningssätt.
Linköpings-kretsen har på förslag af hr
G. Vallén uttalat sig sålunda:
Antal medlemmar och kretsar.
Sveriges allmänna
folkskollärareföre-ning räknade vid 1901 års slut 7,962
medlemmar, fördelade å 250 kretsar. Vid
1900 års slut var antalet medlemmar
7,315 och antalet kretsar 242.
Under året hafva »i föreningen inträdt
10 nya kretsar, nämligen:
Ätvidabergskretsen, Östg., ordförande
folkskolläraren Karl Kindblad, Örsäte.iy
Åtvidaberg (13 medlemmar).
Glimåkra krets förening, Krist., ordförande
folkskolläraren N. P. Norlindh, Glimåkra
(13 medlemmar).
Enighetens krets förening, Alfsb., ordförande
folkskolläraren C. Nilsson, Lödöse (11
medlemmar).
Norra Råda pastorats lärareförening, Vrml.,
ordförande folkskolläraren Gustaf Hedrén,
Hagfors (24 medlemmar).
Östra Västmanlands läns lärareförening,
Vstm., ordförande folkskolläraren E. Ehlin,
V. Löfsta, Heby (17 medlemmar).
Ramnäskretsen, Vstm., ordförande
folkskolläraren A. H. Kindforth, Ramnäs (15
medlemmar).
Morakretsen, Kpbg, ordförande
folkskolläraren V. Vallman, Bergkarlås, Mora Noret
(12 medlemmar).
Våmhus lärareförening, Kpbg, ordförande
folkskolläraren Gust. Bergman, V. Storbyn,
Våmhus (9 medlemmar).
Järfsö-Undersviks skolförening, Gflb.,
ordförande folkskollären J. Östlund, Skästra,
Järfsö (9 medlemmar).
Örnsköldsviks krets förening, VnrL,
ordförande folkskolläraren J. E. Nyberg,
Örnsköldsvik (36 medlemmar).
En krets, Frökindskretsen, har afförts
ur medlemsförteckningen. Flertalet af
dess medlemmar har dock ingått i
omkringliggande kretsar. Därjämte har en
krets, Kullenskretsen, sammanslagits med
Skeldervikskretsen under namn af
Kullenskretsen.
Antalet medlemmar och kretsar har
under de 22 år, föreningen ägt bestånd,
utgjort:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
