Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (1,065.) 28 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 22
Ökning (+)
eller
Kretsar:
Medlemmar
minskning (- )
Ar 1880 ____
... 77
1,556
-
» 1881 ......
.- 90
2,019
+ 463
» 1882 ......
... 125
2,843
+ 824
» 1883 ......
... 136
3,158
+ 315
» 1884 ......
... 138
3,205
+ 47
» 1885 ___
... 143
3,262
+ 57.
» 1886-...-
... 141
3,066
- 196
» 1887......
... 134
3,006
- 60
» 1888......
... 139
3,277
+ 271
» 1889–
... 153
3,550
+ 273
» 1890 ____
... 156
3,684
-h 134
» 1891-.
... 164
3,814
+ 130
» 1892 ......
... 167
4,018
+ 304
» 1893 ......
... 171
4,325
+ 307
» 1894 ___
... 176
4,757
+ 432
» 1895 ___
... 187
5,373
+ 616
» 1896 ___
... 202
5,873
+ 500
» 1897.....
... 210
5,628
- 245
» 1898......
... 217
5,910
+ 282
» 1899 ......
... 231
6,589
+ 679
» 1900 ___
... 242
7,315
+ 726
» 1901 ___
... 250
7,962
+ 647
RIKSDAGEN
(På grund af bristande utrymme har
nedanstående blifvit öfverstående några
veckor.)
Undervisningens frihet.
Det var icke blott det beryktade Gun^
narsnäsmålet, som i år ådrog sig
konsti-tionsutskottets uppmärksamhet, utan
äfven en annan pedagogisk, på sin tid
mycket omtalad tvistefråga gick igen i
dess handlingar. Vi syfta på den af oss
i n:r 52 i fjor senast omnämda s. k.
schismen vid Nya elementarskolan.
Beträffande denna yttrade hr J.
Johnsson i Bollnäs i afgifven reservation till
konstitutionsutskottets memorial följande:
Filosofie doktor E. Österberg-, adjunkt vid
Nya elementarskolan i Stockholm och under
läsåret 1899-1901 vikarierande lektor
därstädes samt tillika under samma tid
hufvud-lärare i engelska och tyska språken, hade
år 1900 vid höstterminens början Sen grund^
läggande undervisningen i engelska om hand
i skolans 4:e klass. Han hade därvid att
följa den af kungl, direktionen öfver Nya
elementarskolan år 1892 fastställda
läroboken, Calwagens elementar- och läsebok,
hvilket han också gjorde. Men med anledning
däraf, att han läste några få
sammanhängande stycken, som likaledes hörde till
höstterminens kurs, innan han strängt följde
bokens ordningsföljd, och däraf, att han
tilllika, i stället för att använda den
föråldrade uttalsbeteckningen i Calwagens lärobok,
åskådliggjorde de engelska ljuden med mera
moderna tecken, som numera allmänt
användas i nyare läroböcker och som ett stort
antal fackmän vid Stockholms allmänna
läroverk förklarat med fördel kunna användas
vid sidan af hvilken lärobok som helst -
hvarvid de särskildt omnämt Calwagens
ele-mentarbok - anmälde Nya
elementarskolaris rektor den 30 oktober 1900 doktor
Österbergs förfaringssätt för direktionen. Samma
dag och utan att infordra doktor Österbergs
förklaring, beslöt direktionen - bland hvars
vid tillfället närvarande och i beslutet
deltagande medlemmar befann sig f. d. lektor
Calwagen, författare af den lärobok, som
skolans rektor förklarat skulle komma att
undan-träng-as, om doktor Österbergs
tillvägagående lämnades opåtaldt..-
att tilldela doktor Österberg1 en skarp
tillrättavisning och
att förständiga honom att genast frångå
den metod för undervisning-en, som han med
framgång användt.
.. Den 30 november 1900 anförde doktor
Österberg underdåniga besvär hos k. m:t,
hvilka i särskild skrift af den 14 december
närmare utvecklades,
dels med afseende på det orimliga däri,
att en lärare skulle förmenas rättig-het att
vid sin undervisning afvika från läroboken
i sådana punkter, i hvilka denna är
uppenbart föråldrad,
dels emedan f. d. lektor Calwagen, ehuru
jäfvig, deltog i direktionens ofvan nämda
beslut, tillika såsom direktionens enda
sakkunnige rådgifvare,
dels emedan direktionen fattade sitt
beslut utan att gifva doktor Österberg tillfälle
till förklaring.
Den 7 juni 1901 resolverade k. m:t, att
k. m:t icke fann skäl att vid de underdåniga
besvären fästa afseende.
Då det åligger statsrådet och chefen för
esklesiastikdepartementet att tillse och
öfver-vaka, att undervisning-en vid statens
läroverk icke förkrympes g-enom trångsynta och
formalistiska föreskrifter, hvilka tydligen
strida mot den allmänna skolstadg-ans anda och
uppenbara syfte och mot Nya
elementarskolans särskilda ändamål såsom profskola,
och att kränkning- icke äger rum af lärares
rätt att likasom hvarje annan medborgare
dömas först efter rannsakning och utaf
ojäf-viga domare, anser jag, att hr statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet
brustit i sin plikt, och att skäl därför
förefun-iiits för utskottet att för riksdag-en härom
göra anmälan enligt § 107 regeringsformen.
Då utskotts memorialet förekom i andra
kammaren, underströko ett par af dess
medlemmar förestående reservation.
Lektor M. Höjer yttrade, att någon
möj-lig-en kunde finna denna affär vara en
obetydlig sak. Hr Österberg hade ju - liksom
tal:n själf - en underordnad statstjänst.
Men därför borde väl ändå icke
medborgarrätt förväg-ras honom. Inför Nya
elementarskolans direktion hade han blifvit
anklagad för tjänstefel och ohörd fått en skarp
tillrättavisning. Då han klagade hos k. rmt,
trodde skolmannen, att ärendet skulle
återförvisas till formenlig- behandling. Men nej,
k. m:t förklarade sig- sakna anledning att
fästa afseende vid besvären. Läroverkens
lärare kunna således dömas ohörda. Saken
hade dessutom en pedagogisk sida. Nya
elementarskolan skulle vara en statens
försöksskola, och så g-er direktionen en
skicklig- lärare varning som för groft tjänstefel,
därför att han vid användandet af den
påbjudna läroboken använder ett öfverallt vid
skolorna åtminstone af skickliga lärare
bru-kadt beteckningssätt. Och den varningen
har k. m:t stadfäst - »det är icke blott ett
brott - det är en dumhet!» för att använda
Talleyrands bekanta ord.
Lektor P. Waldenström erkände, att han
en gång- i världen varit mycket ifrig att
skaffa Nya elementarskolan ett nytt skolhus
- nu vore han lika ifrig- att skaffa den en
annan ordning. Den närvarande vore
synnerligen bedröflig-.
Kyrko- oeh skolrådsvalet i Järlåsa,
för hvilket på sin tid redogörelse
lämnades i denna tidning, gaf ock under
de-chargedebatten i andra kammaren
anledning till åtskilliga uttalanden af
lektorerna S. von Friesen, Höjer och
Waldenström, hvilken senare uti reservation
till konstitutionsutskottets memorial som
sin "mening framhållit, att anmärkning
"bort göras mot ecklesiastikministern
Claeson för det k. m:t fastställt
domkapitlets utslag, hvarigenom en person,
tillhörig ett frikyrkligt samfund,
förklarades ej vara valbar till ledamot af
kyrko-och skolrådet.
Då såsom framgår af k. m:ts utslag
i denna tidning n:r 50 år 1901, k. m:t
förklarade nämda person icke vara
valbar till kyrkorådet, men lämnade
anmärkningarna beträffande hans val till
skolrådet utan afseende, hafva vi ingen
anledning att närmare ingå på de i
andra kammaren gjorda uttalandena.
Stockholms folkskolors
budgetförslag för år 1903.
fprekom till behandling vid
kyrkostämmorna härstädes sistlidna måndags afton.
För folkskoleöfverstyrelsen förslag
redogöres i denna tidning n:r 20. I fråga
om följande punkter gjordes afvikelser
från öfverstyrelsens förslag:
Antalet lärarekrafter skulle enligt
öfverstyrelsens förslag ökas med 4 för
vårterminen och 5 för höstterminen 1903.
På yrkande af d:r Aulin, ledamot af
öfverstyrelsen, beslöt Maria församling
afslå förslaget.
Höjning af lärarepersonalens löner hade
öfverstyrelsen föreslagit med 100 kr. för
hvarje lärare och lärarinna, såväl
ordinarie som extra ordinarie. Detta
godkändes af samtliga kyrkostämmor med
undantag af Kungsholmens och Katarina,
hvilka fastställde förhöjningen för den
ordinarie lärarepersonalen till 200 kr. I
Östermalm hade skolrådet föreslagit, att
förhöjningen blott skulle göras tillfällig
och utgå såsom dyrtidstillägg, men på
yrkande af d:r N. G. V. Lagerstedt, d:r
C. G. Bergman och bankofullmäktigen
R. Törnebladh godkändes öfverstyrelsens
förslag. Maria församling gjorde i
sammanhang härmed det uttalande, att
lästiden borde minskas från 40 till 39
veckor.
Hyresbidragen till öfverlärare framkallade
i ett par församlingar diskussioner.
Stor-kyrkoförsamlingeii och Maria församling
beslöto, att såsom villkor för att
hyresbidrag skall utgå till Öfverlärare
fortfarande skall uppställas den fordran, att
Öfverläraren är boende i församlingen.
Öfriga församlingar medgåfvo
borttagande af detta villkor.
Slöjdinspektörens arvode bestämdes af
alla församlingar till 2,000 kr. utom af
Storkyrkoförsamlingen, som satte arvodet
till 1,500 kr.
Till skolkökens underhåll skulle enligt
öfverstyrelsens förslag församlingarna
gemensamt bidraga med 21,600 kr.
(däraf 9,600 kr. till arvoden åt lärarinnor i
huslig ekonomi). Samtliga församlingar
voro med härom utom Östermalms, som
ansåg, att denna angelägenhet fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
