Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (1,066.) 4 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 23
SVENSK LÄUAUETJDNIXG.
425
Sommarkurserna i Stockholm
hafva, såsom förut meddelats, erhållit
ett statsanslag af 1,000 kronor. I
måndags beviljade äfven stadsfullmäktige
härstädes ett liknande anslag för
sommarkurserna.
Drätselnämden hade af styrkt bidrag
f rån kommunen. Beredningsutskottet hade
i följd häraf fått mottaga närmare
upplysningar om kursernas syfte m. m. och
därvid inhämtat:
att kommittén betraktar företagvt såsom
en för Stockholmsbor likasom för andra
svenskar afsedd högskolekurs i sådant, som
ej ingnr i de vanliga skolkurserna och som
till stor del, såsom studier i museerna och
dylika institutioner, ej kunnat förekomma
vid feriekurserna vid Uppsala och Lunds
universitet;
att museer och liknande institutioner ej
blott blifva tillgängliga för deltagarne utan
äfven, hvilket är en af de förnämsta
uppgifterna, komma att demonstreras af
sakkunnige, hvarigenom enligt kommitténs
tanke lärarne och lärarinnorna få tillfälle
att på ett sätt, som oj under vanliga
förhållanden står dem till buds, göra sig
förtrogna med de storartade samlingarna i
Stockholm och dymedels sättas i stånd att
lämna det uppväxande släktet en
vägledning i dessa samlingar, som ej annorledes
kan vinnas, då de där anställde tjänstemän
ej själfva medhinna att för de tusentals
skolbarnen g-öra förevisningar, hvilka, för att
blifva fruktbringande, måste anordnas för
ett fåtal hvarje gång, hvadan ock vid
feriekurserna beräknats endast 15-20 deltagare
för hvarje förevisning; samt
att kommittén föreställer sig det för
Stockholm vara af stor, kanske större vikt, än
man i första ögonblicket tänker, att de, som
ej bo i hufvudstaden, allmännare än hittills
lära sig förstå, hvilken betydelse Stockholm
har för landets ej blott materiella utan
äfven ideeJla utveckling, samt inse, att
landets hufvudstad och de där förlagda
vetenskapliga och konstnärliga institutionerna
tillhöra hela folket.
På grund häraf tillstyrkte
beredningsutskottet ett anslag, motsvarande det
staten lämnar eller 1,000 kronor. Då
ärendet förekom i stadsfullmäktige
sistlidna måndag, förklarade drätselnämdens
ordförande, att om de upplysningar, som
numera vunnits angående kursernas syfte
m. m., funnits tillgängliga för
drätsel-nämden, denna helt visst ställt sig på
samma ståndpunkt som
beredningsutskottet, till hvars förslag han yrkade
bifall. Enhälligt bifölls därpå förslaget
om ett kommunalbidrag å 1,000 kronor.
- Med anledning af årets
sommarkurser i Stockholm har
folkskoleöfverstyrelsen bestämt, att höstterminen vid
härvarande folkskolor tager sin början
först måndagen den 25 augusti.
Kyrkofullmäktigefrågan i Malmö
förekom ånyo till behandling sistlidna
lördag vid en kyrkostämma, som pågick
4 timmars tid.
I enlighet med kommitterades förslag
beslöts, att valen af de kyrkofullmäktige,
som skulle handhafva kyrkans och
skolans ekonomiska ängelägenheter, borde
ske enligt en 10-gradig röstskala.
Från folkskollärarekåren uttalades en
önskan därom, att en representant skulle
få närvara vid skolrådets sammanträden
och deltaga i förhandlingarna, men det
invändes, att denna angelägenhet kunde
lösas genom en ändring i skolreglementet.
Den gemensamma kyrkostämmans
önskningar komma nu att frambäras till
k. m:t med begäran om de ändringar
i författningarna, som påkallas af
införandet af kyrkofullmäktige. För en
ändring fordras äfven riksdagens
medgifvande.
Folkskoleinspektörernas
reseersättning. Folkskoleinspektörerna i
Göteborgs stift hrr C. Leidesdorff, R.
Cervin, A. Z. Hammarberg och J. A.
Hultqvist hafva i skrifvelse till chefen
för ecklesiastikdepartementet uttryckt
sina bekymmer med anledning af ett
inom civildepartementet Utarbetadt
förslag till nytt resereglemente.
I skrifvelsen framhålles, hurusom
folkskoleinspektörerna hafva en
jämförelsevis ringa reseersättning och trots
alltjämt stegrade kostnader och dyrare
lefnadsförhållanden icke fått någon höjning
i sina reseanslag, De olika paragraferna
i det föreslagna reglementet underkastas
en kritisk granskning, och inspektörerna
framkasta till sist frågan, huruvida det
kan vara staten värdigt att lämna sina
tjänstemän en rese- och
traktamentser-sättning, som i medeltal icke torde
uppgå till hälften af den dagliga ersättning,
som t. o. m. en mindre handelsfirma
utgifver åt sin resande, samt huruvida
det kan blifva möjligt att vinna
lämpliga personer för
folkskoleinspektörskallet, därest ytterligare inskränkningar
skulle göras i deras redan nu ringa
ersättningsvillkor.
Seminarierna. Under senaste tiden
har afslutning ägt rum vid åtskilliga
seminarier och afgångsexamen blifvit
aflagd.
Från folkskollärarinneseminariet i Skara
utexaminerades 28 elever.
Vid Karlstads folkskollärareseminarium
voro de afgående 21.
Folkskollärareseminariet i Hernösand
utexaminerade 15 elever och en
dispenserad.
Vid Växjö folkskollärareseminarium
blef afgångsexamen aflagd af 29 elever
och af en dispenserad.
Från Uppsala folkskollärareseminarium
utexaminerades 25 elever samt en teol,
kand. och en dispenserad småskollärare.
Från Göteborgs folkskollärareseminarium
utgingo från högsta klassen 27 elever.
3 af dem hafva aflagt studentexamen.
Vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium utexaminerades 30 lärarinnor.
Från småskollärarinneseminariet i
Hernösand äro utexaminerade 22 elever.
Som maningsord på
lefnads-vägen riktade biskop Rundgren till de
lärjungar, som i år utexaminerats från
folkskollärareseminariet i Karlstad,
åtskilliga tankerika erinringar i afskedets
stund.
Han yttrade bland annat: »Hvarje
människa är en ny själ i världen, oer-
faren, men med gränslösa möjligheter
framför sig.» Han bad eleverna besinna
dessa ord, då de själfva skola undervisa
barn, som ha gränslösa möjligheter till
både godt och ondt framför sig. Talaren
erinrade också om att alla dessa själar
äro olika: naturen är så oändligt rik;
det finnes knappast två blad på trädet,
hos hvilka det med synglas beväpnade
ögat icke kan upptäcka nyanser.
Beväpnade med kärlekens synglas borde de
blifvande lärarne iakttaga de själar, de
få under sin vård. Det lifliga barnet
fordrade allvar, det tröga uppmuntran,
men kärlek behöfde de alla.
Katekesfrågan förevar till
behandling vid möte den 26 maj mellan
skolråd och lärarepersonal i Tranås och Säby
skoldistrikt, Jönk. Inledaren, läraren C.
V. Fredriksson i Elmas, omnämde de
många skarpa anmärkningar, som från
olika håll och af olika skäl riktats mot
den nuvarande katekesen, uppehöll sig
särskildt vid olämpligheten af
frågeformen och att, i strid mot all pedagogik,
Luthers lilla katekes lades till grund för
undervisningen, då den däremot borde
utgöra en sammanfattning af lärobokens
innehåll.
Under den följande lifliga
diskussionen framställdes en hel rad
allvarsamma anmärkningar mot den
nuvarande katekesen både från prästerskapet
och lärarekåren, och slutligen antogs
följande resolution:
Med erkännande af den nuvarande
katekesens stora förtjänster anser dock mötet
önskvärdt, att en revision af densamma, så
fort ske kan, företages, så att den blefve
förenklad i formen, att frågorna öfver
styckena bortfölle, att bibelcitaten valdeä med
mera omsorg, och att Luthers lilla katekes
sattes som en resumé af lärobokens
innehåll.
Om betyg och betygsgifning
diskuterade Göteborgs skolförening vid
sitt senaste möte. Föreningen hade i
början af året tillsatt en kommitté för
att afgifva yttrande och förslag i detta
ärende. Kommitterade, hrr J. Ohlander
(ordförande) och A. Thorell samt
fröknarna A. Lessel, Hanna Jonsson och
Allfrida Mally, hade afgifvit ett längre
utlåtande (med reservation af hr A.
Thorell), hvilket utmynnade i följande
förslag till anordningar:
1. Graderingen å folkskolebetygen (som
är fastställd i folkskolestadgan) bör anlitas
för att så vidt möjligt är angifva olika
lärjungars olika ståndpunkt. Denna gradering
bör bli fullständigare i samma mån som
lärjungarnas utveckling och skiljaktigheter
dem emellan tydligt framträda och kunna
bedömas.
2. Terminsbetygen för småskolans första
årsklass böra ej innehålla vitsord med
hänsyn till olika kunskapsgrenar utan endast
rörande framstegen i allmänhet jämte flit
och uppförande. I öfriga skolklasser böra,
liksom’ för närvarande, vitsord gifvas i
genomgångna ämnen inom lärokursen samt i
flit och uppförande. Härvid synes dock
pedagogiskt lämpligt att i de lägsta
klasserna ej utdela de allra högsta vitsorden å
betygsskalan. I flit och uppförande böra
»god» och »godt» gälla som normalbetyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
